ARBETSKRAFTSINVANDRING

Ministern nonchalerar kritikstormen – duckar siffror om arbetskraftsinvandring

”Det vi gör nu är ju att säga på vilken nivå vi tycker att det är rimligt enligt migrationslagstiftningen att lägga ett krav för att man ska få komma hit från tredje land”, säger Maria Malmer Stenergard. Bild: Johan Nilsson/TT

Nyligen avslöjade TN att långt fler drabbas av lönegolvet vid arbetskraftsinvandring än vad regeringen menar. Men migrationsminister Maria Malmer Stenergard nonchalerar både siffrorna och den senaste tidens kritikstorm mot den nya lagen. ”Jag tror att man som kritiker kanske försöker hitta argument som passar in”, säger hon i en längre intervju.

Kritiken mot den förändrade lagstiftningen kring arbetskraftsinvandring har varit massiv. Svenska företagare i nästan alla branscher vittnar om neddragningar, risk för att få stänga ner och om hur de kanske måste flytta verksamheten till ett annat land. Det finns också varningar om att elnäten inte kan byggas ut i den takt som är nödvändig och att den gröna omställningen kan bromsas in om lagförslaget blir verklighet.

Det var höstas som regeringen införde ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring på 80 procent av svensk medianlön. Det är ett golv som redan nu är tänkt att höjas till 100 procent. Om och när höjningen blir av innebär det att kravet för att för att få arbetstillstånd i Sverige landar på 34 200 kronor i månaden, för den som kommer från tredje land, alltså ett land utanför EU. Än så länge. Ny officiell lönestatistik kommer från Medlingsinstitutet den 18 juni. Vad siffran landar på då är ännu inte klart.

– Troligen kommer siffran att stiga och det är inte osannolikt att det blir över 35 000 kronor i månaden, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Flera undersökningar visar att konsekvenserna av lönegolvet, både det befintliga och det kommande, blir förödande för många branscher, där bristen på kompetens är skriande.

Det är inte bara företagare som kritiserar lönegolvet. Som TN har rapporterat i en mängd artiklar ifrågasätter även fack, arbetsgivarorganisationer, Medlingsinstitutet, universitet och många andra det nya regelverket, men även regeringens motiv.

En av de ytterst ansvariga för införandet av lönegolvet är migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M). I en längre intervju med TN förklarar hon varför hon och regeringen vill göra den här förändringen.

Vad är ditt enskilt viktigaste argument för att införa ett lönegolv på 80 procent av medianlönen och sedan höja det till 100?

− Det är för att vi vill skifta fokus från det som har varit, där den störst andelen ju har varit lågkvalificerad arbetskraftsinvandring från tredje land. Där vill vi nu fokusera mer på kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, säger Maria Malmer Stenergard.

I början av april kunde TN avslöja att drygt hälften av dem som drabbas när lönegolvet höjs från 80 till 100 procent av medianlönen är akademiker. Ytterligare ungefär 25 procent är högkvalificerade yrkesarbetare.

− Jag har noterat de här beräkningarna. Men beräkningar som den fristående utredaren har gjort visar ju på helt andra konsekvenser. Där bedömer man att 88 procent finns inom hotell och restaurangbranschen, som ju normalt sett inte utgör högkvalificerade jobb.

Den utredare som Maria Malmer Stenergard hänvisar till gjorde uträkningar baserat enbart på de arbetskraftsinvandrare som kom nya till Sverige, medan beräkningarna som TN:s avslöjande byggde på även var baserat på arbetskraftsinvandrare som redan finns i landet och som behöver söka om sitt tillstånd. Det handlar alltså om en betydligt större grupp än den statliga utredaren har lutat sig emot.

Är det inte mer rätt att räkna på alla som är här, inte bara på de som kommer nya?

− Ja, man kan ju naturligtvis ha synpunkter på utredningens beräkningar. Men jag tycker ändå att de konsekvensanalyser som man redovisar i utredningen är ganska tydliga, säger Maria Malmer Stenergard.

Hon menar att det befintliga lönegolvet, som i dagsläget ligger på 27 300 kronor i månaden, är en lönenivå som möjliggör arbetskraftsinvandring till de flesta kvalificerade jobb. Samtidigt är det ett lönegolv som ligger över och ibland långt över de kollektivavtalade lönerna i många bristyrken. Om och när lönegolvet blir 100 procent av medianlönen, i dagsläget 34 200 kronor i månaden, blir problemet ännu större – ett faktum som många företagare i behov av arbetskraftsinvandring har reagerat kraftigt på. Ministern anser dock att de undantag som regeringen vill se är lösningen på det problemet.

− De undantag som föreslås innebär en rimlig avvägning, säger hon.

”I grunden ligger ju en kritik i att det finns ett angrepp på den svenska modellen. Och det delar jag inte.”

Undantagen kan i praktiken anses vara en återgång till de arbetsmarknadsprövningar som fanns innan 2008, menar dock kritikerna.

− Regeringen försöker förvirra genom att använda begreppet undantag i stället för vad det verkligen är – en arbetsmarknadsprövning, sa till exempel Amelie Berg till TN nyligen.

Maria Malmer Stenergard har tidigare sagt att hon inte tycker att det ska införas någon ny arbetsmarknadsprövning.

− Det står jag fast vid, säger hon till TN.

Men kritikerna menar ju att undantagen är detsamma som en arbetsmarknadsprövning. Vad är din kommentar till det?

− Jag delar inte alls den uppfattningen. Det vi gör nu är ju att säga på vilken nivå vi tycker att det är rimligt enligt migrationslagstiftningen att lägga ett krav för att man ska få komma hit från tredje land.

Ska det inte vara arbetsgivare som själva avgör vilka de behöver anställa?

− Jo, till stor del ska det vara det. Men vi måste också beakta vad vi menar är rimligt utifrån utlänningslagstiftningens avvägningar. Då har vi alltid i svensk rätt, i modern tid i alla fall, haft ett lönekrav för att komma hit från tredje land. Och det har ju varit orimligt lågt, säger Maria Malmer Stenergard.

Det hon syftar på är det försörjningskrav på 13 000 kronor i månaden som fanns innan lönegolvet på 80 procent av medianlönen infördes.

− Jag är väl medveten om att det är ganska få som har legat på de nivåerna. Men med den nivån var det ju faktiskt möjligt att komma hit, få en kollektivavtalsenlig lön − vilket vi ju ställer krav på också vid sidan av det här kravet − men i praktiken jobba halvtid eller ännu kortare deltid. Det tycker jag är orimligt.

Lägger sig i

Många av kritikerna till lönegolvet, inklusive arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet, menar att regeringen lägger sig i något som det är upp till parterna att avgöra – den svenska lönebildningen. Många menar också att lönegolvet kommer att bli lönedrivande och att det inte går att ge en grupp, det vill säga arbetskraftsinvandrarna, högre lön än alla andra som gör samma jobb.

− Det är orimligt och minst sagt orättvist. Vi kan inte betala högre lön till dem som inte har sitt ursprung inom EU och lägre lön till de som är svenska medborgare eller som kommer från länder inom EU, sa företagaren Malin Waje till TN nyligen och fortsatte:

− Om vi ska behöva höja alla på hela företaget, för att undvika orättvisan, då kan vi stänga och slänga nyckeln.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo är tydlig.

− Här finns en okänslighet för hur lönebildningsmodellen fungerar, sa hon under våren på ett seminarium.

Men Maria Malmer Stenergard instämmer inte i den kritiken.

− Det är fortfarande arbetsmarknadens parter som bestämmer villkoren på arbetsmarknaden. För de som kvalificerar sig enligt utlänningslagstiftningen, säger hon.

− I grunden ligger ju en kritik i att det finns ett angrepp på den svenska modellen. Och det delar jag inte. Sen förstår jag att det finns parter på arbetsmarknaden som gärna vill använda det här som argument för att driva upp lönerna.

Medlingsinstitutet och arbetsgivarna menar att det här är lönedrivande. Du håller inte med. Vad vet du som inte Medlingsinstitutet vet?

− Nej, men om man vänder på det. Det finns ju forskare som menar att det också finns en risk i att pressa ner lönerna genom att ta in arbetskraft som är billigare från tredje land. Och att vi därmed inte får den attraktivitet i yrken som man annars skulle få.

Av de företag som TN har talat med är det inget som är ute efter att pressa ner lönerna. Varför är det då inte rimligt med kollektivavtalade löner?

− Det ska absolut gälla, säger migrationsministern.

Men ni höjer ju lönegolven?

− I Migrationslagstiftningen, ja. Migrationslagstiftningen är en sak. Och det har ju gällt tidigare också, men det har varit 13 000 kronor i månaden. Nu justerar vi upp den nivån och vi har lagt oss hittills på 27 300. Det är ju någonting annat än arbetsmarknadslagstiftningen och det som parterna avtalar om. Och det ska ju fortfarande gälla.

Många bristyrken har kollektivavtalade löner som ligger långt under nivåerna för både det befintliga lönegolvet 80 procent av medianlönen och det föreslagna på 100 procent. Är det inte rimligare att man har en gräns på kollektivavtalade löner?

− Nej, jag har inte landat där, för jag vill se ett skifte på den svenska arbetskraftsinvandringen, precis som jag sa inledningsvis – till mer högkvalificerade jobb. Jag tycker inte att det är rimligt att man kommer hit från tredje land för att städa.

”Jag tror att vi behöver gå vidare med det här. Inte minst för att det blir ett mycket bättre regelverk än det vi har idag.”

Hon hänvisar till den senaste budgetpropositionen som säger att det finns 500 000 personer i Sverige som inte kan försörja sig själva.

− Då tycker jag att det är orimligt att det i praktiken kommer tusentals varje år för att jobba inom städ, snabbmatsrestaurang och som tidningsbärare. Det måste vara jobb som i större utsträckning kan utföras av de som redan befinner sig här.

TN har talat med flera städföretagare som menar att de inte hittar personalen i Sverige, trots att de försöker. De säger att de inte hade anställt arbetskraftsinvandrare om det hade haft ett val. Vad är din kommentar till det?

− Det är ju att det behövs en omläggning av bidragspolitiken i Sverige. Vi måste öka drivkrafterna för människor att ta de jobb som faktiskt finns.

Tidsglapp skapar problem

Hon konstaterar att regeringen just nu arbetar om välfärden och inför ett bidragstak. Det pågår utredningar som ska presentera förslag för det senare i år.

Dessutom har regeringen argumenterat för att göra de som är arbetslösa i Sverige anställningsbara genom att skapa utbildningar till bristyrken. Det välkomnas av företagen – men samtidigt är det många som påtalar att det blir ett tidsglapp mellan lönegolvens införande och att människor har gjorts anställningsbara. Medan företagen behöver anställa nu kommer de som behöver utbildas inte gå att anställa förrän längre fram i tiden.

− Vi kommer ju tappa i ett antal år och det kommer att vara ett hinder, sa Mats Löfroth, vd och ägare på Hotell Höga Kusten, till TN i våras.

"Jag tror att det är viktigt att dels ha proportionerna i åtanke, dels förmå skilja på migrationslagstiftningen och annan lagstiftning och regelverk för arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen”, säger Maria Malmer Stenergard. Bild: Johan Nilsson/TT

Maria Malmer Stenergard tror att hon kommer att klara av att hantera problemet.

− Förslagsutredningen har ju varit ute på remiss precis. Vi kommer nu att bereda remissvaren och också den fortsatta lagstiftningsprodukten. För mig är det viktigt att det här går hand i hand med andra reformer för att öka utbudet på arbetsmarknaden. Så jag kommer att göra allt i min makt för att säkerställa att vi inte får en kompetensbrist till följd av de här förändringarna, säger hon och fortsätter:

− Men det är otroligt viktigt att ändå sätta det här i proportion. Vi har en arbetsmarknad med över fem miljoner sysselsatta. Och tar man 2022 så kommer det drygt 22 000 personer hit från tredje land. Exkluderar man bärplockare och plantörer så är vi nere på 16 500.

Många av remissinstanserna avstyrker lönegolvet. Är det inte viktigt att lyssna på dem?

− Vi kommer ju att titta på remissvaren och beakta dem i den fortsatta beredningen. Men jag tror att det är viktigt att dels ha proportionerna i åtanke, dels förmå skilja på migrationslagstiftningen och annan lagstiftning och regelverk för arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen.

− Vad vi gör på migrationspolitikens område är någonting annat än det som parterna ansvarar för, säger Maria Malmer Stenergard.

Argumenterade mot minimilöner

För ett par år sedan pågick debatten om EU:s minimilöner. Då var alla svenska partier – från vänster till höger – överens om att i Sverige är det partsmodellen som ska styra. Motståndet mot minimilönerna var massivt.

− Vi har varit väldigt noga med att hävda att vår kollektivavtalade modell är fungerande och tillräckligt bra. Att vi kan låta parterna förhandla fram löner och att alla jobb ger en tillräckligt bra försörjning i Sverige, sa Irene Wennemo till TN i augusti.

Hon fortsatte:

− Jag tror att regeringen fortfarande tycker så.

Många av kritikerna till lönegolvet har påtalat att regeringen gör tvärtom nu jämfört med under debatten om minilönerna – och lägger sig i lönebildningen.

Vad är skillnaden nu?

− Det är ju fortfarande arbetsmarknadens parter som sätter lönerna. Men i migrationslagstiftningen så sätter vi nivå för vad som ska krävas för att man ska komma hit från tredje land. Och det är skillnaden. Vi sätter inga minimilöner, säger Maria Malmer Stenergard.

Kan du förstå kritiken?

− Jag har faktiskt svårt att se parallellen. Men jag tror att man som kritiker kanske försöker hitta argument som passar in helt enkelt.

Finns det någon punkt där regeringen faktiskt kan dra tillbaka förslaget om att höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen?

− Jag tror att vi behöver gå vidare med det här. Inte minst för att det blir ett mycket bättre regelverk än det vi har idag. Den prop(osition) som vi ärvde hade till exempel inga möjligheter att göra undantag. Jag tror att vi kan komma att behöva göra vissa undantag för till exempel legitimationsyrken som utredningen föreslår. Men exakt var vi landar det är ju fortfarande öppet och vi har en beredningsprocess i grundlag just för att ta in såna här synpunkter.