KOMPETENSKRISEN

Nya siffror: Så överdrivs kostnaden för hyrläkare – här är verkliga prislappen

Orimliga jämförelser, udda exempel som inte speglar verkligheten och medvetna felräkningar har snedvridit debatten om hyrläkarna, menar Patrik Eidfelt på Kompetensföretagen. En ny analys visar att kostnaderna är betydligt mindre än vad som påstås.

Hyrläkare är dyra, utarmar regionernas ekonomi och borde lagstiftas bort. Det är återkommande argument i debatten om inhyrningen av vårdpersonal runt om i landets regioner.

– Det är frustrerande när kritiken mot inhyrning bygger på helt felaktiga siffror. Att till exempel ställa kostnaden för en fakturerad timme mot timlönen för en anställd, det är ju en orimlig jämförelse.

Det säger Patrik Eidfelt, förbundsdirektör för Kompetensföretagen, om en debatt där samma argument återanvänds år efter år, trots att de, enligt honom, inte speglar verkligheten. Därför har Kompetensföretagen låtit Sirona, ett oberoende analysföretag, faktagranska alla påståenden om kostnaderna. Ett av dessa påståenden är att en medarbetare från ett bemanningsföretag är 200–300 procent dyrare än en person anställd i en region.

– Det visade sig vara helt fel, ett falskt påstående. Skillnaden är betydligt mindre, den ligger på cirka elva procent. I vissa fall kan skillnaden vara upp till 40 procent beroende på vilken yrkeskategori och region som jämförelsen gjorts i. Men det är alltså inte i närheten av de siffror som nämnts i debatten, säger Patrik Eidfelt.

”Kan vi inte diskutera utifrån de verkliga förutsättningarna blir det en väldigt konstig dialog.”

I granskningen görs en djupgående analys av alla de kostnader som är kopplade till en anställd person, allt för att komma förbi jämförelserna av konsultarvode kontra timlön. Faktainsamlingen kommer från offentliga källor och från beräkningar som bland andra Ekonomistyrningsverket har gjort. I korthet innebär det att en anställd läkare i till exempel Falun i genomsnitt har 544 kronor i timlön. Till det ska läggas arbetsgivaravgifter på 183 kronor, semesterdagstillägg på sex kronor och pension på 229 kronor. Till det finns indirekta kostnader, till exempel sjukfrånvaro, fortbildning och semester som beräknas till 211 kronor. Slutligen finns även så kallade overheadkostnader kopplat till den anställde, bland annat lokaler och administration på 175 kronor. Alla dessa siffror är alltså offentliga och etablerade beräkningar.

Det ger en slutsumma per timme för den anställde läkaren i Falun på 1 348 kronor. För den inhyrde läkaren på samma sjukhus betalar regionen 1 489 kronor till bemanningsföretaget. Skillnaden är alltså elva procent.

Samma typ av uträkningar går att göra för anställda och inhyrda sjuksköterskor, specialister och ST-läkare, alla med liknade resultat.

– Det är de här siffrorna som vi hoppas ska bli utgångspunkten för debatten framgent. Kan vi inte diskutera utifrån de verkliga förutsättningarna blir det en väldigt konstig dialog, säger Patrik Eidfelt.

Hyrstopp hjälper inte

Inte sällan ger debatten sken av att om bara inhyrningen av läkare skulle stoppas, så skulle en stor utgiftspost försvinna. Men inte heller det stämmer.

– Under 2023 kostade regionernas inhyrning av vårdpersonal drygt nio miljarder kronor. Vår analys visar att ett hyrstopp inte suddar ut den summan eftersom kostnaden för att anställa motsvarande antal läkare ligger på sju miljarder. Besparingen blir alltså två miljarder. Det är mycket pengar det också men betydligt mindre än vad som hävdas.

Tror du att kritiken mot inhyrningen av vårdpersonal är ideologiskt betingad?

– Den präglas av debattörer som har en misstro mot privata alternativ. Tonläget är i vissa fall högt och det talas om ”hyrberoende” och en ”utpressningsliknande” situation. Hela bemanningssystemet utmålas som en fiende och allt samarbete borde avslutas. Men de gånger som regioner infört hyrstopp har situationen för de anställda blivit än tyngre, säger Patrik Eidfelt.

I stället för att utmålas som ett problem, vill Patrik Eidfelt att inhyrd vårdpersonal ska ses som den resurs den är för den samlade kompetensförsörjningen. Att nå dit kräver en dialog, likt den som förs med alla övriga konsultbranscher, menar han.

– Ingen utmålar hantverkare, tekniska och andra specialister som kontinuerligt hyrs in av regionerna som ”fiender” eller ”utpressare”. Varför är det annorlunda med den typ av konsulter som vi representerar? säger han.

Trots allt har SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, insett att behovet av inhyrd personal finns, om inte annat för att täcka sjukfrånvaro, semestrar och liknade situationer. Samtidigt brottas sjukvården med ett stort kompetensbehov, i storstäderna och framför allt ute i landet där det i många fall saknas fast anställd specialistkompetens som i dagsläget upprätthålls med inhyrning. På sikt finns även pensionsavgångar och det faktum att personal själv säger upp sig.

”Ingen utmålar hantverkare, tekniska och andra specialister som kontinuerligt hyrs in av regionerna som ”fiender” eller ”utpressare”. Varför är det annorlunda med den typ av konsulter som vi representerar?”

Ett av argumenten mot bemanningsföretagen har varit att om de stoppas så kommer de läkare som arbetar där att låta sig anställas i det offentliga. Det stämmer inte, visar olika undersökningar, bland annat från Sveriges Läkarförbund, nyligen. Alternativet är istället att flytta utomlands, främst till Norge eller Danmark. Än allvarligare är att så många som var fjärde läkare i en sådan situation, hellre lämnar yrket än återvänder till den offentliga vården.

– Det är mycket oroväckande. Vår bransch skapades för att lösa problem, för att säkra kompetensförsörjningen och minska pressen på den ordinarie personalen. Vi medverkar till att arbetslagen är fulltaliga, att köerna kortas, att allmän behandling såväl som operationer och annan kvalificerad sjukvård kan genomföras utan avbrott, säger Patrik Eidfelt.

Idag har regionerna målet att inhyrningen ska vara max två procent av de samlade arbetskostnaderna, är det realistiskt?

– Sådana ramar gör det svårt att leverera en professionell tjänst eftersom de inte tar hänsyn till verkligheten. Bättre att satsa på långsiktigt, strategiskt tänkande byggt på en fördjupad dialog med oss. Inte försöka skyla över den egna misslyckade personalpolitiken genom att skylla på oss och visa på kostnader som helt enkelt inte stämmer. Bemanningsföretagen inom vården är tvärtom en positiv kraft, ett mervärde.

Läs rapporten Vårdbemanningens faktiska siffror.