ARBETSKRAFTSINVANDRING

Notan för lönegolvet: raderad vinst och kortare öppettider – ”Helt tokigt”

Om regeringens höjning av av lönegolvet vid arbetskraftsinvandring blir verklighet skulle Palmgrengruppen behöva dra ner på sina öppettider och företagets vinst helt gå om intet. ”De som enligt statistiken står till arbetsmarknadens förfogande vill ju inte ha jobben”, säger Hans Palmgren.

– Det är skittufft att hitta medarbetare.

Det säger Hans Palmgren, vd och delägare på Palmgrengruppen, ett familjeägt bolag som driver restauranger i bland annat Isaberg i Gislaveds kommun.

Enligt honom blev det ännu svårare att hitta medarbetare efter pandemin, när många som hade arbetat inom besöksnäringen valde att byta bana. Palmgrengruppens restauranger tappade ungefär en tredjedel av sina medarbetare.

– Efter pandemin har det varit fullt ös i våra verksamheter och vi har haft en jätteutmaning att hitta medarbetare som håller den kvalitet som vi är vana vid. Så vi har haft det tufft att leverera det våra kunder är vana vid, säger han.

”Det är ju helt tokigt att regeringen vill stoppa arbetskraftsinvandringen. I Sverige har vi ju alltid haft arbetskraftsinvandring.”

Inom Palmgrengruppen finns en historia av att lära upp medarbetare från grunden. Och det är så företaget arbetar nu också.

– Vi tar det folket vi kan få tag på och så lär vi upp dem. Vi lär upp otroligt mycket folk genom åren och när de går vidare får andra företag nytta av det vi lärt ut, och med det förslag om lönegolv som ligger nu så är det inte bara vi i vår bransch som missgynnas, det drabbar även de flesta andra branscher, om inte direkt så indirekt, säger Hans Palmgren.

Sju eller åtta nationaliteter

En av lösningarna är att anställa medarbetare från tredje land, som först arbetar inom det som räknas som lite enklare jobb, men som ställer tuffa krav på leverans, till exempel som köksbiträden, för att efter hand låta dem ta mer ansvar.

– De senaste åren har vi haft sju eller åtta nationaliteter här. Går vi tio år tillbaka i tiden hade vi bara svensktalande personal.

– Men det är ju helt tokigt att regeringen vill stoppa arbetskraftsinvandringen. I Sverige har vi ju alltid haft arbetskraftsinvandring. Och det har aldrig varit något problem. Historiskt är ju arbetskraftsinvandringen en stor anledning till att Sverige varit så framgångsrikt.

Regeringen menar att till den typen av så kallade enkla jobb ska företagen rekrytera i Sverige. Vad säger du om det?

– De personerna finns ju inte att få tag på. De som enligt statistiken står till arbetsmarknadens förfogande vill ju inte ha jobben, säger Hans Palmgren.

Alla är inte från tredje land, utan det finns även medarbetare från till exempel Polen. Men de som kommer från länder utanför EU är viktiga för företaget – men nu kan det bli svårt att anställa dem. Regeringens lönegolv vid arbetskraftsinvandring, som infördes i höstas och sedan dess ligger på 80 procent av medianlönen (i dagsläget 28 440 kronor i månaden) är tufft och långt över de kollektivavtalade lönerna i branschen. Nu är dessutom förslaget att det ska höjas till 100 procent av svensk medianlön, det vill säga 35 600 kronor i månaden.

– Det är så jäkla märkligt att regeringen ska gå in och sätta lönerna för människor som är här och ska arbeta. De är ju bara en tillgång och en möjlighet för Sverige, säger Hans Palmgren och fortsätter:

– Det är arbetsmarknadens parter som sköter detta. Varför ska regeringen in och peta i det? Det är ett skolexempel på politiskt klåfingrighet.

Ifrågasätter migrationsministern

I en intervju med TN sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) nyligen att lönegolvet är en del av migrationslagstiftningen och ”är ju någonting annat än arbetsmarknadslagstiftningen och det som parterna avtalar om. Och det ska ju fortfarande gälla”.

– Hon kan säga vad hon vill. Effekten för oss företagare är ju densamma. Man har alltså bestämt någonting som man tycker ser bra ut på pappret men man har inte gjort någon konsekvensanalys fullt ut av detta, säger Hans Palmgren.

Vad skulle hända om de arbetskraftsinvandrare som du har anställda idag skulle behöva lämna landet?

– Då skulle vi behöva dra ner på öppettiderna. I servicebranschen, som vi tillhör, kan man inte lägga service på lager.

Kan inte betala mindre till svenska medarbetare

Som många andra varnar han nu för att även medarbetare med svenskt pass kan kräva löner högt över kollektivavtalsnivå.

– Den som inte får den här löneökningen kan ju bli skitsur. Då hamnar jag som arbetsgivare i dålig dager. Jag kan ju inte betala mindre till någon som kan flytande svenska och som gör jobbet snabbare. Detta sätter ju någon form av ”golv” för våra lönenivåer och detta är på en helt annan nivå än den som vi och facket har kommet överens om i vårt kollektivavtal, säger han.

Hans Palmgren understryker att besöksnäringen är en bransch med låga marginaler. Företagen klarar inte stora extrakostnader som till exempel när lönekostnaderna drastiskt går upp. Exakt hur stora extrakostnaderna av lönegolvet skulle bli för Palmgrengruppen är svårt att säga, men vid ett snabbt överslag konstaterar han att det är ungefär 50 000 kronor i månaden.

Vad innebär det för ditt företag?

– Det är i praktiken den vinst vi har.

Om du hade en regeringsföreträdare här nu, vad skulle du säga till hen då?

– Ta ansvar för era beslut. Och gör en konsekvensanalys. Så får ni ju se om det är rimligt att ni ska vara inne och peta i det som arbetsmarknadens parter ska sköta.