KOMPETENSKRISEN

Domstolar försvårar rekrytering – ”Ökar rättsosäkerheten”

När brottsligheten ökar vill alltfler arbetsgivare göra bakgrundskontroller innan rekrytering. Men nu har en rad domstolar försvårat det arbetet. ”Ett regelkrångel som spelar de kriminella gängen i händerna”, säger Christoffer Nilsson på Kompetensföretagen.

Svenska företag har allt svårare att rekrytera personer med rätt kompetens. I det arbetet är möjligheten att göra bakgrundskontroller av den yrkesmässiga kompetensen, liksom att garantera att det inte finns en historia av kriminalitet, allt viktigare. I en undersökning från Säkerhetsföretagen svarar 85 procent av de tillfrågade företagen att det är mycket viktigt att kunna göra bakgrundskontroller. Särskilt gäller det känsliga arbeten inom till exempel IT, säkerhet, banker och försäkringsbolag, men även företag i mer traditionella branscher gör en noggrann personanalys innan en anställning.

– Vi ser en kraftig ökning av antalet bakgrundskontroller. Jag skulle säga närmast lavinartad, säger Birgitta Edlund, ordförande i branschorganisationen Bakgrundskontrollföretagen och vd på ToFindOut.

Delvis beror det på den lag som trädde i kraft den 1 juli förra året som går ut på att skärpa det brottsförebyggande arbetet inom landets kommuner, men som också påverkar näringslivet. Lagen bottnar i de problem som Södertälje kommun tidigare har haft med omfattande brottslighet inom olika förvaltningar. Idag gör kommunen regelbundna bakgrundskontroller av såväl nyanställningar som av dem som redan jobbar inom Södertälje kommun.

– Vi har stoppat ett antal, säg en handfull eller två handfulla fall, där vi var på väg att få in personer i organisationen som definitivt inte skulle komma in, säger Johan Lefverström, personaldirektör på Södertälje kommun i en intervju med Arbetet.

Omfattande regelverk

Men det är ett framgångsrikt arbete som nu är på väg att försvåras. En viktig informationskälla vid en bakgrundskontroll är de olika rättsdatabaser som samlar in allmänna, offentliga handlingar från domstolar landet runt. Materialet där är tillgängligt enbart för juridiska personer och är alltså inte en öppen källa för allmänheten.

– Regelkraven för att kunna hämta ut information från rättsdatabaserna är mycket omfattande. Vi måste ha ett tydligt uppdrag, kunna förklara vad begäran grundar sig på och hur materialet ska användas. Det handlar alltså inte om att lättvindigt tanka ut information om olika personer, säger Birgitta Edlund.

Sedan i början av året har dock ett antal tings- och hovrätter i främst norra Sverige slutat att lämna ut domar till rättsdatabaserna. Bakom beslutet ligger olika tolkningar av hur uppgifter som berör den personliga integriteten ska hanteras.

– Hela frågan är snårig och juridiskt komplicerat. Bland annat kolliderar EU:s dataskyddsförordning med det svenska grundlagsskyddet av yttrandefriheten. Sedan har vi lagen om diskriminering och GDPR och det ska fogas in i det brottsförebyggande arbetet. Det gör att tingsrätterna har kommit fram till det här beslutet, säger Pontus Lindström, näringspolitisk chef på Säkerhetsföretagen.

Arbetslivskriminaliteten ökar

Arbetslivskriminalitet är ett växande problem i Sverige, där företagen har blivit en viktig resurs för den organiserade brottsligheten. Det handlar dels om företag som startas uteslutande som ett verktyg för brottslighet, dels om att kriminella infiltrerar och tar anställning i vanliga, seriösa företag för att därifrån kunna verka brottsligt. I den tregradiga graderingen av den kriminella ekonomin som NOA, Polisens Nationella Operativa Avdelning gör, räknas just infiltration i det befintliga näringslivet som en systemhotande kriminalitet.

I den industriella expansion och omställning som pågår i norra Sverige satsas stora ekonomiska belopp, något som i sig drar till sig kriminalitet, menar Christoffer Nilsson, näringspolitisk expert på Kompetensföretagen. Det gör att det är extra allvarligt att det är domstolarna där som nu har infört den nya praxisen att inte skicka domar till rättsdatabaserna.

– Redan nu är det nästa omöjligt att rekrytera den kompetens som behövs i norra Sverige. Det kan innebära att arbetsgivarna sänker vaksamheten och inte gör de bakgrundskontroller som skulle behövas, vilket i sin tur ökar risken för att fel personer slinker in på jobb som de inte skulle ha. Men det kan också innebära att när de verkligen gör det, då får de inte tillgång till ny informationen eftersom tingsrätterna har behållit den. Och det är ju oftast den senaste informationen som är väsentlig, säger Christoffer Nilsson.

Vid sidan av att vara ytterligare ett regelkrångel kan tingsrätternas beslut att stoppa informationsflödet till rättsdatabaserna vara ett slag i luften. En avkunnad dom är en offentlig handling och kan alltså begäras ut av vem som helst. I nuläget måste därför bakgrundskontrollföretagen ringa runt till varje enskild domstol som har infört stoppet och begära ut den information som annars skulle finnas samlad i en rättsdatabas.

– I längden är det inte hållbart, varken för tingsrätterna eller de rekryterande företagen. I ett slag har förutsättningarna för en hel bransch förändrats och det är anmärkningsvärt. Jag menar att rättsosäkerheten ökar av tingsrätternas agerande, säger Birgitta Edlund.

Statliga utredningar på gång

Hela frågan är alltså juridiskt komplicerad och i nuläget pågår två statliga utredningar. Den ena är en grundlagsutredning som syftar till att stärka skyddet för personuppgifter med fokus på olika söktjänster på nätet. Den andra arbetar med frågan om kommuners möjligheter att göra bakgrundskontroller. De ska båda vara klara i slutet av året. Hur de kommer att påverka möjligheten till bakgrundskontroller och i förlängningen av det möjligheten att göra säkra rekryteringar, är oklart.

– Enskildas personuppgifter ska värnas. Det finns idag öppna databaser med information om adresser, inkomster, egendom, ekonomiska förhållanden som bör begränsas. Men det ena utesluter inte det andra; det går att värna både säkerheten och integriteten och det går inte att som nu slå undan möjligheterna att göra heltäckande bakgrundskontroller, säger Pontus Lindström.

Får stöd av Integrationsmyndigheten

Ett flertal branscher uppmärksammar nu domstolarnas praxis och den påverkan den har på kompetensförsörjningen.

– Vi måste väcka politikernas ögon för det här, annars riskerar vi att alla landets tingsrätter anammar systemet, säger Pontus Lindström.

I det arbetet har branschen fått stöd av IMY, Integrationsmyndigheten, som nyligen har begärt att regeringen särskilt ska utreda just möjligheten att utföra bakgrundskontroller. Också IMY pekar på den ökande kriminaliteten på olika nivåer i samhället.

– Vi ser att det finns ett berättigat behov av att utföra bakgrundskontroller till exempel för att skydda samhället mot organiserad brottslighet, samtidigt som det finns tydliga integritetsrisker med bakgrundskontroller. Vi bedömer att den nuvarande regleringen inte är tillräcklig för att säkerställa en lämplig balans mellan dessa intressen, säger David Törngren, vikarierande generaldirektör på IMY, i ett pressmeddelande.

Det är ett besked som gläder Christoffer Nilsson.

– Fler samhällsaktörer måste få upp ögonen för de problem som domstolarna agerande medför. Näringslivet ser kompetensförsörjningen som det största hindret för fungerande välfärd och tillväxt. I det läget är begränsade möjligheter till bakgrundskontroller ytterligare ett regelkrångel som spelar de kriminella gängen i händerna, säger han.