FRAMTIDENS PENSIONER

Här är de nya fattigpensionärerna – ”Blir beroende av sina barn”

Alla trodde att de som hamnade mellan stolarna i det nya pensionssystemet, de äldsta kvinnorna, var på väg att försvinna. Nu växer en ny grupp bidragspensionärer fram. ”Att inte komma in på arbetsmarknaden gör att många blir bidragstagare både före och efter pensioneringen”, säger Trifa Chireh till TN.

Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, att du får pension efter inkomsterna under ditt yrkesverksamma liv. Det har under många år gjort att de allra äldsta kvinnorna har haft lägst pensioner eftersom många av dem har yrkesarbetat lite eller inte alls.

I takt med att kvinnors sysselsättning har ökat har den gruppen minskat, och många trodde att vi i stort sett inte skulle ha några pensionärer med så låg pension när fler kvinnor arbetade och hade inkomstgrundade pensioner.

Men så har det inte blivit. I stället växer andelen pensionärer som måste ha ett betydande inslag av skattefinansierat grundskydd i sin pension. Sammansättningen av gruppen har ändrats från äldre Sverigefödda kvinnor till utlandsfödda – med tonvikt på kvinnor, förklarar Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

– Tidigare har grundskyddet, de skattefinansierade förmånerna, i hög grad utbetalats till äldre kvinnor som har varit mindre yrkesverksamt aktiva. Nu ersätts den gruppen av utrikesfödda generellt sett, och i synnerhet av utrikesfödda kvinnor.

Lägre inkomster

Generellt har utrikesfödda lägre inkomster än svenskfödda och särskilt låga är de för utrikesfödda kvinnor. Och som för alla med låg livsinkomst blir konsekvensen att mer av deras pension består av grundskydd. Samtidigt får den som har bott i Sverige i mindre än 40 år inte full garantipension, vilket innebär att pensionen ofta fylls ut av andra förmåner med lägre ersättningsnivåer, som äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg.

Trots att en stor andel utlandsfödda är arbetslösa eller har låga löner så ger befolkningsökningen en positiv effekt på inkomstpensionssystemet på så sätt att det totalt är fler sysselsatta och att lönesumman är högre. Å andra sidan har den ökade invandringen lett till att snittinkomsten har blivit lägre och därmed minskat ”räntan” på ”inkomstpensionskapitalet” och inkomstpensionerna.

”Skattebetalarna får finansiera mer av pensionerna, och av de pensionsrelaterade förmånerna.”

Redan nu är det påtagligt att utrikesfödda utgör en större andel av bland pensionärskollektivet och den fortsätter att växa, och fler av dem får bidragspension via grundskyddet. Lagändringarna som har höjt grundskyddet är det som har påverkat pensionssystemet allra mest de senaste åren, enligt Ole Settergren.

– Skattebetalarna får finansiera mer av pensionerna, och av de pensionsrelaterade förmånerna som dessutom har vuxit i omfattning. Det är alltid de som jobbar som betalar allting – i form av skatter och pensionsavgifter, säger han.

”Motsägelsefullt system”

Pensionsmyndigheten har under flera år pekat på att dagens regler är motsägelsefulla och att regeringen borde låta utreda hur samhällets ålderspensionssystem egentligen ska fungera.

– Vi tycker att kombinationen av hur grundskyddet och det inkomstgrundade systemet är utformat skapar ett motsägelsefullt och ineffektivt system, och det har inte främst att göra med utrikesfödda eller kvinnor.

Grunden för pensionssystemet är att var och en under yrkeslivet tjänar in pengar till sin egen framtida pension. Men om det för 70 procent av befolkningen läggs på en skattefinansierad förmån, och de övriga 30 procenten oftast har haft inkomster över taket, så är det få pensionärer som kan sägas ha en allmän pension som är inkomstgrundad, konstaterar Ole Settergren.

– Det är väldigt motsägelsefullt, otydligt och ineffektivt, säger han.

Jobbig situation för många

Grundtanken, att det ska löna sig pensionsmässigt att arbeta mer och längre och bidra till samhället, är särskilt viktigt med tanke på att vi lever allt längre och den åldrande befolkningen växer, konstaterar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Även hon pekar ut utrikes födda kvinnor som en framträdande grupp som hamnar utanför systemet, främst de som är födda utanför Europa, ofta från Mellanöstern eller Afrika. Bland dem är nästan varannan arbetslös, vilket påverkar deras pension avsevärt.

– Att inte komma in på arbetsmarknaden gör att många blir bidragstagare både före och efter pensioneringen. De lever på garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd – bidrag från staten. Situationen är ganska jobbig för många, säger Trifa Chireh.

”I många fall blir de beroende av att deras barn försörjer dem – de lever verkligen på gränsen till fattigdom.”

De utrikes födda kvinnor som lyckas komma in på arbetsmarknaden hinner inte jobba ihop till en pension grundad enbart på sina inkomster, och dessutom jobbar de ofta i branscher med låga löner där det sällan erbjuds möjlighet att jobba heltid.

Den som inte når en tillräckligt hög inkomstpension får garantipension, men för att få full garantipension krävs att du har bott i Sverige i 40 år. Eftersom många av dessa kvinnor kom till Sverige mitt i livet är det få som uppnår det.

− De blir en stor belastning för samhället och i många fall blir de beroende av att deras barn försörjer dem. De lever verkligen på gränsen till fattigdom. Jag tycker att alla som behöver garantipension borde får det, oavsett hur lång tid man har bott i Sverige, säger Trifa Chireh.

Dyrt för samhället

Med fler pensionärer som är beroende av bidrag så ökar samhällets kostnader och prislappen blir dyr om ingen tar tag i problemet, påpekar Trifa Chireh.

− Det kan bli för mycket för systemet om det blir en stor grupp som står utanför. I slutänden är det de som jobbar som drabbas – i form av högre skatter. Bästa lösningen är såklart att dessa personer kommer in så tidigt som möjligt på arbetsmarknaden och själva kan bidra.

Trifa Chireh anser att dagens pensionssystem är märkligt byggt. Enligt Länsförsäkringars beräkning lönar det sig ur pensionsperspektiv inte att jobba för den som har en månadsinkomst under 40 000 kronor. Då slår garantipensionen till och fyller ut pensionen.

− Att sju av tio pensionärer får något slags bidrag är galet! Som systemet är byggt går låg- och medelinkomsttagare som stärker sin inkomstpension miste om garantipension. Så resultatet blir plus minus noll.

Tillbaka till folkpensionen?

Pensionsmyndigheten har beskrivit två möjliga riktningar för pensionssystemet, som myndigheten ser som pedagogiska exempel.

Den ena är att skrota det inkomstgrundade pensionssystemet, och i stället ha ett folkpensionssystem där alla får samma pension, för den som har bott i Sverige en viss tid. Då blir det i varje fall tydligt vad systemet gör och syftar till – att vara en bottenplatta för alla, konstaterar Ole Settergren.

Det andra exemplet är att det allmänna inkomstgrundade ålderspensionssystemet är oförändrat men att grundskyddet/fattigdomsbekämpningen koncentreras till de hushåll som behöver det.

– Det går att bekämpa fattigdom effektivt till en lägre kostnad än idag. Att som idag sprida ut grundskyddsersättningar på sju av tio pensionärer skadar relevansen och integriteten i det inkomstgrundade allmänna pensionssystemet, säger Ole Settergren.