BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Arbetsgivarna: Så kan arbetslivskriminaliteten stoppas

Det behövs fler och tuffare åtgärder mot arbetslivskriminaliteten. Det framgår av de remissvar som har kommit på ett nytt delbetänkande. ”Det är dags att skala upp arbetet”, säger Johan Flodin på Byggföretagen.

Det ska svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad. Det är regeringens ambition i kampen mot den ökande arbetslivskriminaliteten. I september 2021 tillsattes Delegationen mot arbetslivskriminalitet. I februari nästa år ska ett slutbetänkande finnas klart som underlag för regeringen att agera på och ta fram regelförändringar och lagförslag för att stoppa det som kallas för en systemhotande brottslighet. Nyligen har det tredje delbetänkandet varit ute på remiss.

− Det är oerhört viktigt att ta arbetet mot arbetslivskriminalitet på största allvar. Tidigare har arbetet varit spretigt. Stora summor har satsats på olika insatser som inte har gett konkret resultat. Kort sagt har det saknats styrning och nu ser vi äntligen förslag i rätt riktning med fokus på bättre samordning mellan olika myndigheter. Det är något vi stödjer helhjärtat, säger Anna Bergsten, expert på arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.

”Antalet kontroller idag är så pass få att risken för att bli ertappad med oegentligheter är försumbar.”

Svenskt Näringsliv har även tryckt på för att det ska inrättas något slags central styrfunktion, till exempel i form av ett kansli inom Regeringskansliet, som samordnar arbetet mot arbetslivskriminaliteten.

− Annars är risken att de spretiga insatserna fortsätter. Vi är övertygade om att en tydligare styrning i kombination med åtgärder gällande sekretesslättnader, som delvis redan är på plats, är två centrala pusselbitar i arbetet mot arbetslivskriminalitet, säger Anna Bergsten.

En del i samordningen är påbörjat i och med sju Center mot Arbetskriminalitet som finns runt om i landet. De ska fungera som regionala nav för insatserna mot brott på arbetsmarknaden. Att de etablerats är positivt, menar Byggföretagen i sitt remissvar, som också tycker att det nu är dags att de blir ett än mer aktivt redskap i kampen mot arbetslivskriminaliteten.

− Det är dags att skala upp det arbetet, tillföra uthålliga resurser och ställa upp tydliga, mätbara mål för verksamheten, säger Johan Flodin, nationell samordnare för sund konkurrens och ansvarig för Byggföretagens remissvar.

Inspektionerna bör öka

I svaret pekas bland annat på att antalet inspektioner av olika myndigheter ute på arbetsplatserna måste öka.

− Antalet kontroller idag är så pass få att risken för att bli ertappad med oegentligheter är försumbar för kriminella aktörer. Detta medför att regelefterlevnaden utmanas inom byggsektorn, vilket i sin tur snedvrider konkurrensen.

Byggföretagen menar vidare att brottsligheten inom arbetslivet blir mer och mer kvalificerad vilket i sin tur kräver mer kvalificerade motåtgärder. I det läget går inspiration att hitta i Finland, menar Johan Flodin.

− Där finns specialiserade åklagare och polis som arbetar mot arbetslivskriminalitet. Det ger ett gediget utredningsarbete och möjlighet att dra case i hela rättskedjan. I vårt remissvar föreslår vi att den typen av specialistkompetens inrättas även i Sverige, vilket behövs när A-krim blir både mer avancerad och mer internationell, säger han.

”Både parterna och myndigheterna vill samma sak när det kommer till arbetslivskriminalitet.”

Ingen bransch i landet är immun mot kriminalitet även om den oftast förekommer i personalintensiva verksamheter som byggbranschen, städbranschen, inom restaurang, vård och omsorg och transport. Almega Serviceföretagen konstaterar i sitt remissvar hur viktig kampen mot arbetslivskriminaliteten är och att det behövs en ökad samordning mellan myndigheter som kan dela information.

− Vi måste komma ihåg att merparten av företagen i landet är schyssta verksamheter och de ska ha de bästa förutsättningarna för att konkurrera på ett rättvis sätt. Det gynnar företagen, arbetstagarna och samhället, säger Hannes Sjöberg, näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen.

Tveksam till tipsfunktion

Redan idag pågår olika samarbetsprojekt, bland annat Städbranschens partssamråd. Ett samordnande kansli, som föreslås i delbetänkandet, skulle kunna ge det och andra befintliga branschråd än mer kraft i arbetet mot brottsligheten, menar Almega Serviceföretagen. Däremot finns en tvekan mot förslaget om att inrätta en central tipsfunktion, alltså en instans där företag kan anmäla misstankar om att det pågår brottslig verksamhet inom ett företag eller en bransch.

− Vi ser en risk att den kan missbrukas, till exempel genom att lämna falska tips för att röja undan konkurrens från andra företag, säger Hannes Sjöberg.

Enligt förslaget ska det vara möjligt att lämna tips anonymt. Inte heller det är ett bra system, menar Almega Serviceföretagen i sitt svar och pekar även på risken att företagshemligheter sprids: ”Om man öppnar för möjligheten att ge falska tips hade det kunnat ge väldigt negativa konsekvenser för en sund marknad. Vi upplever inte att delegationen uppfattar hur stor risk detta är. Förslaget om en gemensam tipsportal behöver utredas vidare och svar på våra farhågor behöver presenteras innan vi känner oss bekväma med att tillstyrka förslaget”, skriver organisationen.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet har även föreslagit att tillsynsmyndigheten Arbetsmiljöverket ska kunna lämna ut uppgifter till arbetsmarknadens parter, något som bland andra Konkurrensverket har gett grönt ljus för. Men det är helt fel väg att gå, tycker Hannes Sjöberg.

− Det är att blanda ihop rollerna för olika organisationer. Det är parternas uppgift att kontrollera att kollektivavtalen följs. Arbetsmiljöverket har i uppgift att kontrollera att arbetsmiljön på arbetsplatserna är enligt lag, säger han.

”Olika myndigheter måste kunna samtala och dela information med varandra för att arbetet ska bli effektivt.”

Gränsdragningen är därför viktig för att undvika en sammanblandning av olika roller, menar han.

− Både parterna och myndigheterna vill samma sak när det kommer till arbetslivskriminalitet. Just därför är det viktigt att vi fokuserar på våra egna arbetsuppgifter och håller myndighet och parter separerade, säger Hannes Sjöberg.

Tummen upp till ökat samarbete

Sammantaget har 66 branschorganisationer, kommuner, fackförbund rättsliga instanser och myndigheter lämnat in remissvar på delegationens tredje delbetänkande. Genomgående i alla de remissvar som TN har tagit del av är att de ger tummen upp för ett ökat samarbete mellan olika myndigheter. De stuprör och den sekretess som hittills har gjort det omöjligt att till exempel samköra olika register, har varit de kriminella aktörernas bästa bundsförvant. Redan nu är alltså en del av sekretessen borttagen som ett första steg i den riktningen.

− Det är rätt väg att gå. Olika myndigheter måste kunna samtala och dela information med varandra för att arbetet ska bli effektivt, säger Anna Bergsten.

Enligt Ekobrottsmyndigheten är arbetslivskriminaliteten ett av de största hoten mot svensk välfärdsekonomi. Den tar sig in på ett stort antal områden och nivåer i näringslivet och kan bara förhindras om alla samarbetar, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Det gör att insatser måste göras på en mängd olika områden.

− Det är viktigt med samordning mellan olika aktörer och att åtgärder sker på flera håll utifrån varje aktörs mandat och förutsättningar. Det gäller såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter. Men det är också viktigt att bibehålla företagsperspektivet och verka för en marknad där företag konkurrerar på lika villkor, säger Anna Bergsten.