REGELKRÅNGLET
Myndigheten förlänger regelkaoset för reseledare − ”Provocerande”
Nu överklagar Försäkringskassan beslutet att svenska reseledare ska ingå i det svenska sjukförsäkringssystemet. Enligt Didrik von Seth, generalsekreterare i SRF, skyller myndigheten på överbelastning. ”De är 17 000 anställda – vad tusan gör de?”
Försäkringskassan överklagar frågan om reseledares rätt att vara en del av det svenska socialförsäkringssystemet till kammarrätten – och myndigheten har fått prövningstillstånd. Försäkringskassan anser att kammarrätten bör ”upphäva förvaltningsrättens dom och fastställa Försäkringskassans beslut”. Efter en lång process är frågan, som TN har rapporterat om tidigare, ännu inte avgjord.
Försäkringskassan yrkar också om att kammarrätten inhämtar ett slutligt avgörande från EU-domstolen om hur bestämmelsen ska tolkas. Ärendets långa bakgrund kan du läsa om i faktarutan här nedan.
Grundregeln för den som arbetar inom EU är att skatt och sociala avgifter ska betalas i landet där personen jobbar. Men sedan långt tillbaka görs undantag för den som är utsänd från sitt hemland och som bara arbetar tillfälligt i ett annat EU-land. Försäkringskassan utfärdar då ett så kallat A1-intyg.
Det innebär att personen fortsätter att vara en del av det svenska socialförsäkringssystemet, med till exempel sjukförsäkring och föräldraförsäkring, och tjänar in svensk pension. Det skapar större trygghet för den anställde och besparar både arbetsgivare och arbetstagare betydande administration.
För resebranschen, som ofta anställer unga personer under kortare perioder under högsäsong, är A1-intygen centrala.
Men för snart två år sedan bestämde sig Försäkringskassan för att inte längre bevilja A1-ansökningar för reseledare eftersom de svenska resebolagen ”inte hade tillräckligt stor verksamhet i Sverige”.
Enligt Försäkringskassan började det med ett brev från deras franska motsvarighet som ansåg att reseledare anställda i ett EU-land som utför sitt arbete under en period i Frankrike borde tillhöra det franska socialförsäkringssystemet och därmed inte hade rätt till A1-intyg från Försäkringskassan.
Bakgrunden var att Försäkringskassans franska motsvarighet ansåg att reseledare från andra EU-länder borde tillhöra det franska socialförsäkringssystemet även när de arbetar tillfälligt i Frankrike. Men Sverige var det enda landet som anammade den franska tolkningen.
Resebranschen tog därför ärendet till förvaltningsrätten som först gick på Försäkringskassans linje.
Efter ett överklagande från resebranschen kom kammarrättens dom i januari. Den visade att svenska resebolags verksamheter visst ska anses bedrivas i Sverige trots att mycket av tjänsterna utförs utomlands.
Däremot ansåg kammarrätten att frågan om ersättningsförbudet inte var tillräckligt belyst, det vill säga att ”en utsänd arbetstagare från Sverige inte omedelbart får ersätta en annan utsänd arbetstagare”.
Förvaltningsrätten fick tillbaka bollen, utredde det hela igen och kom med en ny dom för ett par veckor sedan. I den upphäver förvaltningsrätten sitt tidigare beslut om att svenska resebolag inte bedriver en tillräckligt stor svensk verksamhet för att bevilja A1-intyg.
I domen konstateras också att ”Försäkringskassan inte har stöd för sin uppfattning att bolagets utsändning av reseledare som sådan strider mot ersättningsförbudet. Kassan har därför inte haft skäl för att avslå ansökan om A1-intyg på de grunder som anges i det överklagade beslutet.”
Ett av de svenska bolag som säljer paketresor är Ving. Claes Pellvik, kommunikationschef på Ving, förklarar att svenska resenärer förväntar sig att kunna få svensktalande service av företagets reseledare på plats. Ofta är reseledarna unga människor som kanske jobbar en säsong i Grekland och nästa sommar gör de samma sak i Spanien, Kroatien eller Bulgarien.
När Försäkringskassan helt plötsligt ändrade sina tolkningar så att de under några månader skulle gå in i det lokala landets socialförsäkringssystem innebar det ”onödigt krångel och byråkrati”, påpekar Claes Pellvik.
– Och när de här personerna sedan går i pension ska de kontakta det bulgariska socialförsäkringssystemet och säga att ”jag jobbade fyra månader i Bulgarien för 45 år sedan och har kanske en liten pension att hämta hos er”.
Märkligt beslut
Claes Pellvik var därför mycket nöjd när förvaltningsrättens senaste beslut kom. Att Försäkringskassan nu väljer att överklaga förvaltningsrättens beslut anser han är märkligt.
– Det måste finnas bättre saker att ägna sig åt än att lägga sin tid och kraft på att hantera ärenden som övriga Europa inte ens ser som ärenden. Varför ska den svenska Försäkringskassan driva en helt annan linje?
Didrik von Seth, generalsekreterare i SRF, Svenska Resebranschföreningen, håller med.
– Försäkringskassan säger sig vara överbelastade. De är 17 000 anställda – vad tusan gör de? Jo, de gör livet svårt för både företag och enskilda – det är faktiskt provocerande. De borde ägna sig åt annat, säger han.
Det är ”häpnadsväckande” att Försäkringskassan överklagar förvaltningsrättens beslut, anser han.
– Vi förstår inte varför just vår bransch och de här ungdomarna som åker ut i Europa för att arbeta ska trakasseras på det här sättet. Försäkringskassan försvårar den fria rörligheten.
I och med överklagandet skjuts beslutet upp ännu längre och under tiden kan förvaltningsrättens dom inte vinna laga kraft. Fortsätter det så här kan det gå vidare till högsta förvaltningsdomstolen, poängterar Didrik von Seth.
– Att Försäkringskassan håller i gång det på det här viset – bara för att jävlas! Det gör mig arg – både som skattebetalare och som ansvarig för resebranschen. Jag tänker också på de här ungdomarna som drabbas. Det är rättsosäkert att myndigheter får hålla på så här.
Försäkringskassan svarar
TN har sökt Försäkringskassan. Juristen Anne-Marie Elfström svarar skriftligen: ”Just med anledning av förvaltningsrättsdomarna ändras inget i de överklagade ärendena. Försäkringskassan har fått prövningstillstånd och inhibition hos kammarrätten och vi avvaktar vidare hantering hos kammarrätten och deras avgörande.
Frågan gäller om nya ärenden om A1 handläggs annorlunda till följd av förvaltningsrättens domar – det gör de inte. Förvaltningsrättsdomar är inte vägledande, är inte prejudicerande, och dessutom är de överklagade och vi avvaktar kammarrättens avgörande.”
I övrigt avböjer myndigheten att kommentera ärendet.
