DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Arbetsmarknadsministern om kritiken: ”Därför tar reformerna så lång tid”

En skenande arbetslöshet och brist på reformer. I en intervju med TN får nu arbetsmarknadsminister Johan Pehrson chansen att förklara sig. ”Till de företag som oroar sig för rekryteringssvårigheter vill jag säga att vi förstår deras oro”, säger han.

Sedan regeringen tillträdde i oktober 2022 har den säsongsrensade arbetslösheten ökat med 0,7 procentenheter. Sverige fortsätter alltjämt att ha en av de bästa sysselsättningsgraderna i Europa, men en av de sämsta arbetslöshetssiffrorna. Till exempel är det bara Spanien som har en högre ungdomsarbetslöshet än Sverige i EU.

Regeringen har föreslagit en reformerad a-kassa, mer pengar till yrkesutbildningar, en ny målsättning för integrationspolitiken samt grönt ljus för etableringsjobb men där slutar förslagen, och kritik har riktats mot att det över lag är ett för lågt reformtempo på området.

Den reform som har fått mest uppmärksamhet är det höjda lönegolvet för arbetskraftsinvandring, som snarare spås försvåra läget på arbetsmarknaden än hjälpa den. Det förslaget räknar dessutom inte regeringen som arbetsmarknadspolitik, utan som migrationspolitik.

TN bad därför om en intervju med arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) för att få klarhet i regeringens vision för arbetsmarknaden. Han valde att ställa upp på en skriftlig intervju via mejl.

Vad regeringen har för vision får vi inget svar på, men Johan Pehrson lyfter en stärkt arbetslinje som en nyckel för att få bukt med den höga arbetslösheten.

”Den förra regeringen lovade EU:s lägsta arbetslöshet – i stället blev det tvärtom. Det är alldeles för många, särskilt utrikes födda, som står långt från arbetsmarknaden. Det behöver mötas med både krav och möjligheter, alltså både högre krav på arbetslösa att flytta till jobb och utbildningssatsningar”, skriver han och fortsätter:

”En viktig åtgärd för att fler ska komma i jobb är en förstärkt arbetslinje. Det handlar om att sänka skatterna på arbete men också om att få på plats bidragstak och aktivitetskrav för försörjningsstöd. Det är reformer som regeringen påbörjat men som måste utredas, och därför tar längre tid.”

Så ska fler utrikesfödda komma in på arbetsmarknaden

Det råder stor skillnad i arbetslösheten mellan inrikes och utrikes födda. I det första kvartalet 2024 var den säsongsjusterade arbetslösheten bland utrikes födda uppe i 16,0 procent och bland inrikes födda 5,6 procent.

Johan Pehrson menar att höjda krav på att lära sig svenska kommer att se till att fler av de utrikes födda kommer in på arbetsmarknaden.

”Den här regeringens arbete för att bryta utanförskapet utgår i från att både ställa krav och ge möjligheter. Man kan se det som att arbetet står på tre ben – svenska, jobb och att bli en del av samhället. Vi vet att det svenska språket är biljetten in i det svenska samhället. Att kunna få en egen försörjning är i sig en oerhört stark drivkraft att lära sig svenska. Att arbetslivet dessutom är en utmärkt plats att praktisera sin svenska gynnar även integrationen och språket”, skriver han.

”Samtidigt anser fyra av fem rekryterare att kunskaper i det svenska språket är viktigt på deras arbetsplats. Vart fjärde företag anger även bristen på svenskkunskaper som huvudorsaken bakom rekryteringssvårigheterna. Därför lägger jag och regeringen om hela integrationspolitiken med språkkrav, bidragstak och nya mål på självförsörjning och svenska. Vi skärper även kraven och ger större möjligheter med Sfi så fler lär sig svenska, bryter sitt utanförskap och blir en del av samhället.”

"Första och största försvararen”

En av de mest uppmärksammade reformerna från regeringen har varit det höjda lönegolvet vid arbetskraftsinvandring. I dagsläget måste den som kommer från ett icke EU-land tjäna 80 procent av en medianlön i Sverige, vilket motsvarar 28 480 kronor i 2023 års lönenivåer. Men regeringens plan är att höja golvet till 100 procent, motsvarande 35 600 kronor – vilket ligger över lägstalönen i alla kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.

Kritiken mot lagen har varit massiv. Företag vittnar om att de inte längre kommer att kunna hitta medarbetare. Konsekvenserna visar sig, inte minst genom att företag tvingas tacka nej till affärer.

Arbetsmarknadens parter menar att regeringen rundar den svenska modellen, Skatteverket varnar för att förslaget kommer att leda till mer systematiskt fusk vid arbetskraftsinvandring, experter konstaterar att lönegolvet innebär en återinförd myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning där politiken, i stället för företagen, avgör vilken kompetens företagen behöver. Dessutom visar siffror att 51 procent av dem som drabbas när lönegolvet höjs från 80 till 100 procent är akademiker, ytterligare 26 procent är högkvalificerade yrkesarbetare – vilket motsäger regeringens ambition att det ska var högkvalificerad arbetskraft som ska få komma.

TN frågade Johan Pehrson om allt ovan och hur han ser på kritiken.

”Liberalerna är den första och största försvararen av att det ska vara enkelt för företag att få hit den kompetens som behövs. Till de företag som oroar sig för rekryteringssvårigheter vill jag säga att vi förstår deras oro, men vi tror att en justerad lönenivå kommer att locka till sig kvalificerad arbetskraft som kan bidra till företagets utveckling och tillväxt. Lönegolvet förväntas öka kvalitén på arbetskraften och minska risken för utnyttjande och lågbetalda jobb, vilket är positivt för den svenska arbetsmarknaden. Det ger också välbehövlig legitimitet till den arbetskraftsinvandring som vi vill se mer av.”

”Nu ska vi arbeta vidare med att ta fram undantag från de nya lönekraven för de branscher som verkligen behöver. Liberalernas ingångar är att dessa undantag behövs för de företag som har svårast att hitta arbetskraft”, skriver han.

Vill satsa på yrkesutbildningar

En annan viktig fråga för företagen är kompetensbristen, som i flera rapporter pekas ut som det största tillväxthindret för företagen. Johan Pehrsons svar är att satsa på yrkesutbildningar till bristyrken.

”Arbetslinjen är som bäst när den kombineras med en liberal utbildningslinje. Därför satsar vi på runt 20 000 fler utbildningsplatser i bristyrken. Det handlar både om yrkesutbildningar, högre utbildningar och möjligheter att skola om sig mitt i livet för att kunna ta de jobb som finns. Det här kommer leda till riktiga jobb som lokförare, kockar, VVS-montörer, undersköterskor och batteritekniker. Som tar hand om äldre, lagar mat till skolbarn och får tågen att komma i tid. Fler kommer få in lönen den 25:e varje månad, fler barn kommer se sina föräldrar gå till jobbet och färre kommer leva på bidrag.”

”Som regeringens utbildningsparti har vi liberaler valt att svara mot att många personer går utan arbete samtidigt som det finns över 100 000 lediga jobb. Det är en paradox som skapas av att människor inte har tillräcklig utbildning för att ta de lediga jobben. Det här är dessvärre ett ärvt problem för regeringen, en utbildningsskuld som nu behöver mötas.”