ARBETSMILJÖ

Så ska olyckorna bland lantbrukare minska

Lantbruk är den bransch där det sker flest arbetsolyckor. Men nu ska problemen förhoppningsvis minska. Gröna arbetsgivare har fått i uppdrag att leda en satsning för att förbättra arbetsmiljön. ”Vi har en känsla av att det finns en kultur av att man måste klara av allt själv”, säger Camilla Backlund, arbetsmiljöexpert.

Jordbruksverket tog 2022 fram en strategi för att förbättra arbetsmiljön inom det olycksdrabbade jordbruket. Nu har Gröna arbetsgivare har fått i uppdrag att omsätta strategin i praktiken och regeringen har tillsatt 50 miljoner kronor fram till och med 2028.

Bakgrunden är att jordbruk och trädgård är de branscher där dödsolyckor på arbetsplatsen är allra vanligast. Under 2011–2020 omkom totalt 71 lantbrukare, enligt Camilla Backlund, arbetsmiljöexpert och ansvarig för uppdraget från Gröna arbetsgivares sida.

– Tyvärr är vi sämst i klassen. När det gäller antalet dödsolyckor är branschen den tredje sämsta – trots att vi är en så liten näring. Antalet olyckor har legat på samma nivå i 20 år men samtidigt minskar antalet personer som jobbar i branschen. Då borde de allvarliga olyckorna gå ner, säger hon.

Många allvarliga olyckor

Det förekommer många allvarliga olyckor överhuvudtaget och Camilla Backlund förklarar att det beror på att lantbruk handlar om stora energier.

– Det är stora maskiner, stora fordon och stora djur. Går det fel så går det ofta riktigt illa. En annan vanlig olycksorsak är fall, antingen att lantbrukaren ramlar eller att det faller ner tunga saker. Vi ligger ständigt på i toppen av de branscher där det sker flest allvarliga olyckor.

Att lantbruk innebär mycket ensamarbete innebär i sig en större olycksrisk. Händer det något så finns det ingen hjälp att få, och den som arbetar ensam kan vara benägen att utföra uppgifter där det vore säkrare att vara fler.

”Ambitionen är att åstadkomma en förändring i beteende och kultur som kan fortsätta även efter uppdragets slut.”

Lantbruk innebär fortfarande mycket manuellt arbete och med tunga och fysiska moment över lag, men på senare tid har även psykiska arbetssjukdomar ökat.

– Hittills har branschen mest fokuserat på de fysiska riskerna just för att det förekommer så många farliga miljöer, men det här uppdraget har även ett starkt fokus på psykisk hälsa och psykosociala aspekter. Det är lite nytt.

Sveriges lantbruksuniversitet har därför påbörjat en kartläggning av den psykiska hälsan inom lantbruk och trädgård.

– Om kartläggningen visar att det är sämre inom lantbruket än i övriga samhället kan det vara något som branschen behöver jobba mer med, säger Camilla Backlund.

Väder och ekonomi påverkar

Inom både lantbruk och trädgårdsodling är det också många yttre faktorer som påverkar.

– Vädret är en stark faktor, liksom det ekonomiska. Lantbruk innebär oftast stora investeringar så det måste går bra. Med den senaste tidens höga energipriser och kraftiga prisökningar på gödning och allt annat har det blivit kärvare att få det att gå ihop och sådant pressar ju.

Regelverk är ytterligare något som påverkar, konstaterar Camilla Backlund. Till exempel har det de senaste åren tillkommit många nya regelkrav kring dokumentation.

– Det innebär ytterligare uppgifter som måste göras och det gör livet som lantbrukare tuffare.

Uppdraget är precis i starten och mycket ska komma på plats. Ett varumärke ska skapas och samarbeten ska inledas med flera av branschens större aktörer, bland andra Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Växa Sverige, Hushållningssällskapen, Gård och Djurhälsan, Säker arbetsmiljö Sverige och fackförbundet Kommunal.

– Tanken är att förankringen ska bli bred. Ambitionen är att åstadkomma en förändring i beteende och kultur som kan fortsätta även efter uppdragets slut.

50 handledare ska nu utbildas i vad Jordbruksverkets strategi innebär och de ska sedan gå igenom för totalt 1 000 personer vid ett antal träffar. Ett uttalat mål är beteenden och attityder kring psykosocial hälsa förändras så att det blir mer normaliserat och mindre tabubelagt att prata om.

Är det ett problem i branschen?

– Ja, vi tror det. Vi får se vad kartläggningen säger, men vi har en känsla av att det finns en kultur av att man måste klara av allt själv, för det har tidigare generationer på gården gjort. Att man kanske inte tar hjälp så gärna.

Samtidigt som antalet arbetsskador ska minska också att fler olyckor ska rapporteras.

– Utan rapporter är det svårt att göra rätt insatser. Det gäller både att få upp frekvensen så att vi får reda på vad som händer och att jobba med att framför allt de allvarliga olyckorna minskar i antal, säger Camilla Backlund.