DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID
Beräkning: Pensionssmäll hotar vid kortare arbetstid – så drabbas du och staten
Väldigt många kan bli bidragsmottagare, varnar pensionsekonomen Trifa Chireh efter att ha räknat på olika utfall av kortare arbetstid. Både individerna och staten riskerar att drabbas av stora dolda kostnader. ”Det kommer att behöva skäras i välfärdstjänster”, säger hon till TN.
– Det kan låta som en dröm för vissa, men kan bli ett dyrt experiment för andra.
Så säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, apropå Socialdemokraternas förslag om en generellt kortad arbetstid från 40 till 35 timmar i veckan med bibehållen lön.
Flera fackförbund och Socialdemokraterna trycker på för en allmän arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Men i praktiken kan det bli omöjligt att genomföra, med stora samhällsekonomiska förluster som följd.
Även en arbetstidsförkortning med reducerad lön skulle få stora negativa effekter, enligt Trifa Chireh. Hon har i en unik beräkning analyserat vad en arbetstidsförkortning med reducerad lön skulle innebära för individens pensioner och statens kostnader. (Se beräkningarna längre ned.)
– Om förslagen går igenom skulle det kunna leda till nedskärningar i välfärdstjänster, säger hon.
I debatten den senaste tiden har frågan om kortare arbetstid bubblat inom fackliga led. Det har talats om fyradagarsveckor och vinster i form av mindre stress och mer fritid. Visserligen har IF Metall tydligt sagt nej till att staten ska lägga sig i den här typen av frågor och redan nu rapporteras det om splittringar inom LO-kollektivet. Oavsett varnar flera bedömare för att kortare arbetstid blir en stridsfråga i kommande avtalsrörelse.
Alla blir fattigare
Enligt Trifa Chireh kan förslagen bli svåra att genomföra.
– Konsekvenserna av kortare arbetstid kan bli mycket stora, inte bara för individen utan också för staten och hela pensionssystemet, säger hon.
Och hon är inte ensam i kritiken. Flera ekonomer har räknat på de samhällsekonomiska kostnaderna av kortare arbetstid och landar i slutsatsen att om vi som land arbetar mindre så kommer vi också att producera mindre, vilket gör oss alla fattigare.
Att korta arbetsveckan till 35 timmar med bibehållen lön skulle minska BNP med 509 miljarder per år på sikt, vilket motsvarar ungefär 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar. ”För att kompensera för den minskade skattebasen skulle skatten som följd av detta behöva öka med i genomsnitt 2 400 kronor i månaden per vuxen person om våra välfärdsambitioner i Sverige ska kunna upprätthållas”, skrev Sven-Olov Daunfeldt i DN häromdagen.
När det gäller pensionssystemet menar Trifa Chireh att kostnaderna för individerna och staten kan bli höga och hänvisar till Länsförsäkringars rykande färska beräkningar.
Så mycket minskar din pension vid kortare arbetstid – och så dyrt blir det för staten (tabell)
| Lön per månad, brutto | Total pension vid 66 år, brutto per månad. Fyra dagars arbete (Full lön, det vill säga lön för fem dagar) | Total pension vid 66 år, brutto per månad. Fyra dagars arbete (Lön för fyra dagar, det vill säga för det du jobbar) | Så mycket minskar pensionen per månad för arbetstagaren, brutto | Så mycket ökar kostnaden för staten, ”pensions-myndigheten” per månad, brutto |
| 30 000 kronor | 20 700 kronor. Allmän pension: 12 900 kronor. Garantipension: 3 300 kronor. Tjänstepension: 4 500 kronor | 18 300 kronor. Allmän pension: 10 300 kronor. Garantipension: 4 400 kronor. Tjänstepension: 3 600 kronor | 2 400 kronor | 1 100 kronor |
| 50 000 kronor | 28 900 kronor. Allmän pension: 21 400 kronor. Tjänstepension: 7 500 kronor | 24 700 kronor. Allmän pension: 17 100 kronor. Garantipension: 1 600 kronor. Tjänstepension: 6 000 kronor | 4 200 kronor | 1 600 kronor |
| 70 000 kronor | 37 100 kronor. Allmän pension: 22 000 kronor. Tjänstepension: 15 100 kronor | 30 400 kronor. Allmän pension: 22 000 kronor. Tjänstepension: 8 400 kronor | 6 700 kronor | 0 kronor |
Flera ekonomer menar att det snarare behövs fler timmar med tanke på kompetensbristen i många branscher. Hur enskilda väljer att göra är en sak, hur en förändring av arbetstid i hela samhället slår är en annan. Att korta arbetstiden generellt skulle till och med kunna öka på stressen, enligt Göran Kecklund, stressforskare vid Stockholms universitet. Han pratar om en smekmånadseffekt där den upplevda hälsan initialt kan förbättras och hänvisar till undersökningar i vissa kommuner och regioner.
”Det gav inte effekt på den faktiska hälsan och sjuktalen var i stort sett oförändrade. Det kan bero på att arbetsbördan var densamma som tidigare. Risken finns att kortare arbetstid leder till mer stress om man inte samtidigt anställer mer personal”, sa han till tidningen Arbetsliv nyligen.
Om kortare arbetstid samtidigt innebär att vi får lägre lön, kommer det att leda till lägre pensionsinbetalningar. Det leder i sin tur till att staten tvingas träda in för att kompensera för de lägre pensionerna och då i form av garantipension, påpekar Trifa Chireh.
Beräkning: Stora dolda kostnader
I räkneexemplet ovan har hon räknat på vad en fyradagarsvecka med reducerad lön (lön för dagarna som jobbas) kostar individen i termer av minskad pension, och vad det kostar staten i ökad garantipension. Det finns även kostnader för staten i form av ökade bostadstillägg och minskade skatteintäkter, men det är inte med i uträkningen.
- För en person som tjänar 30 000 kronor i månaden skulle pensionen minska med 2 400 kronor i månaden om arbetstiden kortades. Och förutom minskade skatteintäkter skulle staten få en ökad kostnad på 1 100 kronor i månaden i form av ökad garantipension.
- För en person som tjänar 50 000 kronor i månaden skulle pensionen minska med 4 200 kronor i månaden samtidigt som staten skulle få betala 1 600 kronor mer i månaden för garantipension.
- Tjänar personen 70 000 kronor i månaden minskar pensionen med 6 700 kronor i månaden, medan statens kostnad för garantipensionen blir oförändrad eftersom individen tjänar över gränsen för bidraget.
”Din levnadsstandard påverkas både på kort och lång sikt.”
Å ena sidan förs det fram argument om att stressen på jobbet minskar och att balansen mellan arbete och fritid förbättras vid sänkt arbetstid. Men Trifa Chireh menar att stressen över pengar ökar när du får ut mindre i lön.
– Din levnadsstandard påverkas både på kort och lång sikt. Du har inte möjlighet att göra de saker du kunde en gång i tiden och sparutrymmet krymper. Och på lång sikt påverkas pensionen negativt. Så jag ser inte att stressen minskar särskilt mycket allt som allt, säger hon.
– Dessutom blir alltså staten en förlorare eftersom lägre inkomstpensioner innebär att staten måste betala ut mer i garantipension och bostadstillägg, samtidigt som skatteintäkterna minskar på grund av lägre löner. Det riskerar även att påverka indexuppräkningen av pensionerna, då denna baseras på inkomstutvecklingen i samhället, fortsätter hon.
En naturlig konsekvens av sänkt arbetstid skulle också bli att fler kommer att behöva jobba mycket högre upp i åldrarna, av ekonomiska skäl, menar Trifa Chireh.
– Visst, jobbar du färre dagar kanske du orkar längre, men jag tror inte att det är det som många har drömt om, att jobba längre för att kompensera för pensionsbortfallet, säger hon.
Andelen pensionärer med bidrag ökar
Trifa Chireh konstaterar att i Sverige har andelen personer som får någon form av skattefinansierat pensionsbidrag, det vill säga garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg eller försörjningsstöd, från staten ökat kraftigt på senare år, vilket TN också har rapporterat om. På kort tid har andelen gått från 30 till 70 procent. ”Det minskar drivkrafterna för arbete”, sa Ole Settergren på Pensionsmyndigheten nyligen till TN.
”Det kommer att behöva skäras i välfärdstjänster.”
Enligt Trifa Chireh skulle kortare arbetstid ge en kedjereaktion med ekonomiska konsekvenser i hela samhället, som ganska snart blir oöverblickbara. Vi kommer kanske inte att kunna ha pensionssystemet som det ser ut i dag, varnar hon.
– Det är som sagt en lockande dröm, men det finns många dolda kostnader för staten som behöver analyseras mer. Det kommer att sluta i vad människor måste välja bort i stället för att kunna välja till. Det kommer att behöva skäras i välfärdstjänster, säger hon.
Här är de stora förlorarna
En oroande aspekt är att kvinnor kommer att bli de stora förlorarna i det här, menar Trifa Chireh.
– Kvinnor har redan idag 30 procent lägre pension än män och jobbar inom yrken med lägre löner och där man inte kan ta med jobbet hem. En kortare arbetsvecka med en reducerad lön skulle öka det här gapet, säger hon.
Sammantaget riskerar smällen att bli hård för samhället. Enligt SCB:s statistik hade ungefär 4,7 miljoner människor i arbetsför ålder (20–65 år) en inkomst som understeg 50 000 kronor i månaden år 2022, brutto. Om människor jobbar mindre är risken att väldigt många kommer att bli bidragsmottagare, varnar Trifa Chireh.
– Cirka 87 procent av de sysselsatta kommer eventuellt att få någon form av skattefinansierat pensionsbidrag från staten för att kompensera för den minskade inkomstpensionen.
