KOMPETENSKRISEN

Sveket: När arbetslösheten stiger drar Arbetsförmedlingen ned – pengarna används inte

Svensk ekonomi har inte vuxit på tre år och arbetslösheten är nu den högsta på tio år. Ändå drar Arbetsförmedlingen ned på insatser, vilket kritiseras hårt av ekonomer. ”Pengarna finns ju, så det kan inte vara problemet”, säger Jonas Jegers på Almega till TN.

Trots de alarmerande siffrorna satsar regeringen idag mindre än tidigare på insatser för arbetssökande, enligt Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega.

– I Sverige har vi en bild av att vi är duktiga på aktiva insatser för den som är arbetssökande, men det är vi inte längre. Vi behöver steppa upp, säger han.

Johan Pehrson (L), nu utbildningsminister men som fram till nyligen var arbetsmarknadsminister, säger att han delar bilden av att arbetslösheten är hög. Trots det har regeringen inte kommit några förslag eller åtgärder för att möta problemet, framhåller Jonas Jegers.

– Det är oerhört märkligt när arbetslösheten är den högsta på tio år och dessutom stigande. Vi vill att regeringen ska agera, säger han.

I stället minskar flera av Arbetsförmedlingens tjänster i omfattning vilket innebär att pengar som regeringen har avsatt för 2024 inte kommer att användas fullt ut.

”Vi förstår inte vad Arbetsförmedlingen och regeringen håller på med – när arbetslösheten stiger väljer man att dra ner.”

Matchningstjänsten Rusta och matcha har varit särskilt framgångsrik. Trots att den ger närmare fyra av tio jobb, väntas antalet deltagare dras ner med 20 procent från det första till det andra halvåret i år. Arbetsförmedlingen har minskat sin prognos för året med 800 miljoner kronor, vilket förbryllar Jonas Jegers.

– Myndigheten har fått öronmärkta pengar av regeringen för att ge arbetssökande insatser men en betydande del kommer att lämnas tillbaka i år. Vi förstår inte vad Arbetsförmedlingen och regeringen håller på med – när arbetslösheten stiger väljer man att dra ner. Pengarna finns ju, så det kan inte vara problemet.

Matchningsföretag svälts ut

Neddragningen leder till att många seriösa företag inom matchningstjänster, som har levererat fina resultat med god kvalitet under en lång period, går under, påpekar han.

– Risken är att de svälts ut när upphandlade tjänster som de har hos Arbetsförmedlingen inte nyttjas och samtidigt överlever de oseriösa aktörerna, säger Jonas Jegers.

När det gäller nystartsjobben har ambitionen för antalet deltagare dragits ner med 18 procent under året.

Arbetsmarknadsutbildningar, för att arbetssökande ska kunna skaffa den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar, dras inte ner men det är heller ingen ökning i sikte. Ändå är det fortfarande bara knappt två procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen som ges den möjligheten.

Efter regeringens tidigare neddragning av yrkesvux tillsattes nu mer pengar i vårändringsbudgeten igen. Problemet är att systemet inte är så snabbt att de pengarna kommer att hinna användas före årsskiftet, enligt Jonas Jegers.

– Även när det gäller arbetsmarknadsutbildning är vi nere på historiskt låga nivåer, 6 300 deltagare per månad i snitt. Det motsvarar inte ens två procent av de 350 000 arbetssökande som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen, säger han.

”Regeringen behöver se till att Arbetsförmedlingen gör av med de medel som har avsatts för aktiva insatser för att få fler i arbete.”

Det behövs mer aktiva insatser i kombination med större drivkrafter att ta ett jobb, konstaterar han.

– Regeringen behöver se till att Arbetsförmedlingen gör av med de medel som har avsatts för aktiva insatser för att få fler i arbete. Arbetsförmedlingen måste också bli tydligare med att arbetssökande ska ta ett jobb när det finns ett jobb som är ledigt, och följa upp arbetssökande bättre.

Jonas Jegers menar att förslaget från Johan Pehrson om att införa språkkrav och ett bidragstak är bra, men att det bara kommer åt en del av de arbetslösa.

– Du kan ha hur hårda regler som helst och hur mycket motivation som helst till att jobba, men det spelar ingen roll om du inte har tillräcklig kunskap eller kompetens för att ta de jobb som är lediga, säger han.

”Integration är inte så enkelt som att alla arbetssökande kan ta de lediga jobb som finns. Då hade de gjort det.”

Det handlar mer om att stärka de som behöver hjälp att komma tillbaka in på arbetsmarknaden, eller komma in för första gången, menar han.

– Integration är inte så enkelt som att alla arbetssökande kan ta de lediga jobb som finns. Då hade de gjort det.

Många företag som saknar arbetskraft anser att det är dyrt att anställa och skulle vilja att fler var bättre rustade för att snabbt komma in i jobbet.

– Med sänkta arbetsgivaravgifter skulle arbetsgivare våga chansa lite mer och kanske anställa någon som får lära sig jobbet på plats. Det är en balansgång – ju billigare det är att anställa, desto mindre rustad behöver man vara, säger Jonas Jegers.

”Utbildning är nyckeln”

Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, uppskattar att arbetslösheten fortsätter att stiga tills konjunkturen går upp igen. Med tanke på att vi är inne i en lågkonjunktur är det inte konstigt att arbetslösheten stiger, konstaterar han.

Samtidigt är sysselsättningsgraden fortsatt hög, det vill säga andelen av den vuxna befolkningen som har någon form av sysselsättning.

– Visst, arbetslöshetssiffrorna går upp, men vi har också en bra arbetsmarknad. Sverige är bland de länder i Europa där störst andel har ett jobb. Vi gömmer inte lika många i utanförskap som andra länder gör.

För att komma åt både arbetslöshet och kompetensbrist är utbildning nyckeln, påpekar Fredrik NG Andersson.

– Det behövs bättre utbildning och utbildning till de yrken där jobben finns. Och när det gäller vuxenutbildning behöver det definitivt mer för att kunna byta karriär mitt i livet.

Vill se mer action

Han är positiv till att regeringen har börjat öppna för mer utbildning inom praktiska yrken. Särskilt när det gäller ungdomar vill han se en uppgradering av yrkeskunskap och gedigna praktiska utbildningar.

– Där skulle jag vilja se mer action för det är där den stora mängden jobb finns. I Sverige har den akademiska kunskapen värderats alldeles för högt. Det handlar mycket om att alla ska gå på universitet eller högskola och sedan ska det lösa sig av sig själv, men det gör det inte.

”I Sverige har den akademiska kunskapen värderats alldeles för högt.”

Arbetskraftsinvandring kan inte täcka kompetensbristen, särskilt inte efter att lönegolvet höjdes, konstaterar han. Den typen av förändringar kräver eftertanke för att inte slå tillbaka främst på små och medelstora företag som inte hittar arbetskraft i Sverige.

– Kompetensen kanske måste höjas före eller samtidigt som arbetskraftsinvandringen stramas åt. Nu tar man bara bort den utan att göra något och då står företagen där – vad gör vi nu? De som inte kan få in slaktare från Polen har ingen slaktare, säger Fredrik NG Andersson.

Efterfrågan styr

Susanne Spector, chef för makroekonomisk analys på Nordea, instämmer i att arbetsmarknaden är en reflektion av det utmanande konjunkturläget.

– Bnp-mässigt har svensk ekonomi inte vuxit på tre år, vilket är otroligt ovanligt. Det beror på de chocker vi har varit igenom – med hög inflation och räntehöjningar.

Det viktigaste bakom stora rörelser i arbetslösheten är efterfrågan så det krävs först och främst ett starkare konjunkturläge för att få ner arbetslösheten, enligt Susanne Spector.

– Att Riksbanken nu har börjat sänka räntan kommer att bidra till att öka efterfrågan i ekonomin. Samtidigt tar det tid innan räntesänkningarna får fullt genomslag på arbetsmarknaden.

Även matchningen på arbetsmarknaden är viktig – att människor finns där jobben finns. När det gäller omflyttningen i landet efterlyser hon en utvärdering av hur det regelverk som finns fungerar och hur det kan bli bättre.

– Det handlar till exempel om hur arbetslösa kan få mer hjälp att hitta jobb i andra delar av landet och om det behövs någon form av ekonomiskt stöd för den som flyttar för att ta ett jobb, säger Susanne Spector.

”Generellt behövs det fler yrkesorienterade utbildningar för det är där bristen på kompetens är störst.”

Kostnaden för att anställa är en annan faktor. Om det blir det enklare och billigare vågar företag i större utsträckning anställa personer som saknar rätt kompetens och låta dem lära sig på jobbet.

– När det gäller instegsjobb har det pratats om att göra det lättare att anställa, till exempel genom att sänka arbetsgivaravgifterna, säger Susanne Spector.

En av politikens uppgifter är att se till att det finns rätt utbildningar för tillväxt och matchning på arbetsmarknaden men också för möjligheten till omställning, poängterar hon.

– Generellt behövs det fler yrkesorienterade utbildningar för det är där bristen på kompetens är störst. Samtidigt är arbetsmarknaden ganska dynamisk på så sätt att jobben anpassar sig till vilken arbetskraft som finns, och människorna måste anpassa sig till jobben – det är en ömsesidig process.

Fjärde högsta arbetslösheten i EU

Efter 90-talskrisen tog arbetslösheten ett rejält kliv upp från de 3–4 procent den hade legat på innan till över tio procent. Men sedan början av 2000-talet har den varierat mellan sex och åtta procent med undantag för vid finanskrisen 2008 och pandemin då den ökade till närmare nio procent.

Förra året hade Sverige den fjärde högsta arbetslösheten inom EU, efter Spanien, Grekland, Finland.

Även om det finns rimliga förklaringar till siffrorna på övergripande nivå så finns det mönster som är oroväckande, enligt Katarina Wagman, chef på Ekonomifakta.

– Det är två grupper som sticker ut i statistiken och här behöver politikerna agera, säger hon.

Nyckelfaktorer i arbetslöshetsstatistiken är utbildningsnivå och födelseland.

Arbetslösheten är betydligt högre bland dem som saknar en fullständig gymnasieutbildning, 27 procent, än bland dem som har en gymnasieexamen. Där är arbetslösheten sju procent.

”Oroväckande att nästan var femte gymnasieelev inte färdigställer ett yrkes- eller högskoleförberedande program på gymnasiet.”

Sverige har tillsammans med Norge lägst andel enkla jobb i Europa och det är svårt för den som inte har en gymnasieexamen att få ett jobb, konstaterar Katarina Wagman.

– Därför är det extra oroväckande att nästan var femte gymnasieelev inte färdigställer ett yrkes- eller högskoleförberedande program på gymnasiet.

Den andra gruppen är utrikesfödda där arbetslösheten är 15 procent, medan den bland inrikes födda är fem procent.

– Skillnaden mellan inrikes och utrikesfödda är problematisk. Vi har haft en ganska hög invandring under lång tid och är ett multikulturellt land. Att då en viss grupp ska stå utanför arbetsmarknaden är inte positivt för samhället, säger Katarina Wagman.

Risk för upptrissade löner

Efter pandemin sjönk arbetslösheten men de senaste månaderna har den stigit ganska drastiskt, och det finns tecken som antyder att toppen inte är nådd. Samtidigt minskar andelen nyanmälda lediga jobb på Arbetsförmedlingen. I maj 2023 fanns det 218 000 och i juli i år fanns det 64 000.

– Det är ett jättetapp som antyder att det är först nu som lågkonjunkturen får full effekt på arbetsmarknaden, och att den knappast minskar på ett tag framåt. Om någonting så är det ett tecken på att den kan komma att öka den närmaste tiden.

”Företag vill anställa men hittar inte den kompetens de vill ha vilket gör att de inte kan växa, utvecklas åt det håll de vill och uppnå full potential.”

Den höga arbetslösheten förklaras även med matchningsproblematiken på arbetsmarknaden.

– Företag vill anställa men hittar inte den kompetens de vill ha vilket gör att de inte kan växa, utvecklas åt det håll de vill och uppnå full potential. Blir det huggsexa om arbetskraften som trissar upp och lönerna påverkar det också lönsamheten negativt, säger Katarina Wagman.