DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Lista: Här är högskoleutbildningarna där flest får jobb

En ny rapport listar vilka lärosäten och högskoleutbildningar som leder till jobb. På Luleå tekniska universitet har 96,7 procent av ingenjörseleverna jobb tre år efter examen. ”Fantastiskt roligt”, säger rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn till TN.

Nyligen öppnade ansökan till högskolan för den som vill börja plugga vårterminen 2025. Men vilken utbildning är bäst att välja när det finns drygt 20 000 olika kurser och program att välja på?

Företagen skriker efter arbetskraft med rätt kompetens, inte minst efter dem med en universitets- eller högskoleutbildning. Lärare, civilingenjörer och skogsmästare hör till dem som har lättast att få jobb. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv. Tack vare den årliga återkommande Högskolepejl kan de som söker sig till högskolor och universitet lättare välja utbildningar som företagen behöver.

”Vi frågar oss hela tiden hur vi ska kunna säkerställa att våra utbildningar är relevanta och ligger i linje med de kompetenser företag och andra behöver.”

Störst chans att få ett jobb med bra lön och möjlighet att göra karriär är att utbildning och lärosäte har nära kontakter med arbetsmarknaden. I årets undersökning har Luleå tekniska universitet, LTU, klättrat upp i topp när det gäller studenternas etableringsgrad på arbetsmarknaden efter examen. Av de som har utbildat sig till civilingenjörer där har 96,7 procent jobb tre år efter examen. Även den treåriga utbildningen till högskoleingenjörer i Luleå har klättrat och ligger nu på tredje plats i landet med 96,5 procent av studenterna etablerade på arbetsmarknaden efter tre år.

– Det är fantastiskt roligt att vi är i topp när det gäller utbildningen av civilingenjörer i Sverige, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet.

Det är en topplacering som skolan har fått i hård konkurrens: Civilingenjörsutbildningen finns idag på 18 platser runt om i landet och är den högre utbildning som har högsta etablering på arbetsmarknaden oavsett lärosäte. Även här är det viktigt att göra ett smart val: lärosäten med samma utbildningsprogram lyckas olika med att skapa förutsättningar för att ge studenterna en plats på arbetsmarknaden. Medan Lunds tekniska universitet har en etableringsgrad på 96,7 procent har Mälardalens universitet 87,2 procent.

– En avgörande orsak till att vi ligger i topp är att vi väldigt länge, sedan 1971, har arbetat aktivt tillsammans med näringslivet i regionen. Vi frågar oss hela tiden hur vi ska kunna säkerställa att våra utbildningar är relevanta och ligger i linje med de kompetenser företag och andra behöver, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Programråd med näringslivet

Samtliga program på LTU har programråd där näringslivet är representerat och ger dem möjlighet att direkt påverka innehållet i de olika utbildningarna. Studenterna erbjuds möjlighet till sommarjobb och examensarbeten hos företag i regionen.

– Vi har även ett system med internship. Studenterna är ute på företagen ett par dagar i månaden. Det stärker närheten mellan akademi och företag och ger studenter och arbetsgivare möjlighet att lära känna varandra och lära av varandra på ett enkelt sätt.

25 procent av alla rekryteringsförsök misslyckas helt på grund av att det inte går att hitta medarbetare med rätt kompetens, visar siffror från Svenskt Näringsliv. Sju av tio företag tycker att det är svårt att hitta akademiker. Personer med kompetens inom de så kallade STEM-ämnena, alltså områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, är dem som företagen har störst behov av. Att välja en utbildning inom STEM är alltså bra om du vill ha jobb efter examen.

En del i problemet med att hitta rätt kompetens är att tillkomsten av och dimensioneringen av landets högskoleutbildningar lägger stor vikt vid studenternas efterfrågan, inte på arbetsmarknadens behov, menar Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

– Det saknas helt enkelt strukturer för hur näringslivets behov kan ges möjlighet att påverka utbudet av den högre utbildningen. Det är kontraproduktivt både för studenterna, som får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, och för företagen som har svårt att hitta rätt kompetens, säger hon.

Ytterligare en viktig del i valet av utbildning är hur lång den är. Skillnaden i etableringsgrad mellan dem som har gått den femåriga civilingenjörsutbildningen och de med treårig examen som högskoleingenjörer är liten. En längre utbildning garanterar inte nödvändigtvis ett jobb. Samma resultat återfinns i tidigare års Högskolepejl.

– Det bekräftar den pågående diskussionen om att korta högskoleutbildningarna och komplettera dem med insatser senare i livet. Det finns en allt större förståelse för hur viktigt fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma, det så kallade livslånga lärandet , är särskilt i sken av den växande kompetensbristen, säger Ulrika Wallén.

I Luleå kommer topplaceringen när det gäller graden av etablering på arbetsmarknaden att vara en positiv kraft i arbetet på att locka fler studenter till norra Sverige. Det finns ett sviktande söktryck till de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna som kräver en ökad marknadsföring, bland annat för att öka intresset för tekniska studier hos landets kvinnor. Sedan tidigare gör LTU återkommande marknadsföring i på olika platser i södra Sverige, främst kring storstäderna.

– Då använder vi oss gärna av våra alumner, tidigare studenter, under arbetsmarknadsdagar och liknande evenemang. Det finns en bredd bland de studenter som pluggar i Luleå. De kommer från många olika håll i landet. Att de gör det visar på vår attraktionskraft och på att utbildningen ger jobb, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Läs rapporten Högskolepejl.