DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Så ignorerar regeringen rusande sjuktal – kostar miljarder: ”Märkligt”

Trots att regeringens egen utredare varnar för att sjuklönekostnaderna kommer att rusa så satsas bara småbelopp i budgeten. Socialförsäkringsminister Anna Tenje ger inte svar på varför regeln bakom problemen blir kvar. ”Det har gjort sjukförsäkringen mindre rättssäker”, säger försäkringsexpert Catharina Bäck.

Ett av förslagen i budgetpropositionen för 2025 är att arbetsprövning med bibehållen sjukpenning återinförs. På så sätt kan fler pröva på att gå tillbaka till sitt arbete utan att riskera sjukpenningen, och arbetsgivaren inte riskera att stå för kostnaden.

– Man jobbar helt enkelt tillsammans för att fler ska våga pröva arbete utan att ha prestationskrav på sig och sakta men säkert närma sig en återgång helt och fullt till arbete. Ett tydligt problem har varit att många känner att de skulle vilja börja arbeta igen men att kraven känns för stora, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till TN.

Det är ett skarpt förslag men exakt hur det ska utformas är inte klart, till exempel hur lång en sådan prövoperiod ska kunna vara. Anna Tenje tror att åtgärden kan vara särskilt bra för att nå de många långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa.

– Här behöver vi fler verktyg för att nå fram och detta kan vara ett sätt för att fler ska våga pröva att komma tillbaka. Förhoppningsvis kan de hitta gemenskapen i fikarummet med kollegorna, känna sig delaktiga och successivt må bättre.

Sjukpenning vid studier

Ett annat förslag är att personer med sjuk- och aktivitetsersättning som vill gå en utbildning för att närma sig arbetsmarknaden ska kunna ha kvar sjukpenning på deltid. Hittills har de som utbildar sig på deltid blivit av med sin sjuk- och aktivitetsutsättning men inte fått helt studiestöd.

– Då blir den ekonomiska situationen rätt svår. Alla kanske inte orkar gå en utbildning på heltid. Därför vill vi nu att man ska kunna ha en delvis vilande sjuk- och aktivitetsersättning för att kunna kombinera med studier på deltid.

Regeringen tillsätter också 20 miljoner till arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för att underlätta för arbetsgivare att ta tillvara företagshälsovårdens expertresurser.

– Syftet är att få tillbaka folk så tidigt som möjligt. Här finns det många goda exempel. Vi vet att små och medelstora företag i regel är bättre på att få tillbaka sina arbetstagare från en sjukskrivning. Och att större arbetsgivare, inte minst offentliga, kanske inte alla gånger är så lyckosamma.

Anna Tenje tror att dessa åtgärder sammantaget kan ”fila ner trösklarna” till arbetsmarknaden för de som är långtidssjukskrivna.

– Från statens sida finns vi där och stöttar vid minsta lilla rörelse mot att komma tillbaka till arbete. Så att så många sjukskrivna som möjligt återgår i arbete så fort som möjligt, säger hon.

I höständringsbudgeten tillför ni åtta miljarder extra för att täcka kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning 2024. Hur kommer det sig?

– Kostnaderna har ökat. I takt med inflation och löneökningar har saker och ting blivit dyrare.

Räknar med samma sjukskrivningstal

Sjukskrivningarna har också blivit längre och de har blivit fler. Så det är ju en konsekvensändring helt enkelt över utfallet av vad sjukförsäkringarna kostar. Därför är det så viktigt att verkligen följa den här frågan väldigt noga.

Budgeten för nästa år är i stort sett den samma. Innebär det att du räknar med att sjukfrånvaro kommer att fortsätta ligga på den här höga nivån?

– Ja, det är ju prognosen. Gör man inga drastiska förändringar tenderar saker och ting att ligga kvar ungefär på samma nivå.

Regelförändringarna i sjukförsäkringen som gjordes för tre år sedan av den förra regeringen har lett till fler långa sjukskrivningar. Det visar en utredning i våras som gjordes av regeringens särskilde utredare Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet, och som just granskade effekterna av förändringarna. Den belyser att sjukskrivningarna blir längre när regler luckras upp, konstaterar Anna Tenje.

– Men man blir för den sakens skull inte friskare, utan man kommer längre från arbetsmarknaden och sannolikheten att komma tillbaka till sitt ordinarie jobb snarare minkar. Just därför har vi följt de här frågorna noga. Det är oroväckande och väldigt bekymmersamt, inte minst för individerna själva som hamnar i utanförskap.

Utredningen visade att fler är kvar i sjukskrivning efter två år, att färre går tillbaka till sin gamla arbetsgivare efter 24 månader och att kostnaden för sjukförsäkringen har ökat med 16 procent de senaste åren.

Många skulle kunna jobba

Många av de som i dag får sjukpenningen förlängd efter 180 dagar skulle kunna jobba, menade Per Johansson. Han föreslog en återgång till de tidigare reglerna som sa att den som har haft sjukpenning i 180 dagar ska få sin arbetsförmåga bedömd mot ”normalt förekommande jobb” på hela arbetsmarknaden och inte inom en viss angiven yrkesgrupp. Det skulle dessutom kunna kapa kostnaderna för sjukförsäkringen med två miljarder kronor.

”Vi har många långa sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa och både från sjukvårdens sida och från statligt håll är verktygslådan lite tom.”

Regeringen har trots det kommit fram till att förslagen i utredningen”ändå inte riktigt möter utmaningarna som vi ser”, enligt Anna Tenje som hänvisar till att remissinstanser har lyft fram att reformerna har varit verksamma under relativt kort period.

– För att kunna göra en full analys och se vad effekterna verkligen är kanske det behöver gå lite längre tid. Men det är ju oerhört viktigt. Det är angeläget för mig att ingen göms och glöms i statistiken.

Varför lyssnar du inte på Per Johansson och ändrar tillbaka?

– Hans utredning är helt klart ett viktigt kunskapsunderlag. Men precis som remissinstanserna påpekar så har det gått relativt kort tid.

– Man måste också säga att sjukskrivningarna har förändrats över tid. Vi har många långa sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa och både från sjukvårdens sida och från statligt håll är verktygslådan lite tom när det gäller att motverka psykisk ohälsa i samhället till stort.

Mer regel än undantag att använda undantag

De nya reglerna som kom 2021 säger att Försäkringskassan kan göra undantag och förlänga sjukskrivningar efter dag 180 vid "övervägande skäl”. Riksrevisionens granskning visar att Försäkringskassan i två fall av tre bedömer att den sjukskrivne har "övervägande skäl" och därför undantas från att bedömas utifrån hela arbetsmarknaden.

Vad säger du om det?

– Riksrevisionen säger är att det har blivit mer regel än undantag att använda undantaget, och det är klart att det inte riktigt var meningen. Jag har tagit till mig Riksrevisionens rapport och vi analyserar det, säger Anna Tenje.

– Vi har en god dialog och diskussion med Försäkringskassan, och jag är helt övertygad om att Försäkringskassan tar till sig av Riksrevisionens granskning och den kritiken som framförs där.

”Vi vet att regeländringarna har inneburit högre sjukfrånvaro, färre i jobb och ingen förbättrad hälsa.”

Regeringen avsätter också 50 miljoner kronor per år för att Försäkringskassan ska ”stärka sitt arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete samt samordna rehabiliteringen”.

Svenskt Näringslivs medlemsföretag har länge efterfrågat en större samverkan med både Försäkringskassan och vården. Enligt dem har kommunikationen från Försäkringskassans sida blivit allt mindre och idag är den nästan obefintligt.

Hur ska denna höjning av Försäkringskassans ambitionsnivå ske?

– Vi gör ett förtydligande av uppdraget där vi tydligt pekar på att vi vill att de ska prioritera detta. Om vi stärker upp och ställer ökade krav på individen och på arbetsgivaren att det också är rimligt att staten och Försäkringskassan tar sitt ansvar i detta.

Lång tid innan Försäkringskassan kopplas in

Att prioritera samordning från Försäkringskassans sida handlar också om att myndigheten ska gå in oftare men också betydligt tidigare i processen och samarbeta med arbetsgivare och vården, betonar Anna Tenje.

– Vi låter det gå alldeles för lång tid innan Försäkringskassan kommer in. Då har personen varit borta så länge från arbetsmarknaden att det kan blir ännu svårare att komma tillbaka. Det blir överväldigande.

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, är positiv till vissa delar av budgetförslagen.

– Att återinföra möjligheten för anställda att under kortare tid arbetspröva med bibehållen sjukpenning är välkommet och efterfrågat, säger hon.

– Det är också positivt att regeringen vill förbättra informationsutbytet, samarbetet och samverkan mellan Försäkringskassan och arbetsgivarna. Det har våra medlemsföretag efterfrågat länge.

Regeländringar har inneburit högre sjukfrånvaro

Däremot anser Catharina Bäck att det är märkligt att regeringen anger att den huvudsakliga förklaringen till de allt längre sjukfallen är de regelförändringar som infördes kring bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan, men att det ändå inte ges några förslag om att återgå till tidigare regelverk.

− Vi vet att regeländringarna har inneburit högre sjukfrånvaro, färre i jobb och ingen förbättrad hälsa. De många undantagen och regeländringarna har också gjort sjukförsäkringen mindre rättssäker och legitim. Steg behövs mot en återgång till ett regelverk som kan bidra till en låg och stabil sjukfrånvaro som kan vara hållbar över tid.

Den enda budgetposten inom området som minskar kraftigt är ersättningen för höga sjuklönekostnader, eftersom regeringen har beslutat att avskaffa den. Ersättningen har främst stöttat de minsta företagen, eftersom små och nystartade företag är mest sårbara för oförutsebara och höga sjuklönekostnader.

− Sjuklönekostnaderna kommer att fördubblas för de minsta företagen. Men något svar på frågan hur regeringen vill skydda dem mot onormalt höga sjuklönekostnader lämnas tyvärr inte i budgetpropositionen. Det är märkligt. Någon form av ersättning för höga sjuklönekostnader skulle behöva återinföras för de mindre företagen, säger Catharina Bäck.