DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID
Företagare rasar mot kortare arbetstid: ”Vem ska betala?”
Förslaget om minskad arbetstid skapar oro bland många företagare, inte minst hos dem där medarbetarna inte kan jobba hemifrån. ”Det skulle bli en total katastrof”, säger Emma Dehmer Unevik, vd för Stockholms Städsystem, till TN.
I debatten om förkortad arbetstid hävdar förespråkare att vi kan uppnå ökad produktivitet, minskad stress och förbättrat välbefinnande genom att minska på arbetstiden. Men enligt företagare som TN har pratat med skulle effekterna snarare vara de motsatta.
– För företag inom tjänstesektorn som säljer timmar skulle de bli en total katastrof om det här gick igenom, säger Emma Dehmer Unevik, vd för Stockholms Städsystem AB.
Förespråkare av förkortad arbetstid hävdar att det ökar produktiviteten och förbättrar välbefinnandet.
Företagare varnar dock för negativa konsekvenser, särskilt inom tjänstesektorn.
Emma Dehmer Unevik, vd för Stockholms Städsystem AB, ser stora praktiska problem och ökade kostnader.
Hon menar att förslaget skulle leda till ekonomiskt ohållbara situationer för företagen.
Eva Dunér, vd för Framsidan Restaurang AB, ser liknande bekymmer inom restaurangnäringen.
Hon menar att förslaget riskerar att skada både arbetsmiljön och företagets ekonomi.
Hon beskriver ett scenario där hennes företag genom lagstiftning skulle tvingas införa förkortad arbetstid.
– Låt oss säga att jag har ett kontrakt med en kund där vi ska leverera en tjänst inom åtta timmar och få betalt till ett fast pris. Om staten plötsligt skulle säga att en anställd, låt oss kalla henne Sofia, ska gå hem en timme tidigare skulle kunden fortfarande kräva att vi levererar åtta timmar, säger hon.
Extra anställd
För att täcka den förlorade timmen skulle städbolaget behöva skicka dit en annan anställd, men då skulle inte kunden vara villig att betala extra för det, berättar Emma Dehmer Unevik.
– Om jag då vänder mig till staten och ber dem täcka kostnaden för den extra timmen skulle de förmodligen säga nej. Då står jag med en kostnad som jag inte har råd att ta. Om detta sker med alla mina kunder samtidigt blir det en omöjlig situation, säger hon.
Om hon i stället försöker övertyga sina kunder att samma jobb kan göras på kortare tid, skulle det bli missvisande för kunderna.
– Då skulle reaktionen bli: ”Vadå har ni lurat mig hittills? Jag har ju haft kontrakt med er i flera år och då har ni sagt att det tar åtta timmar att göra det här.”
Det här stämmer fortfarande även om någon utomstående har beslutat att det nu tar sju timmar, menar Emma Dehmer Unevik.
– Frågan är vem ska betala för den här förlorade tiden? Vår bransch har i alla fall inte råd att ta den kostnaden och jag tror det är lika svårt för andra företag som säljer per timme. Det påstås att tjänstemän kan bli produktiva genom att kombinera plats och distansarbeta. För en städare är det dock omöjligt att städa på distans, så det argumentet faller platt.
Riskerar förvärra situationen
Hon menar att vi borde vara måna om de förmåner vi redan har i Sverige snarare än att införa nya åtgärder som riskerar att förvärra situationen.
–Sverige har redan mycket generösa system för mammaledighet, pappaledighet och semestrar, och vi arbetar redan mindre än många andra länder. Dessutom kommer det här förslaget mitt i en lågkonjunktur, när vi snarare borde arbeta mer för att vända ekonomin, säger Emma Dehmer Unevik.
Även Eva Dunér, vd för Framsidan Restaurang AB som driver två McDonald's-restauranger i Göteborg, ser ett scenario där kostnaderna skulle skena.
– Oavsett om du driver McDonald's eller någon annan verksamhet, måste någon hoppa in om en anställd är borta en eller två timmar. Då ökar lönekostnaderna, säger hon.
Det skulle bli oerhört tufft med de marginaler som finns i besöksnäringen, menar hon.
– Vi verkar i en personalintensiv bransch där lönekostnaderna redan en stor utmaning med tanke på de höga arbetsgivaravgifterna. Det är omöjligt att klara detta med befintliga priser. Vi konkurrerar också med andra länder, och trots vår svaga valuta är Sverige fortfarande ett dyrt land. Det skulle bli en katastrof, säger Eva Dunér.
Kontraproduktivt
Eva Dunér undrar också vad som händer med McDonald’s många skolungdomar som är deltidsanställda och jobbar extra.
– Skulle det här förslaget gälla dem också? Ska de jobba tre timmar men få betalt för fyra?
Om förslaget bara skulle omfatta heltidsanställda skulle det i stället bli kontraproduktivt för hela arbetsmarknaden.
– Vem skulle då vilja ha heltidsanställda om man kan undvika det? Det verkar helt barockt, säger hon.
En ökad arbetsbörda kommer också bli oundviklig faktor i en sånt scenario, menar Eva Dunér.
– Rent praktiskt, om jag kör tio medarbetare på ett skift, men så väljer jag att köra åtta i stället. Hur kul blir deras arbetsmiljö? Det känns ju som bara ett populistiskt förslag.
