DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

S-profilen: Så förvärrar kortare arbetstid kompetenskrisen – behöver jobba mer

En generell arbetstidsförkortning skulle elda på kompetensbristen och öka stressen på arbetsmarknaden, menar S-profilen Lars Stjernkvist, som har lett Kansliet för hållbart arbetsliv under tre år. ”Tvärtom behövs åtgärder för att öka antalet arbetade timmar”, säger han.

Hösten 2021 inrättade den dåvarande socialdemokratiska regeringen Kansliet för hållbart arbetsliv för att förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart arbetsliv. Ytterst är syftet att förbättra livskvaliteten för människor, öka arbetsutbudet, stödja arbetslinjen och förbättra pensionerna.

Kansliets arbete har handlat om att identifiera behov, föreslå åtgärder, och att samverka och samråda med relevanta aktörer på arbetsmarknaden.

Med tanke på den demografiska utvecklingen är det tydligt att arbetskraften i Sverige måste förstärkas för att klara kompetensbehoven framåt. Det säger utredningsledaren Lars Stjernkvist, tidigare bland annat partisekreterare för Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.

– Förkortas arbetstiden ökar konkurrensen om arbetskraften ytterligare och det blir ännu svårare att rekrytera de som behövs – inom alla sektorer, säger han.

När utredningen inledde sitt arbete 2021 var i stort sett alla politiska partier överens om att mer behöver göras för att öka arbetskraftsutbudet, konstaterar han. Men på senare tid har tvärtom diskussionen om arbetstidsförkortning tagit fart.

– Nu har vi i stället en annorlunda debatt med en konflikt bakom oss kring arbetstidsfrågan. Den som läser vår rapport hittar dock inga argument för en generell arbetstidsförkortning. Vi håller vi fast vid analysen att det tvärtom behövs åtgärder för att öka antalet arbetade timmar.

”Förkortas arbetstiden ökar konkurrensen om arbetskraften ytterligare och det blir ännu svårare att rekrytera de som behövs – inom alla sektorer.”

Särskilt stora är problemen med arbetskraft inom kommun- och regionsektorn. Inom vården och omsorgen där rekryteringsbehoven ökar snabbt framöver är samtidigt sjukskrivningstalen betydligt högre än i alla andra sektorer. Här är förkortad arbetstid ”knappast den självklara lösningen”, menar Lars Stjernkvist.

– Om arbetsmiljön dessutom är tuff kan det ju i värsta fall bidra till ännu mer press och stress. Vi pekar snarare på behovet av att förbättra arbetsmiljön för att minska sjukskrivningar och se till att ge anställda ökad delaktighet som gör att de kan jobba mer.

Akut kompetensbrist

De demografiska utmaningar som Sverige står inför innebär att vi lever längre men också att färre ska försörja fler och det blir bekymmersamt, konstaterar Carina Lindfelt, avdelningschef arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv.

– Vi har sedan många år tillbaka akut kompetensbrist i väldigt många branscher. Hela välfärden har samma problem på grund av ett generationsskifte och nu ökar även statens behov av rekrytering när försvaret och att kriminalvården ska skruvas upp, säger hon.

Svenskt Näringsliv har länge varit inne på samma spår som Lars Stjernkvist – att fler behöver arbeta mer.

– Självklart måste vi få de unga att komma in tidigare på arbetsmarknaden och självklart måste äldre uppmuntras att sälja sin kompetens så länge som möjligt. Men vi behöver även fler arbetade timmar under yrkeslivet, säger Carina Lindfelt.

Hon delar Lars Stjernkvists bild att det inte är fråga om förkortad arbetstid utan tvärtom.

– Det är bra att han är tydlig med konsekvenserna för det är så här det ser ut. Med de utmaningar vi har redan idag är det självklart att vi kommer att behöva skjuta till timmar om vi ska kunna ha den välfärd och det samhälle vi vill, säger hon.

Parterna tar ansvar

Slutrapporten som presenterades nyligen betonar behovet av åtgärder under hela arbetslivets längd.

– Det handlar om att se till att unga kommer in snabbare i arbetslivet och om att de som finns i arbetslivet orkar och kan jobba så mycket och länge som de vill och behöver, säger Lars Stjernkvist.

Enligt honom är rapporten delvis en hyllning till den svenska modellen för det ansvar som parterna har och tar.

– Sverige har definitivt ett bättre utgångsläge än många andra länder tack vare det. Det händer faktiskt ganska mycket i vårt land. Med bättre understöd från staten kan parterna förhoppningsvis arbeta tillsammans på ett ännu bättre sätt.

Utredningen presenterar två förslag som skulle kunna bidra till det.

Ett handlar om att ta fram en uppföljningsmodell som ska utgöra ett underlag för att ansvariga aktörer på arbetsmarknaden bättre ska kunna följa utvecklingen och vilka effekten olika åtgärder ger.

– I modellen ska det till exempel gå att följa utvecklingen av försörjningsbalansen men också av sådant som effekterna av sjukskrivningar, ungdomars inträde på arbetsmarknaden och människor som står utanför arbetsmarknaden, säger Lars Stjernkvist.

Högst sjuktal i det offentliga

Det andra förslaget handlar om att staten ska ta ett tydligare ansvar för att det finns en väl fungerande företagshälsovård på hela arbetsmarknaden.

– Här ser vi att det främjande, förebyggande arbetet inte är så väl utbyggt som det borde vara, säger Lars Stjernkvist

Att sjukskrivningstalen är så mycket större inom offentlig sektor än inom privat sektor tror Lars Stjernkvist beror på att just kontaktyrkena har en speciell utmaning.

– En del handlar om knappa resurser men det finns också andra skillnader jämfört med många andra yrken. Du som jobbar i sjukvården har inte så lätt att jobba hemifrån när du är krasslig, till exempel, säger han.

Som före detta kommunalråd konstaterar Lars Stjernkvist också att många kommuner och regioner har mer hierarkiska system för ledning och styrning, med tidmätning och detaljstyrning.

– Det övergav många privata verksamheter för ganska länge sedan. Vi vet ju att trivseln ökar när människor kan planera själva och påverka sin arbetssituation.

”Staten borde, förutom att tala om när någon har gjort fel, också bidra mer till att det blir rätt från början.”

Arbetsmiljöverket, AMV, föreslås ansvara både för uppföljningsmodellen och för att samordna och kvalitetssäkra företagshälsovården, men skulle behöva förstärkta resurser för uppdraget, menar Lars Stjernkvist. I dagsläget gör AMV granskningar och kontroller av om arbetsmiljölagen följs, och jobbar nästan ingenting med förebyggande insatser.

– Vi tycker i grunden att har vi en bra ansvarsfördelning i Sverige. Men staten borde, förutom att tala om när någon har gjort fel, också bidra mer till att det blir rätt från början, säger Lars Stjernkvist.

När det gäller förslaget om att ta fram en uppföljningsmodell så instämmer Carina Lindfelt i att behovet av den överblicken finns hos många beslutsfattare och andra aktörer. Däremot är hon tveksam till om Arbetsmiljöverket har den statistik- och analyskapacitet som behövs.

– Det måste vara en myndighet som har kompetens för att ta in material och hålla i så här långa tidsserier, och där tror jag att till exempel SCB är mer lämpat, säger hon.