DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Kritiken: Så försvårar myndigheten för arbetslösa att få jobb

Patrik Karlsson och Jessica Forss Katz Bild: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB, Pressbild, Sören Andersson

Systemet med att låta fristående leverantörer matcha de arbetssökande mot jobb får kritik i en ny utvärdering. Men kritiken borde riktas mot Arbetsförmedlingen, inte de privata utförarna, enligt arbetsgivarna. Det är myndighetens misslyckande som syns i rapporten, menar Jessica Forss Katz på Kompetensföretagen.

– Det är bra att Arbetsförmedlingens insatser utvärderas så att effektiviteten i arbetsmarknadspolitiken kan stärkas, men IFAU:s utvärdering visar inte hela bilden.

Det säger Patrik Karlsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, i en kommentar till den utvärdering av matchningstjänsterna på arbetsmarknaden som IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har publicerat i dagarna. Den har analyserat KROM, eller Rusta och Matcha, satsningen på att låta privata aktörer ta en del av ansvaret för att rusta och matcha arbetslösa inför inträdet på arbetsmarknaden och därigenom vara ett komplement till Arbetsförmedlingen. KROM är en del i omgörningen av Arbetsförmedlingen för att öka kvaliteten och kostnadseffektiviteten i arbetet på att ge fler människor en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden.

– Att låta privata aktörer sköta matchningen medan Arbetsförmedlingen fokuserar på sin roll som myndighet, är något som Svenskt Näringsliv har drivit på länge. En kostnadseffektiv arbetsförmedling minskar statens utgifter, vilket är särskilt viktigt eftersom det är företagen som via arbetsgivaravgifterna finansierar arbetsmarknadspolitiken, säger Patrik Karlsson.

”Vi vet sedan tidigare att Arbetsförmedlingen har en låg effektivitet när det gäller att få människor ut på arbetsmarknaden.”

Utvärderingen från IFAU menar att kostnadseffektiviteten inte har uppnåtts, de privata aktörerna har inte lyckats matcha fler arbetssökande till etablerat sig på arbetsmarknaden. Det är en slutsats som Jessica Forss Katz, näringspolitisk expert på Kompetensföretagen, ifrågasätter.

– Matchningsföretagen har fått ut fyra av tio arbetssökande i egen försörjning, i vissa fall fler än så. Det ska jämföras med det mål som arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen sätter – att var femte arbetssökande ska matchas rätt. De fristående aktörerna överträffar alltså de målen, säger hon.

Trots det faller antalet arbetslösa som anvisas till Rusta och Matcha. Bara sedan årsskiftet har de minskat från 59 000 till 46 000 enligt siffror från Kompetensföretagen. Däremot växer gruppen leverantörer som ska arbeta med matchningen och är nu uppe i 650 företag, inklusive underleverantörer som tillsammans har cirka 1 300 avtal med Arbetsförmedlingen. Det skapar en allt mer oöverblickbar marknad vilket är ett tydligt problem.

– Arbetsförmedlingen har ett viktigt uppdrag i att kontrollera kvaliteten i insatserna som tillhandahålls av de fristående leverantörerna. Det försvåras när det är så många leverantörer, säger Patrik Karlsson.

Stor skillnad på leverantörer

Utvärderingen visar också att det är stor skillnad på hur leverantörerna har lyckats att matcha människor till en plats på arbetsmarknaden, från 2 procent till 56 procent. De många underpresterande leverantörerna drar alltså ner snittet och ger ett missvisande resultat i rapporten, menar Jessica Forss Katz.

– En del av leverantörerna har mycket låga resultat, vilket inte är kostnadseffektivt och i stället driver upp kostnaderna för hela Rusta och Matcha. Det är något som vi har påpekat flera gånger men som inte har problematiserats hos Arbetsförmedlingen och som nu visar sig i utvärderingen, säger hon.

Inledningsvis hade Arbetsförmedlingen en metod där de sämst presterande leverantörerna uteslöts. Det har dock myndigheten slutat med och sedan dess har antalet leverantörer ökat kraftigt.

– Det var en felbedömning av oss att ta bort den avtalsklausul som medger oss att stänga av lågpresterande leverantörer, något som vi nu har korrigerat och återinför. Jag delar dock inte åsikten att vi inte har skött vårt myndighetsansvar utan har under åren hävt många avtal och uteslutit leverantörer som inte skött sig, säger Martin Kruse, direktör för inköp och marknad på Arbetsförmedlingen.

Men kritiken mot bland annat de dåliga resultaten hos en del utförare har funnits i många år, varför har det dröjt till nu – efter IFAU:s utvärdering – innan ni tar tag i det?

– Vi skärpte resultatkraven så sent som förra året men har också varit försiktiga med att göra förändringar i systemet för ofta. Det här är ett svårt uppdrag och vi kan som sagt vara självkritiska i det att vi inte tagit oss an leverantörer som presterat dåligt. Skickliga leverantörer har stor betydelse. Jag förväntar mig nu att de förändringar vi gör kommer att lyfta kvaliteten, säger Martin Kruse.

Försvårande mätperiod

Utvärderingen från IFAU fokuserar på åren 2020 till 2023, en period när läget på arbetsmarknaden var hårt pressat av först pandemin och sedan den skenande inflationen. Det har försvårat möjligheterna för arbetssökande att få jobb.

– Med den mätperioden har förutsättningarna för goda resultat har inte varit de bästa, säger Patrik Karlsson.

Han ser även att de jämförelser som har gjorts ger en missvisande bild av kostnaderna som utvärderingen menar är högre för dem som har deltagit i Rusta och Matcha än för övriga arbetslösa.

– IFAU visar att deltagare i Rusta och Matcha fick mer stöd i sitt jobbsökande än andra arbetssökande. Det är förklaringen till att kostnaden för dem är högre. Många andra arbetssökande får inte någon insats alls. Tidigare studier från IFAU har konstaterat att deltagare i Rusta och Matcha får ta del av fler insatser och är mer nöjda med insatserna än andra arbetssökande, säger Patrik Karlsson.

Varnar för att systemet kan urholkas

Både Jessica Forss Katz och Patrik Karlsson ser en fara i att antalet deltagare i Rusta och Matcha fortsätter att minska och att förutsättningarna för systemet med fristående leverantörer urholkas än mer. Det kan leda till mindre matchning hos de privata utförarna och mer hos Arbetsförmedlingen.

– Det vore ett steg tillbaka. Vi vet sedan tidigare att Arbetsförmedlingen har en låg effektivitet när det gäller att få människor ut på arbetsmarknaden, säger Patrik Karlsson.

Martin Kruse Bild: Eva Dalin

Martin Kruse ser dock inte att en sådan utveckling är på väg.

– Vi fortsätter att matcha de personer där inga andra åtgärder har gett resultat, alltså inte dem som vi anvisar till Rusta och Matcha. Framtiden för systemet är i slutänden en fråga för regeringen men i nuläget finns inget som tyder på att Rusta och Matcha försvinner, säger han.

Inför en fortsatt satsning på Rusta och Matcha vill både Patrik Karlsson och Jessica Forss Katz se en tydligare renodling av uppdraget, en stramare kontroll av de leverantörer som deltar med möjlighet att utesluta dem som inte håller kvaliteten uppe.

– Just kvaliteten måste komma i fokus, inte fokusera på kostnader som utvärderingen gör. En aktiv arbetsmarknadspolitik kommer alltid att fungera som bäst när Arbetsförmedlingen handlar upp arbetsmarknadstjänster med fokus på kvalitet, kontroller och uppföljning. Det har Arbetsförmedlingen inte klarat och det är det misslyckandet som syns i rapporten, inte systemet med fristående leverantörer av matchningstjänster, säger Jessica Forss Katz.