ARBETSKRAFTSINVANDRING

Därför tål inte Sverige mindre arbetskraftsinvandring – ”Regeringen har blivit fartblind”

Ett högt lönegolv vid arbetskraftsinvandring är inte bara ett problem för det enskilda företaget eller den enskilda individen. Det drabbar också Sveriges välstånd, menar två chefsekonomer som TN har talat med. ”Vi behöver massvis med arbetare”, säger Sven-Olov Daunfeldt på Svenskt Näringsliv.

Det finns många problem med att regeringen har valt att införa ett högt lönegolv för arbetskraftsinvandring. Det menar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

– Det stora problemet är kompetensförsörjningen. Den är i sin tur kopplad till vår svenska tillväxt och utveckling av BNP, säger han.

– Mer än vartannat företag har svårt att hitta rätt kompetens. Då blir det naturligt att man går till tredje land.

”Om vi ska få fart på Sverige igen, om vi ska få tillväxt i Sverige, så skulle vi behöva mycket, mycket mer arbetskraftsinvandring.”

Han poängterar att antalet arbetade timmar är direkt kopplat till BNP. Ett lönegolv innebär att det blir färre antal arbetade timmar.

– I slutändan har det negativ effekt på vårt välstånd, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Hur allvarligt är det för svensk ekonomi?

– Väldigt allvarligt. Vi skulle behöva reformer för att få fler i arbete.

– Det är ett stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den fungerar som allra bäst när parterna själv får lösa sådana saker. Vi vet av historiska erfarenheter att när lagstiftaren ska komma in och göra justeringar så innebär det också att den svenska arbetsmarknaden försvagas.

Han får medhåll av Patrick Joyce, chefsekonom på Almega.

– Det är en grundbult i svensk lönebildning att det är parterna som sätter lönerna.

Patrick Joyce är djupt kritisk till att regeringen vid införandet av det första lönegolvet menade att det behövdes för att säkra en ”god försörjning”.

– Det är ju detsamma som att säga att avtalade heltidslöner inte är ”god försörjning”, vilket de naturligtvis är, säger han.

Investeringsdriven politik skapar rekryteringsbehov

Sven-Olov Daunfeldt förklarar att regeringens investeringsdrivna politik, som bland annat innebär utbyggnad av järnvägen, inte bara kommer att innebära att det behövs fler ingenjörer och andra högutbildade. Med investeringarna kommer också behovet av människor som arbetar med kringtjänsterna: restaurangpersonal och städare.

– Vi behöver massvis med arbetare – även i branscher som ligger under medianlönen. Problemen med kompetensförsörjning kommer att bli större, inte mindre.

”Arbetskraftsinvandrare gör rätt för sig och går inte på bidrag. De jobbar från den första dagen de kommer hit till den sista.”

Han menar att det inte räcker med dem som är arbetslösa i Sverige. De står ofta långt ifrån arbetsmarknaden, har låg utbildningsnivå och har varit arbetslösa länge.

– Företagen vill inte anställa dem med de ingångslöner som finns på svensk arbetsmarknad idag. Och de blir inte mer anställningsbara för att det inte går att anställa från tredje land, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Andra länder sänker lönegolv

Patrick Joyce poängterar att inflödet av arbetskraft på svensk arbetsmarknad kommer att minska de närmaste tio åren.

– De senaste tio åren har vi haft ett inflöde på 200 000 personer. Det kommer att halveras de kommande tio åren. Och den fria rörligheten i Europa kommer inte att hjälpa, för många europeiska länders demografi är ännu sämre än vår, säger han och fortsätter:

– Då blir det ännu mer fel om vi höjer lönegolvet samtidigt som andra länder, som exempelvis Danmark, väljer att sänka sitt.

Hur påverkar det lönebildningen när politiken väljer att sätta lönegolv långt över kollektivavtalen?

– Det finns en stor risk att lönerna drivs uppåt och det blir löneinflation. Det leder till att jobb slås ut och att arbetsgivare inte har råd att ha lika många anställda. Och när fler blir utslagna påverkar det politiken på det stora hela. Det blir ännu svårare för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden att få jobb, säger Sven-Olov Daunfeldt.

”En höjning kommer att få stora effekter”

Det var hösten 2023 som lönegolvet på 80 procent av medianlönen, i dagsläget 28 480 kronor i månaden, infördes. Regeringens ambition är nu att höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen, i dagsläget 35 600 kronor, det vill säga högre än lägstalönen i samtliga kollektivavtal på svensk arbetsmarknad.

Hur kommer en höjning att påverka svensk ekonomi?

– När vi pratar medianlön så ska vi komma ihåg att hälften av svenskarna tjänar under det, så en höjning kommer att få stora effekter. Det är stora grupper som påverkas, inte bara klassiska arbetargrupper med lägre utbildning, utan många akademiker också. Så det kommer att slå hårt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Patrick Joyce fyller i:

– Höjningen av lönegolvet till 80 procent var ett allvarligt slag mot besöksnäringen och mot företag inom städ och service. En höjning till 100 procent är nästan ännu allvarligare eftersom den drabbar fler branscher och gör att vi går miste om ännu fler utbildade och yrkeskunniga personer som vill och kan arbeta här, säger han.

Hur lite arbetskraftsinvandring tål Sverige?

– Med tanke på de problem som vi har med kompetensförsörjning behöver vi fler, inte färre, arbetskraftsinvandrare. Vi är redan förbi så lite som vi tål, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Om vi ska få fart på Sverige igen, om vi ska få tillväxt i Sverige, så skulle vi behöva mycket, mycket mer arbetskraftsinvandring.

Risk för halvering

Patrick Joyce håller med och konstaterar att om lönegolvet höjs till 100 procent av medianlönen så kommer arbetskraftsinvandringen sannolikt att halveras.

– Vi har absolut nått gränsen för hur lite arbetskraftsinvandring vi tål, säger han.

– Arbetskraftsinvandrare gör rätt för sig och går inte på bidrag. De jobbar från den första dagen de kommer hit till den sista, säger Patrick Joyce.

”Nu har man stramat åt flyktinginvandringen kraftigt och sedan har man fortsatt av bara farten – och ska strama åt all migration.”

Sven-Olov Daunfeldt efterlyser bättre strategi för att locka utländska experter till Sverige. Han ser en viss ljusning i arbetet som regeringen gör, men det är långt ifrån tillräckligt.

– Det handlar inte om att göra små justeringar i systemet, utan regeringen måste se systemövergripande. Hur ska vi skapa en strategi för att få fler att komma och jobba i Sverige och bidra till vårt välstånd?

– En sådan strategi finns inte. Nu är det ju snarare så att man klappar varandra på axeln om invandringen minskar. Det verkar som att politikerna har svårt att skilja på asylinvandring och arbetskraftsinvandring.

Varför tror du att de har svårt att skilja på det?

– Jag tror att regeringen har låst sig i vissa positioner i och med de samarbeten den har. Man känner sig bunden till en förhandlingslösning. Men den borde vara beredd att lyssna på argument och på företagens oro, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Patrick Joyce är inne på samma spår och menar att lönegolvet är ett resultat av flyktingkrisen som ställde till med problem för några år sedan.

– Nu har man stramat åt flyktinginvandringen kraftigt och sedan har man fortsatt av bara farten – och ska strama åt all migration. Regeringen har blivit fartblind.