DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Unga sjukskrivna dubbelt så ofta som äldre – ”Handlar om lättja”

Unga mellan 20 och 29 år är sjuka dubbelt så ofta som sina äldre kollegor, visar nya siffror. På drygt tio år har korttidsfrånvaron fördubblats. ”För mig känns det som att många unga idag har blivit bekväma”, säger företagaren Anna-Lena Bohm till TN.

– Hos mig var det ett jättebekymmer att de satt uppe sent på nätterna och spelade datorspel, och sedan orkade de inte gå till jobbet nästa morgon. Vi hade öppet dygnet runt alla dagar och då är det katastrof när den som har morgonpasset en lördag inte kommer när nattpersonalen ska gå hem.

Det säger Anna-Lena Bohm, som tidigare ägde och drev ett callcenterföretag. Arbetsgivare som anställer många unga drabbas hårt av den höga sjukfrånvaron i gruppen.

– Korttidssjukfrånvaron bland unga är betydligt högre än tidigare – det är tydligt. Den är större än den varit i någon annan åldersgrupp – det är oroande att den fortsätter att öka, säger hon.

Hon är övertygad om att det till största delen är ungas attityd till jobbet som ligger bakom. Chefer fick ibland till och med åka hem till medarbetare och väcka dem.

– Men de ryckte bara lite på axlarna och sa att de var väldigt trötta och hade försovit sig. Att vara hemma på grund av migrän var också vanligt men när vi kostade på att göra en migränutredning visade det sig ofta att det inte gick att slå fast.

”För mig känns det som att många unga idag har blivit bekväma.”

Många unga i 20–30-årsåldern upplever och säger sig ha gått in i väggen, trots att de ännu inte har hunnit jobbat så mycket, enligt Anna-Lena Bohm. Och efter lite mer djuplodande samtal kan det komma fram att det egentligen handlar om att de tycker att chefen är dålig, att lönen är för låg eller att de inte ser tillräckliga utvecklingsmöjligheter.

Menar du att de är lata?

– Ja. Nu är jag elak men jag vill säga att det handlar om lättja. För mig känns det som att många unga idag har blivit bekväma. Det kan vara svårt att få den nya generationen att känna ansvar. Vi hade 60-åringar hos oss som aldrig var sjukskrivna medan de i åldern 20–25 kunde ha hur många sjukdagar som helst.

Stjärnor finns

Hon vill ändå betona att de flesta unga sköter sig bra och att det definitivt går att hitta ”stjärnor” i den här åldersgruppen. De kommer vidare och många får tillbaka lusten att ta tag i sina studier, kanske läsa in betyg och utbilda sig vidare.

Men den andra gruppen växer snabbt, märker Anna-Lena Bohm. Medan korttidssjukfrånvaron bland de äldre medarbetarna på hennes företag var omkring 1–2 procent låg den i den yngsta gruppen på 12–20 procent.

Hennes svåraste exempel var en heltidsanställd med barn som under året innan pandemin bara var på jobbet totalt 45 dagar på grund av korttidsjukfrånvaro och vabb.

– Eftersom personen aldrig var sjukskriven längre än två veckor var det svårt för oss att ta hjälp av Försäkringskassan eller få en läkare att göra en utredning. En längre sjukdomsperiod hade gjort det lättare att komma vidare med att hjälpa den anställde.

Säkrar med personalöverskott

Förutom att stor korttidssjukfrånvaro drabbar leveranserna så blir det tufft för andra i arbetsgruppen om det inte går att snabbt få in en vikarie. Dessutom är det kostsamt eftersom arbetsgivaren betalar sjuklönen de första två veckorna, påpekar Anna-Lena Bohm.

– Att en till två personer ständigt saknas är våldsamt mycket! Samtidigt är det något som måste räknas in i verksamheten när det blir tydligt att det är ett system. Då behöver det finnas ett ständigt personalöverskott som kan flyttas runt för att täcka frånvaron, säger hon.

”Det är orimligt att unga skulle vara dubbelt så sjuka nu som för bara tio år sedan.”

Hälsoföretaget Feelgoods senaste jobbhälsorapport bekräftar bilden. Den visar att unga mellan 20 och 29 år är korttidssjukfrånvarande dubbelt så ofta som sina äldre kollegor. På drygt tio år har korttidssjukfrånvaron i åldersgruppen fördubblats i gruppen, från åtta till 16 procent.

Det är lite av ett mysterium, enligt Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood. Hon hittar inga förklaringar i Feelgoods material.

– Det är orimligt att unga skulle vara dubbelt så sjuka nu som för bara tio år sedan. Enligt de faktorer som vi mäter är de inte mer sjuka än andra, säger hon till TN.

Folkhälsomyndigheten pekar på att en bidragande orsak kan vara förändringar i utbildningssystemet som har lett till högre krav på skolungdomar.

– Så en tänkbar förklaring är att unga i åldern 20–29 helt enkelt inte är lika motståndskraftiga hälsomässigt. Kanske är många till och med på gränsen till utmattning när de ska börja jobba. Men då borde de å andra sidan ha tydligare symptom kopplade till det, säger Charlotte Valleskog till TN.

Charlotte Wallin, chefsläkare på Feelgood, säger till Sydsvenskan att situationen under hennes många år som läkare i Region Skåne förvärrades för varje generation.

– Man tyckte 80-talisterna var lite jobbigare än de som varit innan och sedan kom 90-talisterna och var ännu värre. Sedan kom millenniebarnen som verkligen söker vård för bagateller.

Hon ger exempel på simpla problem som unga har sökt hjälp för som de inte har kunnat hantera själva.

– Det kunde vara relationsproblem, att de blivit ovän med pojkvännen eller bästa kompisen. Men det kunde också vara myggbett eller skoskav, säger Charlotte Wallin.

Saknar meningsfullhet

Feelgood lyfter fram två faktorer som har med arbetet eller livssituationen att göra där personer i åldern 20–29 år sticker ut i undersökningen.

Det ena är att unga upplever mindre meningsfullhet och delaktighet på jobbet än de som är äldre. Även om det kan vara naturligt att den som är ung kanske har en tjänst med begränsad möjlighet till delaktighet och inflytande så är det en faktor att titta på, konstaterar Charlotte Valleskog.

– Det handlar om hur man får unga medarbetare att känna sig delaktiga och engagerade i jobbet, så att de känner att de behövs på jobbet och i teamet. Kanske gör det att man inte sjukskriver sig för saker man inte behöver vara sjukskriven för.

En annan faktor är att unga oftare är med om större förändringar, som att flytta hemifrån, hitta en egen bostad och börja på första ”riktiga” jobbet.

– Ur ett psykiskt perspektiv vet vi att alla belastningsfaktorer i livet ju påverkar en. Samtidigt borde det rimligen ha varit likadant för tio år sedan. Det som har förändrats är däremot attityden eller inställningen till arbete som många arbetsgivare märker av.

Unga har idag större förväntningar på att ha inflytande över sin situation och utvecklas på jobbet. Redan från början på ett nytt jobb vill de veta vilka de möjliga karriärstegen är, konstaterar Charlotte Valleskog.

– De kommer från ett utbildningssystem där de ska vara delaktiga och ta ansvar för sin kunskapsinhämtning. Kommer de sedan till en arbetsplats som inte är med på det, där de dessutom kommer in på en lägre nivå i organisationen, kan det bli en krock för de unga, säger hon.

”De vet inte att de har närvaroplikt och att de måste ha giltiga skäl för att vara hemma för sjukdom.”

Under pandemiåren gjorde rekommendationerna och reglerna om att vara hemma vid minsta symptom att korttidsfrånvaron ökade för alla åldrar. Men medan den efter pandemin gick tillbaka till tidigare nivåer för de äldre åldersgrupperna fortsatte den att öka för de under 30 år.

– Till viss del kan det bero på att de som började jobba under pandemiåren skapade en vana som de har fortsatt med. De borde rimligen inte vara sjuka mer nu än under pandemin och därför är det extra oroväckande att sjuktalen ökar, säger Charlotte Valleskog.

Arbetsgivare som hon har varit i kontakt med, som i hög grad anställer unga, beskriver att många som får sitt första jobb inte riktigt vet vad ett jobb innebär.

– De vet inte att de har närvaroplikt och att de måste ha giltiga skäl för att vara hemma för sjukdom. Att vara trött efter att ha varit uppe sent är inte ett giltigt skäl. De behöver baskunskap om vad det innebär att vara på jobbet och vilka skyldigheter och rättigheter de har.

Glömmer basbehov

Många unga är samtidigt ambitiösa, men de behöver lära sig mer om hur de tar hand om sin hälsa – att de behöver sova, äta, träna och umgås med vänner och familj för att orka jobba, påpekar hon.

– Unga pressar sig på olika sätt, på jobbet och på fritiden, och glömmer de basala saker som gör att vi mår bra och orkar jobba heltid. De behöver höra att ibland hinner man inte allt. Annars är risken är stor att du kör slut på dig själv och helt enkelt blir för trött för att jobba nästa dag på grund av det.

Vi har blivit bättre på att känna igen symptom och vara öppna med hur vi mår psykiskt, men inte på att ta hand om vår psykiska hälsa, menar Charlotte Valleskog. Den som kör hårt med sig själv prioriterar ofta bort återhämtning.

– Det är okej att prata om att vara stressad eller ha ångest, men vad gör du åt det? Vet du vad du ska göra? Tar du hand om dig själv? Lösningen är ju inte att vara hemma två dagar från jobbet utan att ta tag i det som orsakar stressen, säger hon.

För arbetsgivaren är det mycket kostsamt med korttidsfrånvaro och produktiviteten minskar. I många fall går dessutom grundorsaken att åtgärda.

– Migrän sätter till exempel ofta ner arbetsförmågan på ett sätt som gör att man inte kan jobba. Men det finns vård att få och den som har återkommande migrän behöver komma till behandling, säger Charlotte Valleskog.

Feelgoods Jobbhälsorapport baseras på data från Feelgoods hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökningar (HALU) som varje år besvaras av runt 20 000 personer i Sverige.