DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Nu rusar arbetslösheten − här är gruppen som glöms bort: ”Jätteoroad”

Långtidsarbetslösheten bland akademiker ökar dramatiskt. Men regeringen gör för lite för att stoppa den, varnar Jonas Jegers på Almega. Han ser inte heller någon ljusning nästa år. ”Då kommer det att ha spritt sig till fler grupper och branscher”, säger han till TN.

Arbetslösheten ökar – inte minst bland akademiker. Enligt en rapport från Arbetsförmedlingen ökade långtidsarbetslösheten bland akademiker med elva procent från juli förra året till juli i år. Och det är en tuff arbetsmarknad som är orsaken, konstaterar Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega.

− Vi är inne i en lågkonjunktur som verkar sega sig kvar och det ser i stort sett lika tuff ut för arbetsmarknaden 2025, säger han till TN.

Nu varnar han för att det dåliga läget kan bli ännu sämre nästa år.

− Vi ser de klassiska tecknen på att varslen ökar, försämrad lönsamhet för svenska företag och en minskad orderingång, säger han och fortsätter:

− Då kommer det att ha spritt sig till fler grupper och branscher på arbetsmarknaden.

Han exemplifierar med arkitekter, som är en yrkesgrupp där många har förlorat jobben på senaste året.. När byggsektorn har stannat av har det fått följdeffekter på yrkesgrupper i andra närliggande branscher.

− Men lågkonjunkturen i stort slår brett på arbetsmarknaden.

Samtidigt som det här händer så är det av era medlemmar som skriker efter medarbetare. Hur går den ekvationen ihop?

− Det handlar om matchningen. Om du har specialistkunskaper inom ett visst yrke eller en viss bransch och jobben där försvinner, så är det inte säkert att andra branscher kan gagnas av den kunskap som du besitter. Om du som arkitekt blir arbetssökande, så svårt för dig att söka jobb som teknikkonsult, för då behöver du vara ingenjör, säger Jonas Jegers.

Två grupper överrepresenterade

Den konjunkturstyrda arbetslösheten är dock bara en del av problemet, menar han. Utöver det finns den strukturella arbetslösheten – som också inbegriper akademiker. Och precis som på övriga arbetsmarknaden drabbar den i första hand utlandsfödda eller personer över 55 år.

− Vi vet att de två grupperna är överrepresenterade i statistiken, säger Jonas Jegers.

Hur orolig är du för den här utvecklingen?

− Jag är jätteoroad över att den aktiva arbetsmarknadspolitiken blir mindre och mindre. Bara 46 procent av dem som skriver in sig på Arbetsförmedlingen får någon form av stöttning eller är inne i något program, säger Jonas Jegers.

Han får medhåll av Göran Arrius, ordförande för Saco.

− Jag ser med stor oro på den här utvecklingen. Att stå utanför arbetsmarknaden en längre tid kan få allvarliga konsekvenser, både för individen och samhället i stort. Därför är det viktigt att politiken nu agerar, säger han i ett pressmeddelande.

Saco har föreslagit tre åtgärder för att minska långtidsarbetslösheten bland akademiker. Det handlar om att ge mer resurser till personligt stöd och utbildning, öka satsningarna på utbildning och att skapa nya subventionerade anställningar.

Jobbig oförmåga hos myndigheten

Även Jonas Jegers menar att det behövs mer resurser för att få fler i arbete. Inte minst menar han att den ansvariga myndigheten gör för lite.

− Oförmågan hos Arbetsförmedlingen att se till att du får ett arbete börjar bli jobbig. Dessutom gör regeringen alldeles för lite och det som den gör är felriktat, säger han.

Han understryker att regeringens fokus på yrkesvux är bra, men inte tillräckligt. En akademiker vill sällan gå en yrkesutbildning, utan vill oftast tillbaka till ett akademiskt yrke, menar han.

− Även arbetslösa akademiker har ju behov av en aktiv arbetsmarknadspolitik för att få jobb snabbt – men den blir ofta bortglömd, säger han.

− Vi pratar ofta om dem som behöver rusta sig mycket. Här är en grupp som behöver mindre insatser, men som får insatser i alldeles för liten utsträckning.

Viktigt med individanpassning

En av de tjänster som Jonas Jegers anser borde användas mer är Rusta och Matcha. Den, menar han, funkar lika bra för akademiker som för yrkesutbildade, eftersom stödet anpassas efter individen.

− Det är det första man bör göra. Det andra är att titta på de olika grupperna som finns hos Arbetsförmedlingen och vad som behövs för dem. Sedan kan man bryta ner det på individnivå för att se vad som behövs för att en person ska komma i jobb igen. Det är definitionen av en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Du pratar om att det behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Tycker du att regeringen är passiv?

− Alldeles för mycket, säger Jonas Jegers.

− När vi gick in i 2024 hade regeringen en budget på fem miljarder kronor för aktiva arbetsmarknadsinsatser på Arbetsförmedlingen. Nu är vi nere på 3,9 miljarder. Färre får ta del av arbetsmarknadsinsatserna, när vi snarare borde skruva upp insatserna i takt med den ökande arbetslösheten.

Han menar också att det borde bli lättare även för akademiker att överbrygga sina kunskaper med hjälp av omställningsstudiestödet. Där borde regeringen skapa ett bättre utbud även för akademiker, tycker han.

− Så länge det bara finns program att söka blir det svårt. Vi lyfter ständigt att utbudet behöver öka för att passa även akademiker.

Sänkta arbetsgivaravgifter gör det lättare att anställa

Ett annat sätt att få fler i arbete är att sänka arbetsgivaravgifterna.

− Om vi gör det enklare och billigare för svenska företag, inte minst i den kunskapsintensiva tjänstesektorn, att anställa, så kommer företagen att ha råd att vara konkurrenskraftiga även internationellt.

− Därför är det oerhört viktigt att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Jonas Jegers.

Nu är det bråttom, menar han. Ju längre insatserna dröjer, desto större blir problematiken, både för företagen och de enskilda individerna.

− Det är oerhört samhällsekonomiskt. Den som får jobb och kommer tillbaka in på arbetsmarknaden kan betala skatt som finansierar vår välfärd.

Både Göran Arrius och Jonas Jegers betonar att det är viktigt att individanpassa stödet.

− De långtidsarbetslösa är inte en homogen grupp. I statistiken ryms människor med utländskt ursprung som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden likväl som svenskfödda äldre som förlorat jobbet av konjunkturskäl men har svårt att ta sig tillbaka in. De är då i behov av helt olika slags insatser. Det är därför särskilt viktigt att med individuellt anpassat stöd, säger Göran Arrius.

Och nu är det bråttom att få åtgärderna på plats.

− Vi vet att för varje dag som du står utanför arbetsmarknaden så försämras dina möjligheter att komma in. Tiden är oerhört avgörande. Ju snabbare du kan komma tillbaka, desto bättre är det, säger Jonas Jegers.