DEN SVENSKA INTEGRATIONEN

Så gjorde serbiska städerskan kometkarriär på svenska it-företaget

Vissa kommuner och företag lyckas bättre med integrationen än andra. Natasa Mrdjen från Serbien började som städerska, men är nu global försäljare, tack vare att arbetsgivaren såg henne. "Jag är ett perfekt exempel på hur viktigt det är att bli välkomnad", säger hon.

Det är en stor skillnad på hur snabbt det går att komma i samhället beroende på var i Sverige du bor. Vissa kommuner är effektivare än andra på att få människor att försörja sig själva, visar en undersökning. Täby kommun med 77 000 invånare tillhör de kommuner som arbetar målmedvetet med att slussa in nyanlända i samhället.

− Täby har lika många utlandsfödda som rikssnittet. Vi ger nyanlända tydliga direktiv om vad som gäller och de ges utbildning i samhällslära, hur myndigheter fungerar, vilka rättigheter och skyldigheter de har och vi betonar det svenska språkets betydelse, allt för att korta vägen till egen försörjning. Sedan spelar den entreprenörsanda vi har i Täby en stor roll. Vi har 10 000 företag, de flesta små, och därför är sysselsättningsgraden överlag hög i kommunen vilket underlättar, säger Erik Andersson (M), kommunstyrelsens ordförande i Täby, till TN.

Ett av dessa 10 000 företag är Inrego som har specialiserat sig på att ställa om världens it-konsumtion till att bli mer hållbar. Varje år rustar företaget upp 350 000 begagnade it-produkter och säljer dem vidare.

− Vi har 170 anställda och många kommer från andra länder. Vissa av våra tjänster har inte särskilt höga utbildningskrav utan vi ger utbildning på plats. Vid rekrytering av de tjänsterna ser vi i första hand till personligt driv och engagemang, säger Isabell Millestu, kommunikationsansvarig på Inrego, till TN.

Snabbt värvad som it-tekniker

En av företagets anställda är 36-åriga Nataša Mrdjen från Serbien. Hon har gjort en kometkarriär inom företaget. Hon började jobba på Inrego för tio månader sedan som städerska, blev snart värvad som it-tekniker och idag är hon försäljare mot globala kunder, främst mot Serbien.

− Jag är ett perfekt exempel på hur viktigt det är att bli välkomnad. När jag kom till Inrego kände jag att jag har hamnat rätt. Jag blev verkligen sedd och uppskattad här, säger Nataša Mrdjen till TN.

Hennes engelska är utmärkt och ligger på en hög nivå så språkmässigt har hon inga problem att kommunicera. Sedan årsskiftet pluggar Nataša Mrdjen dessutom svenska på SFI i Täby.

− Det är lätt att halka över till att bara prata engelska när man bor i Sverige. Men för mig är det viktigt att lära mig svenska av respekt för folket och kulturen i mitt nya hemland och för företaget, säger hon.

Nära till insatser

Täby kommun har en särskild arbetsmarknadsenhet som är placerad på det boende dit nyanlända kommer. Tanken är att kommunens olika funktioner ska kunna samverka smidigare och att det ska vara nära till insatserna för de nyanlända.

− Kunskapscentret arbetar väldigt mycket med de enskilda individerna för att förkorta vägen till egen försörjning. Vi försöker att riva alla myndighetsgränser. Jag tror att vi är bland de bästa i landet på att få ut nyanlända i praktik eller jobb, säger Erik Andersson.

Det är oerhört viktigt för det svenska samhället att fler människor blir självförsörjande. Det menar Johan Eklund, professor i nationalekonomi och en av författarna till boken "Det nya utanförskapet – Självförsörjningens utveckling och välfärdsstatens framtid". Han konstaterar att det bor tio miljoner människor i Sverige. 5,6 miljoner är i arbetsför ålder och av dessa är 3,8 miljoner självförsörjande. Men 1,8 miljoner försörjer sig inte själva och av dessa är cirka 700 000 utrikes födda. Det betyder att en person i Sverige försörjer tre personer.

− Det innebär en stor belastning för välfärdssystemet. Sverige är ett rikt land och har råd med detta än så länge. Men det stora problemet är att den låga självförsörjningsgraden underminerar tilliten för välfärdsstaten på lång sikt. Vi måste hitta lösningar för att bryta trenden och öka andelen människor som klarar att försörja sig själva, säger Johan Eklund till TN.

Inte ens majoriteten självförsörjande

Boken tar också upp det betydande integrationsgapet som pekar på skillnaden i självförsörjning mellan personer med svenskt ursprung och icke västerländskt utrikes födda. I kommuner med lägst självförsörjningsgrad som Hällefors, Sorsele, Boxholm, Ronneby och Vingåker är självförsörjningsgapet mellan grupperna över 45 procent. Bland kommunerna med högst självförsörjningsgrad hittas förutom Täby också Gällivare, Gnosjö och Salem. Där ligger självförsörjningsgapet på 17–18 procent och båda grupperna tydligt självförsörjande. Men Johan Eklund menar att också dessa siffror behöver bli bättre.

− Även i kommuner där det går relativt bra finns ett betydande integrationsgap. I majoriteten av svenska kommuner går det bra för gruppen med svenskt ursprung med en självförsörjningsgrad på 77 procent i snitt. Men för gruppen med icke västerländskt ursprung är snittet 46 procent och det betyder att inte ens majoriteten är självförsörjande. Skillnaden mellan de båda grupperna är 31 procentenheter och det är alldeles för högt, säger han.

Johan Eklund nämner att aktivt och handfast arbete med kunskap- och värderingsfrågor samt utbildningsinsatser är viktiga komponenter för att få in människor på arbetsmarknaden.

− Många av dem som idag saknar självförsörjning har väldigt låga färdighets- och kunskapsnivåer. Det gör att de har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att skapa respektavstånd mellan lön och bidrag så att det blir mer lockande att arbeta. Jag välkomnar att det de senaste åren har skett en politisk omsvängning i hur man pratar om problemet. Kommunerna måste börja ställa högre krav på individerna, säger han.

Erik Andersson håller med att om att det är avgörande för en lyckad integration att ställa tydligare krav.

− Mitt råd till andra kommuner är att det är viktigt att jobba hårt direkt från början med att hjälpa individerna och att tala om vad som gäller, säger han.