DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Företagsledare: Ny ”lumpen” kan ge unga tillbaka arbetsmoralen

Unga behöver motivation och bekräftelse för att jobba, enligt Ungdomsbarometern. Samtidigt har flera företagare vittnat i TN om unga som inte tar ansvar.

Nu har Sodexos vd Peter Mellin ett radikalt förslag. ”Många unga har aldrig på riktigt fått träna på att samarbeta”, säger han.

Lata, bortskämda och slarviga individualister. I flera artiklar har TN belyst att många arbetsgivare upplever att många ungdomar idag inte vet hur det fungerar på en arbetsplats. Att det är viktigt att passa tider, ha ordning och reda på saker, ta ansvar gentemot kollegorna, och inte sjukskriva sig för minsta krämpa.

Företagare har vittnat om hur chefer måste åka och hämta anställda som har försovit sig efter en natts dataspelande, hur föräldrar vill följa med på sina barns anställningsintervjuer, och att unga vill ha mycket men prestera lite.

Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, förklarar att ungas syn på arbete har förändrats. Det har gått från att vara pliktorienterat till att något som delvis är valbart och som ska ge en själv någonting, inte bara vara något du gör för att du måste.

– Martin Luther sitter inte längre på axeln och säger att du måste jobba, utan det finns ett ifrågasättande som inte fanns förut – varför ska jag jobba? Dagens unga vuxna vill inte jobba bara för att de har skrivit på ett papper om att de ska göra det, säger han till TN.

Ungdomar vill jobba mindre

Utvecklingen har pågått under många år. Men inte minst i samband med att millennials, det vill säga de som är födda 1980–1995, gjorde entré på arbetsmarknaden började det märkas, och nu fortsätter den hos dagens unga, generation Z, som är födda från 1996 fram till mitten av 00-talet.

– Vi ser en förskjutning mot att ungdomar vill jobba mindre. De vill ha balans mellan arbete och fritid, säger Ulrik Hoffman.

Ingen vill längre göra de där fem hundåren och jobba ihjäl sig för att kunna ta sig någonstans, menar han. Ungdomarna vill jobba men också kunna göra annat.

Generation Z är samtidigt uppvuxen med att vara delaktiga och engagerade, både i familjen och i skolan. De upplever i hög utsträckning att de kan påverka sina liv och sin framtid.

Det innebär att dagens ungdomar, trots att de har de minst erfarenhet av alla när de kommer ut i arbetslivet, vill kunna påverka saker och de är måna om att snabbt komma framåt. Det här kräver ett annorlunda ledarskap, konstaterar Ulrik Hoffman.

– Unga behöver bli motiverade i högre utsträckning och känna att de blir bekräftade och utvecklas. Om chefen inte har samma mindset uppstår det lätt konflikter och då är risken att de söker sig vidare, säger han.

”Ibland uppfattas det som att de är lite bortskämda och att de borde vänta tills de har mer erfarenhet, men det skapar bara konflikter i onödan.”

I grund och botten är engagemanget och viljan att vara delaktig ett uttryck för ambition, betonar han.

– Väldigt många unga vill väldigt mycket. Ibland uppfattas det som att de är lite bortskämda och att de borde vänta tills de har mer erfarenhet, men det skapar bara konflikter i onödan. De vill ju något! Fokusera i stället på att hantera deras förväntningar, säger Ulrik Hoffman.

För en ung medarbetare idag är det viktigt att inte känna sig utelämnad på något sätt.

– De vill vara en del av helheten. Att säga att ”kom tillbaka om fem år när du har jobbat upp dig” fungerar sämre idag. Det handlar om att involvera och informera.

Förutom den ökande psykiska ohälsan hos unga tror han att bakgrunden till att unga är korttidssjukfrånvarande dubbelt så ofta som sina äldre kollegor ibland kan bero på att de inte får den bekräftelse som de förväntar sig på jobbet. Samtidigt går det inte att dra alla unga över en kam, påpekar Ulrik Hoffman.

– Att bara säga att de är lata och skolkar från jobbet blir lite förenklat. Men de som inte är så pliktorienterade eller inte känner sig supermotiverade, kan ju ha närmare till att stanna hemma om de känner sig bara lite krassliga, säger han.

Samhällstjänst nya lumpen?

Serviceföretaget Sodexos vd Peter Mellin känner inte igen den negativa synen på ungdomar från den egna verksamheten, men han lyfter fram en nygammal tanke för att ge ungdomar en större känsla av tillhörighet i samhället: Inför en obligatorisk samhällstjänst på sex månader för alla mellan 18 och 21 år.

Det skulle ge unga en bra grund att stå på inför första jobbet.

– Tänk om vi skulle ha en samhällstjänst för ungdomar som fyller samma funktion som den obligatoriska värnplikten tidigare gjorde. Där man fick mogna, känna ett samhällsansvar och knyta kontakter som man annars inte fått. Det finns ett stort behov idag av att unga får liknande möjligheter.

Men i stället för att fokusera på militärtjänstgöring, tänker Peter Mellin att samhällstjänsten i så fall skulle breddas till att omfatta även andra viktiga samhällssektorer, som till exempel civilförsvaret, äldrevården, sjukvården och skolan.

Det skulle hjälpa ungdomar att känna sig som en större del av samhället, menar han. Genom att arbeta med människor från olika bakgrunder skulle de få en chans att växa som individer på ett annat sätt än idag.

– Man tvingas ut i en annan miljö och får umgås med nya människor. Det är avgörande för att förstå och respektera varandra.

Minskad segregation

Det skulle inte bara gynna ungdomarna själva utan också bidra till att möta det ökande behovet av arbetskraft inom bland annat äldrevård och sjukvård, konstaterar Peter Mellin.

– Det skulle bidra till välfärden och förhoppningsvis få fler att vilja jobba där. Jag tror att vi alla kan hålla med om att vi behöver fler armar och ben i våra samhällstjänster.

”Många unga har aldrig på riktigt fått träna på att samarbeta. De tänker och arbetar mest individuellt.”

Han tror dessutom att det skulle bidra till att minska segregationen om unga får knyta kontakter utanför de miljöer de normalt umgås i. Det handlar inte bara om geografiska skillnader mellan innerstad och förort, utan också om social och ekonomisk isolering, påpekar han.

– Idag går det att leva sitt liv i en egen bubbla utan att någonsin behöva komma i kontakt med andra samhällsgrupper eller personer med annan bakgrund.

En av utmaningarna som Peter Mellin ser är att få instanser i samhället verkligen erbjuder träning i att samarbete i grupp.

– Många unga har aldrig på riktigt fått träna på att samarbeta. De tänker och arbetar mest individuellt vilket kan innebära att det tar längre tid för dem att komma in i arbetslivet.

För Peter Mellin handlar tanken om samhällsplikt inte bara om att lösa dagens arbetsmarknadsproblem, utan framför allt att investera i framtidens unga.

– Genom att få bidra till samhället och samtidigt utvecklas som individer, får de känna på att vara en del av ett större sammanhang, ta ansvar för andra och samtidigt skapa struktur, säger han.