DEN SVENSKA INTEGRATIONEN
Succéprojektet ledde dem till anställning i Sverige: ”Mycket bättre sätt att söka jobb”
I Sveriges största praktikprogram för utrikesfödda akademiker får sju av tio jobb. Två av dem är Abdulkadir Turan från Turkiet och Tanto Untung från Indonesien. Efter lång tid av traditionellt jobbsökande var utvägen projektet som delvis finansieras av Wallenbergsstiftelserna. ”Jobbsprånget gav effekt och vi kan stanna här i Sverige”, säger Abdulkadir Turan till TN.
– Sju av tio som har fått en praktikplats genom Jobbsprånget får jobb. Hälften av dem där de har gjort sin praktik och den andra halvan hos andra arbetsgivare.
Det säger Alexandra Ridderstad, vd för Jobbsprånget som sedan starten 2016 har vuxit till att vara landets största praktikprogram för utrikes födda akademiker. Att satsningen över huvud taget kom till bygger på att Sverige ligger i botten i Europa när det gäller att ta vara på dem som anländer till Sverige med en högre, akademisk utbildning i bagaget. I motsats till de flesta andra länder väntar här arbetslöshet samtidigt som företagen ropar efter utbildad arbetskraft, inte sällan med just de kompetenser som de nyanlända har.
– När vi startade undrade jag varje dag varför jag inte var nerringd av arbetsgivare på jakt efter kvalificerade medarbetare, säger Alexandra Ridderstad.
”Kontrasten till Arbetsförmedlingen är total, som dag och natt.”
Den situationen har delvis ändrats. Idag finns drygt 700 arbetsgivare anslutna. De medverkar i Jobbsprånget och har den vägen har löst sina kompetensbehov. I rena siffror har 4 300 utlandsfödda arbetslösa akademiker matchats och genomgått praktik hos en arbetsgivare och 70 procent av dem har alltså fått en anställning.
Elin Ingves Pyk är vd på det familjeägda livsmedelsföretaget Sevan.
– Det finns inget annat program som mäter sig med Jobbsprånget. Kontrasten till Arbetsförmedlingen är total, som dag och natt, säger hon.
Företaget, som är störst i Sverige på hummus med egen fabrik i Sigtuna norr om Stockholm, har vuxit snabbt de senaste åren och pandemin till trots. Idag är 50 personer med mer än 20 olika nationaliteter anställda.
– Vi hade inte klarat vår tillväxt utan Jobbsprånget. Majoriteten av tjänstemännen i Sevan Hummus Factory AB har anställts den vägen, säger Elin Ingves Pyk.
Tröstlöst sökande efter jobb
Många av dem kan berätta liknande historier om att anlända till det nya landet Sverige och sedan inleda ett närmast tröstlöst sökande efter jobb, år ut och år in och med samma återkommande, nedslående resultat. En av dem är Abdulkadir Turan som kom till Sverige i september 2017 tillsammans med sin fru som hade anställts som forskare på KTH. Abdulkadir Turan själv hade betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden trots utbildning från Turkiet som livsmedelsingenjör med tillhörande masterexamen.
– Jag sökte genom Linkedin, via olika nätverk för ingenjörer, direkt till företag, via Arbetsförmedlingen. Alltid utan napp, säger han.
Under tiden läste han svenska för ingenjörer och fick då höra talas om Jobbsprånget. Där blev han antagen till en praktikplats på Sevan och snart kom erbjudandet om jobb där och på ett annat företag.
– Det var ett lätt beslut. Jag sa att ”vi vill jobba med dig” och så var det klart, säger Elin Ingves Pyk.
Abdulkadir Turan är nu kvalitetschef med ansvar för att de bitvis omfattande regelverket kring livsmedelsproduktion uppfylls och att lagstiftningen följs.
– Till del är det samma arbete som jag hade i Turkiet så jag får användning av de kunskaper som jag har byggt upp där. Nu är det där dryga året när jag sökte jobb utan att få något borta. Det var Jobbsprånget som gav effekt och vi kan stanna här i Sverige, säger han.
Skrapar på ytan
De närmare 3 000 utlandsfödda akademiker som hittills har fått jobb genom Jobbsprånget skrapar dock bara på ytan av de som söker jobb. Enligt beräkningar från Arbetsförmedlingen finns idag i Sverige cirka 35 000 högutbildade personer från länder utanför EU. Kompetensförsörjningen är en ödesfråga som bland annat yttrar sig i det ena nödropet efter det andra från företag runt om i landet. De pekar på dels kompetent arbetskraft, dels på återkommande misslyckade rekryteringsförsök.
”Vi är ett globalt företag och behöver medarbetare och kompetenser från hela världen.”
– Att i det läget sitta här med alla dessa oerhört ambitiösa akademiker som inte vill något hellre än att komma ut i jobb är så frustrerande. För att inte tala om att jag vet vilken nytta de skulle göra ute på arbetsplatserna, säger Alexandra Ridderstad.
Och ändå möts de inte, var tror du att det beror på?
– Till del är det fördomar, att merparten av de arbetslösa från utlandet enbart har liten eller ingen utbildning. Att de också finns högutbildade har inte riktigt fått fäste. Sedan har det med vår självbild att göra, vi tror att vi är så internationella och världsvana men steget därifrån att ta in en utlandsfödd akademiker är för långt.
Varför lyckas ni så bra?
– Vi är inte en myndighet utan arbetar med snabba och enkla förutsättningar. En framgångsfaktor är att vi fångar upp de talanger och kompetenser som finns och sedan matchar dem mot företagens behov. Och sedan är det praktiken, att få möjlighet att testa varandra i verkligheten, då sker det magi.
Vilka är det som söker?
– Vi samverkar med Arbetsförmedlingen och de avgör vilka som är berättigade praktik. Merparten är före detta asylsökande som kom i samband med migrationskrisen 2015 men över tid har vi sett att även andra behöriga akademikergrupper söker till exempel medföljande till arbetskraftsinvandrare och nu senast ukrainare. Vi är så glada att äntligen kunna få hjälpa ut även ukrainare och intresset att bidra är stort bland arbetsgivarna, säger Alexandra Ridderstad.
Urval genom matchning
Två gånger per år sätts en ny grupp kandidater upp som ska göra en fyra månader lång praktik. Urvalet sker sedan genom matchning mellan arbetslösa och företagens kompetensbehov.
– Arbetsgivarna väljer själva sina kandidater, det kan ingen annan göra, säger Alexandra Ridderstad.
Ett av de i nuläget cirka 700 företag som kontinuerligt samarbetar med Jobbsprånget är IKEA.
– Vi är ett globalt företag och behöver medarbetare och kompetenser från hela världen. Inom IKEA Sverige arbetar 68 olika nationaliteter, säger Daniel Svensson som är People & Culture Manager, IKEA of Sweden i Älmhult.
”Jag sökte genom Linkedin, via olika nätverk för ingenjörer, direkt till företag, via Arbetsförmedlingen. Alltid utan napp.”
De är nu inne på den tionde gruppen kandidater sedan samarbetet inleddes 2020 och under åren har 110 kandidater gjort sin praktik på IKEA. Inför varje ny omgång görs en genomgång av vilka nya kompetenser som behövs inom företaget. Baserat på den sker rekryteringen. Det kan handla om allt ifrån ingenjörer, personer med data- och teknologi-kompetens och supply chain till HR och nu på senare tid även människor med AI-kompetens.
– Drygt 50 procent av de som har gjort praktik här arbetar nu på IKEA eller hos andra företag, säger Måns Persson, People Development Specialist på IKEA.
Fick utveckla sina egna kvalifikationer
En av dem är Tanto Untung från Indonesien, utbildad läkare som sedan sadlade om till läkemedelsbranschen. Flytten till Sverige för åtta år sedan initierades av hustrun som arbetade på IKEA i hemlandet. Efter att ha valt att lämna läkemedelsvärlden och i stället arbeta i restaurangbranschen kom även Tanto Untung i kontakt med möbeljätten, via Jobbsprånget.
– Praktiken där hjälpte mig att utveckla mina egna kvalifikationer, bygga på de erfarenheter som jag redan hade. Att kunna utvecklas i jobbet är oerhört viktigt idag, säger han.
”Vi är inte en myndighet utan arbetar med snabba och enkla förutsättningar.”
Efter praktiken kom erbjudande om jobb. Idag har Tanto Untung ansvar för produktionsflödena och att olika produkter alltid finns på plats i butikerna.
– Jobbsprånget var en ny erfarenhet för mig och ett mycket bättre sätt att söka jobb än via en vanlig ansökan, säger Tanto Untung.
Vid sidan av att använda Jobbsprånget som en resurs för rekryteringar har de återkommande grupperna av praktikanter även blivit en del i ledarskapsutbildningen på företaget.
– De som vill kan prova att vara handledare åt kandidaterna under den period de gör praktik här. Det har visat sig vara ett väldigt bra första steg för dem som vill gå vidare till ledande uppgifter, säger Måns Persson.
Blir ett bättre företag
Det samarbete som har vuxit fram under åren förenklar urvalsprocesserna av dem som ska erbjudas praktik, menar Måns Persson.
– De känner våra behov och tar egna initiativ och förslag som inspirerar oss. Jag skulle säga att vi jobbar bra tillsammans och framför allt blir vi ett bättre företag av samarbetet.
Regeringen förlängde nyligen finansieringen av Jobbsprånget fram till 2027 som i dagsläget är tio miljoner per år. Det är av allt att döma en lönsam investering.
– Staten går plus om 50 utrikesfödda akademiker får jobb varje år och då är inte ens minskade bidrag inräknade. Det slår vi med råge varje år, säger Alexandra Ridderstad.
Även Wallenbergstiftelserna är med och samfinansierar och den nu säkrade ekonomin ger möjlighet att skala upp verksamheten ytterligare med målsättningen att de drygt 1 000 arbetslösa akademiker som gjorde praktik under 2023, ska vara 1 400 när 2024 har räknats samman. Målet 2 000 varje år.
– Då kan vi öppna det som vi brukar kalla för glasdörren för ännu fler arbetsgivare och arbetslösa. Den gör att de ser varandra men inte kommer åt att mötas. Men i Jobbsprånget får de arbetslösa möjlighet att under praktiken jobba på sin kompetensnivå och visa sina resurser. Det är långt ifrån konstruerade program och arbetsmarknadssatsningar som ofta inte leder någon vart och som företagen är så trötta på.
Sevan kommer även fortsättningsvis att anlita Jobbsprånget.
– Vi har aldrig tidigare hittat så engagerade medarbetare och vi behöver inte heller lägga så stora resurser på egen rekrytering. Att ha kandidater från Jobbsprånget ingår numera i företagets DNA, säger Elin Ingves Pyk.
Om jobbsprånget
Jobbsprånget är ett praktikprogram för nyanlända akademiker. Cirka 700 arbetsgivare deltar i programmet som antar praktikanter två gånger per år.
Förutsättningen för att kunna söka är att personen är född utanför EU och har en utbildning motsvarande minst en kandidatexamen.
Vid varje ny antagning rekryterar arbetsgivare passande kandidater bland de sökande. Omkring 500 praktikanter antas per omgång. Väl antagen är praktiken fyra månader lång. Efter praktiken erbjuds i snitt sju av tio en anställning, på den arbetsplats de har gjort praktik eller hos annan arbetsgivare.
Det senaste året har 80 procent av alla sökande och 80 procent av dem som rekryterats varit kvinnor.
Jobbsprånget samfinansieras av regeringen tillsammans med Wallenbergstiftelserna. Medgrundarna är Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Teknikföretagen och Sveriges Ingenjörer.