SVERIGES ENTREPRENÖRER

Så slår Sverige undan benen för hans företag – ”Väldigt fyrkantiga regler”

Medan andra länder öppnar dörren för innovativa företag och högkvalificerad arbetskraft får den som vill till Sverige kämpa med migrationsbyråkratin. Nu varnar allt fler för att Sverige halkar efter i jakten på talanger. ”Sverige går stadigt neråt i attraktivitet”, säger Abhishek Jacob, vd för startup-företaget Worldish.

Slopade skatter, tillgång till finansiering och förenklade migrationsregler. Som TN nyligen kunde berätta har många europeiska länder långa listor på åtgärder som ska attrahera startup-företag och få dem att stanna i landet. En rad länder erbjuder dessutom speciella startup-visum för den som vill driva eller arbeta för ett innovativt startup-företag.

Men i Sverige lyser startup-visumen och andra förenklingar för nystartade innovativa företag med sin frånvaro. Det menar Abhishek Jacob, vd och medgrundare för startup-företaget Worldish. Bolaget växer snabbt men har desto svårare att rekrytera personal.

– Det är framför allt kravet på höga löner som är utmaningen. I en startupfas måste man göra hårda prioriteringar. Det är inte så ofta som alla som jobbar har lön i standardnivå utan de får andra fördelar i stället. Vi erbjuder till exempel aktier och optioner, säger han till TN.

Både Abhishek Jacob och Worldish andra medgrundare Naveen Sasidharan kom till Sverige från Indien år 2014 för att studera vid Linköpings universitet. I Sverige möttes de dels av en språkbarriär, dels av en ny värld med myndighetskontakter. Dessutom var det inte det lättaste att hitta nya vänner, minns Abhishek Jacob.

”Jag tror att både företagen och samhället hade tjänat på om den här kompetensen fanns i Sverige.”

Men när duon slog ihop sina utmaningar med sin tekniska kompetens lade de grunden för teknikföretaget Worldish, som sedan starten 2017 har byggt en AI-kommunikationsassistent som heter Helen i två varianter. Helen Assistant är en AI-tolk för vården och AI Amigo är en språkcoach för personer som vill lära sig yrkessvenska. Företaget belönades med Sveapriset 2023, av bland andra Socialstyrelsen, och har också tilldelats utmärkelsen Årets Nybyggare i region Östergötland och Mälardalen, ett pris som har inrättats av Kung Carl XVI Gustaf.

I dag omsätter Worldish runt tre miljoner kronor per år och har sex anställda, inklusive vd:n själv. Dessutom har Worldish tre anställda i Indien genom ett dotterbolag och konsulter i Frankrike. Enligt Abhishek Jacob hade både han och de tre konsulterna gärna sett att de var anställda direkt i bolaget i stället, men deras bedömning är att processen för att få arbetstillstånd i Sverige gör det omöjligt, i alla fall just nu.

– De har kompetens inom bland annat AI-arkitektur och det är inte så lätt att hitta personal i Sverige med bra kompetens och erfarenhet inom det området.

Och samtidigt som Worldish och andra företag alltså inte lyckas rekrytera från andra länder går Sverige miste om både skatteintäkter och kompetens.

– Jag tror att både företagen och samhället hade tjänat på om den här kompetensen fanns i Sverige. Där hade regeringen verkligen kunnat underlätta för oss och andra företag i samma situation.

Lönekrav och hundratusentals kronor i kassan

För att få arbetstillstånd i Sverige krävs det att du har 80 procent av den svenska medianlönen och det finns ingen möjlighet att räkna in optioner och aktier som en del av ersättningen. Lönekravet gäller för alla som vill arbeta i Sverige oavsett yrke. Utöver det kan Migrationsverket neka ett arbetstillstånd om myndigheten anser att den sökande tjänar för lite i förhållande till personens titel.

Om någon som Abhishek Jacob och Naveen Sasidharan har kommit till Sverige för att studera och sen vill stanna kvar och driva ett bolag baserat på den kompetens personen har skaffat i Sverige, finns det inget lönekrav att leva upp till. Däremot finns det i de fallen krav på varje grundare att bland annat kunna visa minst 200 000 i kassan för att få ett personligt uppehållstillstånd för egenföretagare.

– Frankrike och andra länder har helt andra processer. Du måste självklart fortfarande visa att du har en tydlig affärsplan som visar vägen till att generera inkomster som minst motsvarar den franska medianlönen. Men kraven är inte lika höga som här. Och där tror jag att Sverige måste bli bättre om vi vill öka antalet startup-företag, säger Abhishek Jacob och fortsätter:

– Det jag ser nu är att Sverige går stadigt neråt i attraktivitet, vilket är synd när vi vet att småföretag bygger både tillväxt och export. Om inte reglerna ändras tror jag att det kommer att bli svårt för Sverige att locka talanger men också att behålla de bästa startup- eller scaleupföretagen inom tech i landet.

Föråldrade regler

Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, är välbekant med den migrationsbyråkrati som startup-företag i Sverige får dras med. Hon berättar att Svenskt Näringsliv har drivit frågan om ett startup-visum under en längre tid, bland annat i samband med att den dåvarande regeringen för ett par år sedan tillsatte en utredning som skulle förbättra systemet för arbetskraftsinvandring och föreslå åtgärder för att attrahera fler högkvalificerade personer till Sverige.

Utredningens ambition var bland annat att se över reglerna för att bedriva näringsverksamhet, men slutresultatet blev enligt Amelie Berg endast små justeringar i lagstiftningen. Startup-företagen fick inga speciella regler utan måste i dag leva upp till samma krav som alla andra företag.

– De regler som finns i dag för den som vill komma till Sverige för att bedriva näringsverksamhet är framtagna för en tid då arbetsmarknaden såg annorlunda ut. Reglerna är samma oavsett om det gäller ett etablerat företag eller ett startup-företag och vi menar att förutsättningarna ser lite annorlunda ut i ett startup-företag, säger Amelie Berg.

Hon anser att det behövs en ny översyn, och att inriktningen den här gången borde vara en annan. Att attrahera och behålla startup-företag och internationell kompetens borde ses som en näringspolitisk fråga och inte enbart som en migrationsfråga, anser Amelie Berg.

– För att nämna några problem är det Migrationsverket som sitter och bedömer affärsplaner och det kanske inte är de som har den bästa kompetensen att göra det. Även bedömningar av ägandefrågan skapar problem exempelvis vid flera ägare av ett företag. Som det ser ut i dag är reglerna väldigt fyrkantiga för den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige och det fungerar inte för startup-företag, säger hon.

”Nu duttar politiken lite här och lite där men vi har inget helhetstänk för hur vi ska arbeta vidare med den här frågan.”

Den 15 februari i år tog dåvarande migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) emot ett betänkande om nya regler för arbetskraftsinvandring. Bland förslagen fanns skärpta villkor för lågkvalificerad arbetskraftsinvandring, samtidigt som det hette att den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen skulle främjas. Ett av förslagen gick till exempel ut på att undanta nyutexaminerade medborgare i tredje land från lönekravet för arbetstillstånd.

– Sverige ska vara ett attraktivt land för högkvalificerad arbetskraft, sa Maria Malmer Stenergard i ett uttalande när hon tog emot betänkandet.

Ett sätt att uppnå det skulle kunna vara att införa ett svenskt startup-visum, menar Amelie Berg, som dock också ser att det kan finnas flera andra sätt att angripa frågan och att det viktiga är att något görs. Inte minst eftersom det aktuella förslaget om öka lönegolvet vid arbetskraftsinvandring till 100 procent av medianlönen kommer att försämra ytterligare för dem som driver startup-företag om det blir verklighet, menar hon.

– Det finns mycket som kan bli bättre. Det krävs att regeringen tar ett helhetsgrepp och får fram en nationell strategi för hur man ska attrahera, rekrytera och behålla internationella talanger och bolag. Nu duttar politiken lite här och lite där men vi har inget helhetstänk för hur vi ska arbeta vidare med den här frågan.

Sökte visum i Frankrike – fick besked efter två dagar

Utöver att kraven är fyrkantiga vittnar både Amelie Berg och Abhishek Jacob om att de långsamma processerna är ett problem. Enligt Abhishek Jacob tar det minst ett år att få ett beslut om arbetstillstånd från Migrationsverket, men ofta snarare 18-20 månader.

– En vän till mig ansökte om ett så kallat ”entrepreneur”-visum i Frankrike, han fick ett beslut efter två dagar. I Sverige är vi väldigt bra på innovation men vi kan bli mycket bättre på att hantera migration kopplat till talang genom att lära av våra grannar i Europa, säger han.

Vad betänkandet som överlämnades till Maria Malmer Stenergard resulterar i återstår att se, men utredningens förslag är att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2025. TN har sökt nuvarande migrationsminister Johan Forssell (M) för mer information.