KOMPETENSKRISEN

Förslaget som kan lösa taxibranschens kompetenskris - ”Kan anställa 1 000 förare imorgon”

Det saknas massor av förare i taxibranschen. Problemen kan i förlängningen vara förödande, inte minst för människor med särskilda behov. Bara Taxi Stockholm har 6 000 färdtjänstuppdrag per dygn. ”De körningarna måste utföras”, säger vd Pernilla Samuelsson.

− Vi skulle krasst sett kunna ta en person som idag är utanför samhället och som lever på bidrag från den situationen till att vara helt självförsörjande och stå på egna ben på sex månader. Det som behövs är en betald utbildning.

Det säger Pernilla Samuelsson, som är vd för Taxi Stockholm. Det är en organisation som sedan lång tid, inte minst efter pandemin, skriker efter nya medarbetare.

− Jag har jobbat i branschen i snart 30 år och det har alltid varit svårt att hitta förare. Men just nu är det svårare än någonsin.

Under pandemin stod trafiken bitvis nästan still. Konsekvensen var att många av förarna blev uppsagda eller sökte sig vidare till andra branscher och inte kom tillbaka. De som kom tillbaka har nu taxiyrket det mer som ett extraarbete. Från att ha varit drygt 5 000 förare, varav många på heltid, har organisationen idag runt 4 000 förare, men med en större andel än tidigare som bara kör extra.

− Vi skulle kunna anställa 1 000 förare imorgon, säger Pernilla Samuelsson.

”Jag har jobbat i branschen i snart 30 år och det har alltid varit svårt att hitta förare. Men just nu är det svårare än någonsin.”

Riktigt så enkelt är det dock inte. Alla förare som ska köra för Taxi Stockholm måste genomgå gedigna utbildningar, som bland annat handlar om kundbemötande, säkerhet och lokalkännedom. Oftast betalas utbildningarna av åkarna som anställer förarna, men det händer att förarna själva betalar.

− Taxi är ett av få yrken där det inte finns en betald yrkesutbildning. Det finns till exempel för buss, lastbil och fartyg, men det finns inte för taxi.

Samtidigt menar Pernilla Samuelsson att taxitrafiken är en del av kollektivtrafiken och viktig för att samhället ska fungera.

− Bara vi på Taxi Stockholm har ungefär 35 procent av all färdtjänst i Stockholm. Av våra cirka 15 000 köruppdrag per dygn är 6 000 upphandlad trafik såsom färdtjänst. De körningarna måste utföras.

De där måste-körningarna handlar bland annat om specialfordon som kör rullstoltaxi, bårtaxi eller barn med funktionsnedsättningar, som har speciella behov av utrustning i bilen eller av att det är samma förare som kör varje dag. Utan tillräckligt många förare kan den samhällskritiska trafiken inte fungera.

− Om vi blickar tio år framåt i tiden är vi otroligt oroliga för hur vi ska klara samhällets resor.

Hon konstaterar att varken buss- eller taxiföraryrkena ses som särskilt attraktiva.

− Men man bara utgår ifrån att det ska finnas en taxi när man behöver en för att åka hem från krogen. Eller att det bara ska komma en bil och hämta en när man ska åka en sjukresa.

− Beslutsfattarna har mycket att jobba på om det ska vara den synen om tio år, säger Pernilla Samuelsson.

Det talas mycket om hur osäkert det är att vara taxiförare. Vad gör ni för att skapa trygga arbetsplatser för förarna?

− Först och främst har vi en bra utbildning. Dessutom har vi teknisk utrustning i alla bilar, som kameror och knappar som de kommer åt så att trafikledningen kan följa dem både genom ljud ifrån bilen och på kartan. Och så har vi rutiner för kunna tillkalla kollegor som kan hjälpa till om något händer, samt ett gediget bra samarbete med polisen, säger Pernilla Samuelsson.

Hon påtalar också att Taxi Stockholms förare omfattas av kollektivavtal som ger en trygghet både försäkringsmässigt och lönemässigt.

− Alla våra förare har en garantilön, vilket ger dem en trygghet, säger hon.

Flera förslag kan bidra till lösningen

En lösning på kompetenskrisen hade enligt Pernilla Samuelsson varit offentligt finansierade utbildningar. På så sätt skulle alltså människor som står långt ifrån arbetsmarknaden kunna komma i arbete och självförsörjning på en relativt kort tid.

”Om vi blickar tio år framåt i tiden är vi otroligt oroliga för hur vi ska klara samhällets resor.”

En annan lösning hade varit att sänka kraven på hur länge du ska haft körkort innan du kan bli taxichaufför. Dels måste en person idag ha haft svenskt körkort i två år för att få ta taxikort, dels måste personen ha fyllt 21. Den åldersgränsen ska förvisso sänkas till 20 nästa går, men taxibranschen har länge jobbat för att sänka den till 18 eller 19 år och för att ta bort regeln om hur länge en person måste ha haft svenskt körkort. Men än så länge finns det ingen lösning på plats. Pernilla Samuelsson låter nästan uppgiven.

− Det händer ingenting. Jag tycker att det är ansvarslöst, säger hon.

Ett annat problem är att EU-lagstiftningen, som bland annat kräver att fordonsflottan består av elbilar, gör bilarna tyngre. Det innebär att föraren många gånger måste ha C-körkort i stället för B-körkort.

− Det gör det ännu mer komplicerat för oss, säger Pernilla Samuelsson.

Problem i hela landet

Förutom att vara vd för Taxi Stockholm sitter hon även i Taxiförbundets styrelse och kan konstatera att kompetenskrisen inom taxi inte bara är ett storstadsproblem.

− På småorter runtom i landet håller taxi på att dö ut helt. Får de inte rätt bemanning kommer de inte att kunna erbjuda taxi alls. Det är ju fruktansvärt om någon behöver åka till sjukhus, till exempel.

− Hela branschen skriker efter någon form av förståelse och förändring för att vi ska kunna klara kompetensförsörjningen.

Vad upplever du att ni får för respons från politiken?

− Alla man pratar med säger att de inte visste att det var så här. De säger att de tillsätter någon utredning eller ”vi hör vad ni säger”. Men det kommer aldrig framåt, säger Pernilla Samuelsson.

”Blodomloppet i samhället”

Caj Luoma är chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen. Han instämmer med Pernilla Samuelsson om att taxitransporterna måste fungera.

– Transportsektorn är blodomloppet i samhället. I samhället finns förväntningar på att transporterna ska fungera, även på taxi, säger han.

Han menar att en möjlig lösning på de utbildningsproblem som Pernilla Samuelsson lyfter är att införa en taxiförarutbildning kopplat till Yrkesvux.

– Det skulle kunna vara ett spår. Men det finns ju andra möjligheter också, inte minst vad gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som etableringsjobben och arbetsmarknadsutbildningar, säger han.

Hur kritisk är taxiverksamheten för samhället?

– Den är väldigt kritisk, särskilt för grupper som inte kan tillgodose sina behov på andra sätt – där andra lösningar skulle innebära mycket höga trösklar, säger Caj Luoma.

Arbetslösheten i Sverige är bland de högsta i Europa. Kan inte de arbetslösa ta jobben?

– Transportsektorn, inklusive taxi, är betjänt av personer som kan leverera mot de behov som finns. Det behövs yrkeskunskaper och det ska vara personer som har driv och engagemang som kan fylla platserna. Där har vi ett problem, för vi lyckas inte med det i samhället.