ARBETSKRAFTSINVANDRING
Stor oro över regeringens förslag: ”Allvarligt läge”
Födelsetalen är de lägsta sedan 1700-talet. Regeringen stramar åt arbetskraftsinvandringen och inför ett återvandringsbidrag medan andra länder luckrar upp liknande regelverk. ”En sak som kommer att behövas är att människor flyttar hit för att jobba”, sa Expos vd Daniel Poohl på ett seminarium nyligen.
– Det är ett allvarligt läge. Och det handlar inte bara om den demografiska utvecklingen utan om andra politiska åtgärder i Sverige – framför allt att man ska strypa arbetskraftsinvandringen och införa ett väldigt högt lönegolv. Vi har en arbetskraftsinvandring som är väldigt bra och som vi snarare behöver bygga ut.
Det sa Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt på ett seminarium som tankesmedjan Fores nyligen arrangerade. Frågeställningen var vem som ska arbeta inom vård och omsorg om allt färre föds och stora budgetposter avsätts till återvandringsbidrag, samtidigt som befolkningen blir allt äldre och vi har de lägsta födelsetalen sedan 1700-talet.
– Dessutom finns förslag på att lagstifta om kortare arbetstid. Men vi behöver fler som arbetar i Sverige. Vi behöver få fler från utanförskap in i arbete och vi behöver fler arbetskraftsinvandrare, sa Sven-Olov Daunfeldt.
Att bara få in dem som är arbetslösa i arbete kommer inte att räcka, underströk han. Arbetskraftsinvandringen är en viktig nyckel här och nu.
– Lönegolvet vid arbetskraftsinvandring, som nu ska höjas till 35 600 kronor, kommer effektivt att sätta stopp för mycket av kompetensförsörjningen i det svenska näringslivet. Det behövs fler elektriker, murare, installationstekniker och allt möjligt. Den kompetensen finns inte att få tag på idag, sa han.
Förslag lagda utifrån ett regeringssamarbete
Enligt Expos vd Daniel Poohl är förslagen som handlar om att begränsa arbetskraftsinvandringen gjorda utifrån att det finns ett regeringssamarbete, inte utifrån frågan om kompetensförsörjningen.
– Regeringen samarbetar med ett parti som har lovat sina väljare att vi ska göra oss av med folk. Det är det som är motorn i den politiken, sa han.
”Den myndighet som ska satsa på att upprätthålla arbetsnormen i Sverige eroderar i själva verket arbetsnormen.”
Men samtidigt som Sverige stramar åt arbetskraftsinvandringen tvingas länder som tidigare har drivit en stenhård linje att tänka om.
– Paradoxalt nog har vi hamnat i ett läge i Ungern att Orbán har insett att deras program för att få ungerska, vita, heterosexuella familjer att skaffa fler barn inte funkar, utan de måste ta dit invandrare. Så nu är Ungern det land i Europa som ligger i täten för att ta in gästarbetare, sa Daniel Poohl.
Eskil Wadensjö är forskare vid Stockholms universitet. Han konstaterade att många andra länder, som Sydkorea, Taiwan, Japan och Kina, har haft låg fertilitet längre än Sverige och därför arbetat med lösningar under lång tid.
– Ett sätt är att uppmuntra personer att komma hit – i konkurrens med andra länder. Ett annat sätt är att höja pensionsåldern, men det kan också finnas olika typer av åtgärder. Dessutom kan man få ungdomarna att komma fortare in i arbetslivet genom att gå samma utbildning men snabbare, sa han.
Han fick medhåll från Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Samtidigt ville hon komplettera med en viktig detalj.
– Vi har en väldigt speciell fördelning av arbetslösheten som inte ser ut som den tidigare har gjort. I Perstorp i norra Skåne var arbetslösheten i juli 13,9 procent. Men i Norrbotten, norra Västerbotten, inre delen av Dalarna, Jämtland och Härjedalen finns en jättestor efterfrågan på arbetskraft och i stort sett ingen arbetslöshet alls, sa hon.
Hon konstaterade att det i Sverige numera inte finns någon möjlighet till flyttbidrag, vilket gör att det är svårt att få arbetslösa personer att flytta till där jobben finns.
– Vi har inga smörjmedel som vi har haft tidigare, sa Annika Wallenskog.
Viktigt att ställa krav
Sven-Olov Daunfeldt betonade att det också gäller att ställa krav på de arbetssökande. I Arbetsförmedlingens uppdrag ligger att kräva att den som har varit arbetslöshet länge ska utöka sitt geografiska sökområde.
– Men studier visar att myndigheten inte efterföljer det kravet. Den myndighet som ska satsa på att upprätthålla arbetsnormen i Sverige eroderar i själva verket arbetsnormen, sa han.
SKR har räknat på hur tillväxten bland dem som framför allt arbetar, alltså personer i åldrarna 25 till 60, har sett ut de senaste tio åren och hur den kommer att se ut de kommande tio åren. Enligt Annika Wallenskog var tillväxten det senaste decenniet 455 000 personer, men prognosen säger att det blir enbart 13 000 personer det kommande decenniet.
– Det är ju ingenting! Och samtidigt ser man vilka behov som finns på arbetsmarknaden. Hur får vi bemanning i välfärden?
”Regeringen samarbetar med ett parti som har lovat sina väljare att vi ska göra oss av med folk. Det är det som är motorn i den politiken.”
Hon exemplifierade med att det redan nu finns lösningar med så kallad fly-in-fly-out, där människor arbetspendlar genom att resa långt, jobba några dagar, någon vecka eller någon månad, för att sedan flyga hem igen.
– Är det så vi har tänkt oss att välfärden ska fungera i framtiden? sa Annika Wallenskog.
– Det är otvivelaktigt så att en sak som kommer att behövas är att människor som inte bor här flyttar hit för att jobba, fyllde Daniel Poohl i.
Samtidigt menade han att vi är en politisk era där politikerna idag vinner röster på att lova att så få människor som möjligt ska komma till Sverige.
– Vill du som politiker presentera ett reformprogram för att lösa det här så måste du vara ärlig och säga som det är: att vi behöver ha hit människor, sa han.
Behovet finns i hela Europa
Eskil Wadensjö konstaterade att behovet av arbetskraft finns i hela Europa. Alla länder har låga fertilitetstal och i alla länder blir befolkningen äldre, menade han.
– Det är viktigt att vi lär oss av andra länder – vad man lyckas med och vad man misslyckas med, sa han.
Och jämfört med andra länder är det inte speciellt attraktivt att komma till Sverige, menade Sven-Olov Daunfeldt.
– Det beror på flera faktorer. En av dem är de höga marginalskatterna, för det man är intresserad av är hur mycket man får i plånboken. Ett annat problem är bostadsförsörjningen och bostadspriserna. Och sedan är det extremt lång handläggningstid hos Migrationsverket. Det tar så lång tid att till slut väljer man att flytta till ett annat land.
– Vi behöver en strategi för att attrahera de absolut bästa internationella talangerna. Och vi behöver se till att talangerna som redan är i Sverige, till exempel forskarutbildade, att de helt enkelt stannar kvar när utbildningen är slut, sa Sven-Olov Daunfeldt.