KAMPEN MOT VÄLFÄRDSBROTTEN

Så mycket kostar vabfusket: ”Kriminellt”

Föräldrar vabfuskar för uppåt en miljard varje år. För att komma åt kriminaliteten vill regeringen att företag ska rapportera anställdas frånvaro till myndigheter – ett förslag som får hård kritik. ”Jag är emot att lägga ytterligare bördor på oss småföretagare – allt sådant är av ondo”, säger Eva Dunér, som äger två McDonalds-restauranger.

Tillfällig föräldrapenning, vab, tillhör de förmåner och stöd som uppskattas ha högst felaktigt utbetalda belopp. Av de uppskattningsvis 1,4 miljarder kronor som betalas ut felaktigt i tillfällig föräldrapenning bedömer Försäkringskassan att avsiktliga fel står för mer än hälften, 800 miljoner kronor.

Det vanligaste fusket är att jobba och vabba samtidigt, eller att vara borta för vab från jobbet medan barnet ändå i förskolan eller skola. Att uppge en för hög inkomst är också en vanlig orsak.

– Vi vet inte varför vabbandet ökar. Det är troligen en rad olika faktorer som ligger bakom. Allt ifrån ekonomiska faktorer och förändrade attityder, till efterdyningar av pandemins restriktioner att inte lämna barn på dagis vid minsta förkylningssymptom, säger Peter Fausö, chef för Försäkringskassans kontrollverksamhet.

Sverige har ett väl utbyggt socialförsäkringssystem, och den tillfälliga föräldrapenningen är en fin förmån som ska underlätta livspusslet för småbarnsföräldrar, konstaterar han.

Kan ge fällande dom

För att det ska vara så enkelt som möjligt att få den hjälpen bygger systemet på tillit. Men socialförsäkringen är utsatt för bidragsbrott från flera håll och han är skeptisk till att använda ordet ”vabfusk”.

– När vi kallar det för fusk blir det lite avdramatiserat men det är ett brott att medvetet lämna felaktiga uppgifter för att ta del av en förmån. I förlängningen kan det leda till en polisanmälan och en fällande dom.

Utgångspunkten är att föräldrapenningen, som i huvudsak finansieras via arbetsgivaravgifterna, hanteras rätt och det finns inte bara en rätt väg att gå för att lösa problemet, menar Peter Fausö.

– Jag tror det handlar om budskap och om samhällskontrakt. Hela det svenska systemet är i grund och botten tillitsbaserat. Respekteras inte det tvingas vi till försämringar som gör det mer omständligt att få ersättning, säger han.

Han förklarar att Försäkringskassan får tips bland annat från allmänheten, från andra myndigheter och från arbetsgivare för sina kontroller. Men myndigheten jobbar också med egna kontroller inom grupper där risken för en felaktig utbetalning bedöms som hög.

– Vi behöver också arbeta med att ändra beteenden genom att vara duktiga i kommunikationen och förklara konsekvenserna. Det finns inte en oändlig mängd pengar och vi vill ju veta att de går till rätt saker, annars undergrävs förtroendet.

Att få mer information från arbetsgivare, förskola och skola är en del som skulle underlätta, påpekar Peter Fausö.

– Dagisintyget var ett väldigt bra instrument för att få belägg för om barnet hade varit på dagis eller inte men det plockades bort. Idag finns ju informationen redan. På förskolan registreras det om barnet är där eller inte, och även på jobbet registreras det om du är där eller inte.

Dagisintyget fylldes i av förskola och skola och visade att barnen verkligen hade varit borta de dagar som föräldrarna begärde ersättning för, men det togs bort för ett tiotal år sedan.

Regeringsförslag får kritik

Regeringen har under året lagt fram flera förslag för att stävja bidragsbrotten. Ett av dem är att arbetsgivare varje månad ska rapportera in när anställda har varit frånvarande på grund av föräldraledighet och vård av barn.

Det är något som Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, är kritisk till.

Hon menar att det blir ett trubbigt verktyg. Den automatiserade kontroll som regeringen eftersträvar blir svår att uppnå, eftersom deklarationsperioden sällan är samma period som medarbetaren har varit frånvarande.

− Uppgifter i deklarationen kommer därför inte att fungera som grund för beslut och vid efterkontroller kommer Försäkringskassan fortfarande att vara tvungen att stämma av med arbetsgivaren om och när frånvaro har skett, säger Catharina Bäck.

Hon tycker att det vore mer träffsäkert att återinföra dagisintygen.

− Regeringen borde fokusera på att minska regelkrånglet för arbetsgivare i stället för att öka det.

Försäkringskassan tar över

Det har också kommit förslag kring samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter, och sanktionsavgifter och möjligheten till en bidragsspärr. Dessutom utreds om Försäkringskassan ska ha en egen brottsbekämpande enhet.

– Idag polisanmäler vi men många utredningar läggs ner. Med en egen brottsbekämpande enhet får vi tillgång till fler verktyg och innebära att vi tar över och själva äger rättsprocessen. Men högst på önskelistan är definitivt att det blir lättare att utbyta information med andra myndigheter, säger Peter Fausö.

Under många år har vab stått för en stor del av bidragsbrotten och de felaktiga utbetalningarna från Försäkringskassan. Det konstaterar Per Eleblad, generaldirektör på Utbetalningsmyndigheten.

Om arbetsgivare skulle börja rapportera in vab hos anställda skulle det ge Försäkringskassan stora förutsättningar att göra de analyser som behövs, anser han. Utbetalningsmyndigheten har därför just nu inga planer på att granska brottsligheten kring vab närmare.

– Missförstå mig inte, jag tycker inte att det är acceptabelt på något sätt – det handlar om kriminalitet. Men i grunden kan vi inte göra mycket mer nytta där än vad Försäkringskassan kan, särskilt om reglerna ändras, säger han.

”Att kalla tillbaka redan utförda betalningar är ineffektivt och dyrt för staten att hantera.”

Vab bygger på att den försäkrades uppgifter ”på heder och samvete”. Men arbetsgivaren i stället skulle rapportera till Försäkringskassan blir det svårare för den som tänker begå brott mot systemet. Samtidigt innebär det att kontrollen sker efter att utbetalningen redan har gjorts, påpekar han.

– Att kalla tillbaka redan utförda betalningar är ineffektivt och dyrt för staten att hantera. Ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i handläggningsfasen bidrar däremot till att mer storskaligt och effektivt kunna motverka felaktiga utbetalningar i förväg.

En annan möjlighet är att återinföra rapporteringen från förskolor och skolor om när barn är frånvarande.

– Allt som gör det svårare att fuska är bra och det skulle garanterat bidra till att hitta ännu fler. Men det måste vara enkelt att hantera, oavsett om det gäller arbetsgivare eller förskolor och skolor, säger Per Eleblad.

Lagstiftningen steget efter

Han tror att en viktig orsak till de stora problemen är att lagstiftningen inte hänger med. Mycket av den kom till i en tid då myndigheterna hade fler kontor lokalt spridda i samhället och det fanns en helt annan social kontroll än idag, menar han.

– Nu sitter många ganska anonymt bakom sin dator eller telefon och skickar in sin ansökan om vab, säger han och konstaterar att det är liten risk att stöta på handläggaren som fattar beslutet.

Om den sociala kontrollen försvinner måste den ersättas med något annat, menar han.

– De som väljer att roffa åt sig av de medel som betalas in via arbetsgivaravgiften är det största problemet. Samtidigt som vi inte vill att det ska vara för krångligt att ansöka om de här förmånerna så måste det balanseras med kontroll, säger Per Eleblad.

Att medvetet begära ut ersättning från en social förmån utan att ha rätt till den är ett brott enligt bidragsbrottslagen. Det kan till och med räcka att vara grovt oaktsam, påpekar han.

– Vab är en typ av mängdbrottslighet till skillnad från brottsligheten kring assistansersättning. Båda uppgår till enorma summor men när det gäller vab handlar det om många personer och enstaka dagar här och där. Då är upptäcktsrisken viktig, säger Per Eleblad.

”Jag är emot att lägga ytterligare bördor på oss småföretagare – allt sådant är av ondo.”

Eva Dunér som driver två McDonalds-restauranger i Västsverige, känner inte till att någon av hennes anställda skulle ha fuskat med vab. Hon är starkt kritisk till att en gång i månaden behöva rapportera in vilka medarbetare som har anmält vab.

– Jag är emot att lägga ytterligare bördor på oss småföretagare – allt sådant är av ondo. Samtidigt har jag största respekt för att något måste göras åt fuskandet. Lösningen borde vara att berörda myndigheter samkör sina register, säger hon.

Hon är övertygad om att ett återinförande av systemet med att förskolor och skolor rapporterar in barnens närvaro skulle bidra stort till att upptäcka fler fuskare.

– Jag kan inte avgöra hur mycket extra arbete det skulle innebära, men jag skulle jag tro att skola och förskola ändå registrerar närvaro varje dag.