DEN SVENSKA MODELLEN

Ny undersökning: Så kan kollektivavtalen moderniseras

Omodernt, krångligt och fackförbund som inte går att lita på. Orsakerna till att majoriteten av svenska företag väljer bort att teckna kollektivavtal är många, visar ny forskning. ”Kollektivavtalet är möjligen ett hinder för att utveckla affärsidén”, säger professor Charlotta Stern, som tycker att det finns stor utvecklingspotential.

En stor majoritet av svenska anställda omfattas av kollektivavtal, men faktum är att en majoritet av svenska företag som har anställda inte har tecknat kollektivavtal. Förklaringen är att många stora företag med många anställda har tecknat avtal, medan desto fler småföretag inte har det.

”Man vill vara den där unika, balla, schysta arbetsgivaren som folk söker sig till för att du är du.”

Men hur kommer det sig då att så många företag väljer att inte teckna avtal, trots att det i det närmaste är kutym på svensk arbetsmarknad? Det har forskaren Charlotta Stern, professor och vd på Ratio, tittat närmare på tillsammans med statsvetaren Staffan Samuelsson. Och det finns många olika anledningar till att välja bort att teckna avtal, men det är tre anledningar som sticker ut.

− Det finns de som verkligen inte gillar den svenska arbetsmarknadsmodellen och som menar att den skapar en tröghet och en likriktning i stället för att bejaka mångfald, säger Charlotta Stern.

Den andra anledningen bygger mer på kritik mot fackförbunden.

− De är emot hela idén att facken ska kunna tvinga företag att teckna kollektivavtal och kan också ha egna negativa erfarenheter av kontakter med fackförbund.

− Och sedan finns de det som helt enkelt tycker att kollektivavtal inte passar dem för att de är för små. De har en väldigt tydlig bild av att kollektivavtal är för större företag med en stor byråkrati som gör att de inte tycker att det funkar i en liten verksamhet.

Bra dialog med medarbetarna

Många av de företagare som hon har pratat med tycker att de själva har en bra dialog med sina medarbetare. Att förhandla med fackförbund kommer bara att skapa mer arbete och inte nödvändigtvis leda till något som är bättre än att tala med de anställda direkt, enligt företagarna.

De allra flesta av de företag som Charlotta Stern har pratat med har inte något principiellt emot kollektivavtal eller den svenska modellen.

− Många säger väldigt tydligt att ”om vi blir stora då ska vi ha det”, säger hon.

Vad företagarna menar med ”stora” kan dock variera mellan allt från tio till 100 medarbetare.

En slutsats som Charlotta Stern har dragit är att många av företagen skuggar befintliga avtal, trots att de inte själva har kollektivavtal. De använder sig av märket vid lönesättning och de följer inte sällan avtalens överenskommelser kring arbetsmiljöfrågor, försäkringar, tjänstepension och annat.

− Många säger att de ligger lite högre än märket och menar att de har bättre villkor än kollektivavtalet.

”De har negativa erfarenheter av fackförbunden. De vill inte ingå avtal med en part som de inte litar på.”

Om en medarbetare kommer och frågar om någon regel, till exempel vad som gäller kring övertid, så händer det inte sällan att företagaren kollar hur det ser ut i kollektivavtalet. Utifrån det så görs en lösning som fungerar för det aktuella företaget, förklarar Charlotta Stern.

− Så kollektivavtalet blir en indirekt norm. Vi tycker att det är bland det mest intressanta som vi kom fram till i undersökningen och det var det som förvånade oss mest, säger hon.

Om de nu skuggar avtalen, varför kan de då inte lika gärna teckna avtal?

− Dels handlar det om att de har negativa erfarenheter av fackförbunden. De vill inte ingå avtal med en part som de inte litar på. Dels finns det ingen efterfrågan från de anställda på kollektivavtal eftersom det inte finns något fackligt engagemang på företaget. Detsamma gäller bland kunderna. Väldigt få säger sig få frågor från kunder om de har kollektivavtal eller inte.

Det är inte helt lätt att få läsa alla kollektivavtal. Många gånger är inte alla detaljer offentliggjorda, även om det finns vissa fackförbund som har publicerat sina avtal på sina webbplatser. Men Charlotta Stern förklarar att många företagare får tag på dem ändå.

− Ganska många har fackliga kontakter i sitt privata umgänge eller så känner de någon som jobbar på en HR-avdelning. Företagarna har ju kompisar och många gånger rådgör de med någon som är lite mer inne i modellen, säger hon.

− Även den som inte har kollektivavtal förhåller sig till kollektivavtalen och man är intresserad av att vara ett schyst företag. Det är ett väldigt uppenbart resultat.

Lyssnar in varandra

De flesta företagare som Charlotta Stern har talat med tycker inte att kollektivavtalet har något att göra med huruvida de är bra arbetsgivare eller inte. De anser i stället att det handlar om relationer och hur människor beter sig mot varandra på företaget.

− Man lyssnar in varandra, lite som vi tänker oss att moderna arbetsgivare gör, säger hon.

Men hur ska fler då ändå välja att teckna kollektivavtal? Charlotta Stern menar bland annat att facken har en del jobb att göra.

− Det finns en hemläxa i hur de intervjuade företagarna resonerar kring relationerna med facket. Och kanske framför allt då relationerna på mikronivå. Jag säger inte att facken inte har rätt att ibland trycka till företagare, för det finns säkert företagare som förtjänar att bli lite tilltrycka. Men det som kommer fram i våra intervjuer är något annat. Företagen tycker själva att de gör allt för att göra rätt och ändå upplever de att de bli behandlade som skurkar hela tiden.

− Det tror jag skapar en viss rädsla för att sätta sig i förhandlingar med fackförbundet.

Modellen bra för Sverige

Samtidigt som företagen väljer att inte teckna avtal, så är kollektivavtalsmodellen bra för företag i Sverige, tycker Charlotta Stern.

− Alla företag i Sverige gynnas av att kollektivavtalen skapar stabilitet och trygghet för många. Och alla behöver fundera på vad som händer om parterna inte lyckas leverera på det framöver. Där finns det mycket att göra vad gäller mobilisering både på den fackliga sidan och på företagarsidan.

”Även den som inte har kollektivavtal förhåller sig till kollektivavtalen och man är intresserad av att vara ett schyst företag.”

Framför allt tycker hon att både arbetsgivarorganisationer och facken ska fundera på vad som krävs om de verkligen vill att också små företag ska teckna kollektivavtal.

− Det har till exempel funnits diskussioner om förenklade avtal för små organisationer. Det måste börja synas utåt.

Men utöver att locka fler att teckna kollektivavtal kan det också finnas anledning att modernisera avtalen något, menar Charlotta Stern.

− Det gäller att försöka bli av med uppfattningen att kollektivavtalen är krångliga och byråkratiska, säger hon.

Vad gäller techföretag, som till exempel Spotify, så menar Charlotta Stern att de ligger långt fram när det gäller HR-arbete.

− Det är svårt att tro att Spotify har sämre villkor än svenska kollektivavtal, men de jobbar med en helt annan HR-modell. De har listor med förmåner där medarbetarna kan plocka ihop sina egna förmånspaket. Då blir kollektivavtalet sämre för de anställda.

− Jag tror att man måste lära av det här och fundera på vad som är kärnan med schysta villkor på arbetsmarknaden. Jag tror att det finns stor utvecklingspotential här. Bara begreppet schysta villkor – vad betyder det? Vad menar vi är ett bra förmånspaket? Vad är folk intresserade av att ha på jobbet?

Vill göra sin egen grej

Hon tror att det inom det hon kallar ”kostymen kollektivavtal” är viktigt att det inte uppfattas som att det finns en likriktning, utan att företagen vill kunna göra sin egen grej med sina egna anställda. Det måste finnas en flexibilitet i kollektivavtalen.

− Man vill vara den där unika, balla, schysta arbetsgivaren som folk söker sig till för att du är du. Och om företaget har den typen av personalfilosofi, så blir kollektivavtalet möjligen ett hinder för att utveckla den affärsidén. Det gäller inte minst bland techbolagen som är unga och som attraherar unga medarbetare, säger Charlotta Stern.

Är kollektivavtalen omoderna?

− Det beror på. Det finns en stor variation bland kollektivavtalen, men det finns många kollektivavtal som jag uppfattar som omoderna. En del avtal är väldigt omfattande, detaljreglerade och har jobbiga villkor.

− Sedan kan vi diskutera om det är nödvändigt med mycket regler i vissa kollektivavtal eller inte. Men jag tror inte att det är det som avgör om man har schyssta villkor på jobbet, säger Charlotta Stern.