DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

Storbråk om vårdköer och arbetstidsförkortning – ”Jippoexperiment”

Samtidigt som region Stockholm försöker att minska sjukhusens köer införs en mångmiljonsatsning på arbetstidsförkortning för personalen. Oppositionen kallar det för ett "sjukvårdspolitiskt haveri" och experter varnar för att Stockholm tar fel väg. "Regionen borde istället köpa ännu mer vård av privata vårdgivare", säger välfärdsexperten Lena Furmark till TN.

Region Stockholm lägger 57 miljoner kronor från statliga bidrag på att kapa sjukhusens köer. Samtidigt satsas 200 miljoner på en arbetstidsförkortning vid sjukhusen.

– Det är löjeväckande att ena dagen göra en panikinsats mot de allt längre vårdköerna och den andra dagen betala andra vårdanställda för att jobba mindre. Majoriteten med Socialdemokraterna i spetsen ger med den ena handen och tar med den andra. Det här är ett sjukvårdspolitiskt haveri, säger Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd, till TN.

Nästa höst drar en arbetstidsreform i gång vid sjukhus i region Stockholm där vårdpersonalens arbetstid minskas från 38 till 34 timmar klinisk schemaläggning och fyra timmars schemalagd återhämtning. Hur tiden ska användas bestäms efter en överenskommelse mellan chef och medarbetare där några kan vara helt lediga och andra lägga extra tid på kompetensutveckling/fortbildning. Totalt berörs 800 sjuksköterskor och 600 undersköterskor. Reformen genomförs efter budgetförhandlingar mellan den S-ledda koalitionen tillsammans med C och MP och stödpartiet V. Kristoffer Tamsons menar att dessa två parallella satsningar inte går ihop.

– Majoriteten vill slösa bort skattebetalarnas pengar på jippoexperiment för att andra vårdanställda ska jobba mindre. Det går inte ihop om man ska bry sig om skattebetalarna, medarbetarna och patienterna, säger han.

”Den enda orsaken till att man lyckats hålla näsan ovanför vattenytan är för att de privata vårdgivarna överpresterar och är mer effektiva.”

Aida Hadžialić (S), finansregionråd i Stockholm, menar att kritiken inte hänger ihop och att det inte finns någon motsättning mellan satsningarna.

– Det handlar inte om en arbetstidsförkortning utan är i själva verket ett återhämtningspaket i ett pilotprojekt som varar under en begränsad tid i två år. Det handlar om att personalen ska kunna återhämta sig så att de orkar ge vård i tid och efter behov, säger hon.

Orsaken till att Stockholm har dragits med långa väntetider på sjukhusen är för att den nuvarande S-majoriteten fick ärva långa akutväntetider efter Moderaterna som dessförinnan satt vid makten i 16 år, menar Aida Hadžialić.

– Nu kortas vårdköerna och väntetiderna på akuten. De blir inte alls längre. Det visar förvaltningens egen delårsrapport, säger hon.

Tillgängligheten har minskat

Lena Furmark, välfärdsexpert vid Svenskt Näringsliv, säger till TN att politiken måste bedömas på vad som görs snarare än vad som sägs.

– Kösituationen i Stockholmsvården är visserligen bättre än på andra håll – men den är långt ifrån bra. Tillgängligheten till en första vårdkontakt har minskat, möjligen som en konsekvens av att man vill ta över 1177-telefonrådgivningen i egen regi, säger hon till TN.

Kristoffer Tamsons är också kritisk mot att köerna ska kortas med stöd av extra insatser från privata vårdgivare, samtidigt som vårdvalet håller på att rullas tillbaka i regionen.

– S-majoriteten försöker av ideologiska skäl att luckra upp vårdvalet och jaga bort privata vårdgivare, vilket är väldigt oroande. Men när de egna politiska misslyckandena blir för stora då tar de minsann hjälp av de privata vårdgivarna. S-majoriteten verkar tro att den privata vården kommer att finnas kvar oaktat hur man behandlar den. Fortsätter det så här kommer det snart inte finnas några privata företag som ställer upp längre, säger han.

Regionen borde överge alla tankar på arbetstidsförkortning, menar Kristoffer Tamsons, eftersom vården behöver fler händer, fler fötter och fler medarbetare som vill göra en insats.

– Vår inställning är att man borde bedriva en politik där den privata vården inte ställs mot den offentliga, utan istället se till att de samverkar för allas bästa. Vi ser att köerna skenar till regionens egen sjukvård. Den enda orsaken till att man lyckats hålla näsan ovanför vattenytan är för att de privata vårdgivarna överpresterar och är mer effektiva. I dessa kristider kommer vården att kollapsa utan privata vårdgivare.

Företag har gått samman i upprop

TN berättade nyligen om att de privata välfärdsföretagen har gått samman i ett upprop för att göra allmänheten uppmärksam på att det redan nu märks påtagliga konsekvenser av att valfriheten slopas på område efter område. Praktikertjänst har hittills tvingats stänga fem av sina mottagningar i Stockholm. I våras presenterade Vårdföretagarna en rapport där slutsatsen är att sjukvårdspolitikens nya inriktning i Region Stockholm genomförs förhastat och utan riktigt beslutsunderlag.

Aida Hadžialić hävdar att vårdvalet inte försämras i Stockholm även om det förändras.

– Vi för en sjukvårdspolitik som bygger på rationella grunder. Även efter denna mandatperiod kommer Stockholm att ha Sveriges mest privatiserade sjukvård och valfriheten kommer att finnas kvar. Vi skjuter till och med till 180 miljoner kronor öronmärkta för vårdvalen för första gången på länge. Vi har dessutom nyligen genomfört en av Sveriges största upphandlingar där Capio fortsätter att driva S:t Görans akutsjukhus i ett avtal värt 55 miljarder kronor.

Lena Furmark är inte särskilt imponerad över satsningen på vårdvalen.

– Även om 180 miljoner låter som mycket pengar så måste man ställa den summan mot de cirka 70 miljarder som finns i regionens budget för att beställa sjukvård, säger hon.

”I stället för att ta över i egen regi som kostar mer borde Stockholm konkurrensutsätta fler verksamheter. Det skulle både patienter och ekonomin vinna på.”

Aida Hadžialić menar att Moderaterna tar till överord mot den nya sjukvårdspolitiken i Stockholm.

– Det finns många fantastiskt bra privata vårdgivare i Stockholm och de är verkligen uppskattade. De privata vårdgivarna kommer att vara kvar och få nya resurser för att utveckla sin verksamhet. Vi ser bara över ett fåtal av vårdvalen där det inte har fungerat så bra och vi upphandlar nya privata vårdformer. Stockholm har fortfarande flest vårdval i landet, säger hon.

Lena Furmark bedömer att klimatet för privata vårdgivare i Stockholm har förändrats till det sämre med den nya politiska inriktningen. Dels på grund av de faktiska neddragningarna men också för att privata vårdgivare inte ges samma möjligheter som tidigare att vara med i samverkan och strategiska diskussioner, som en naturlig del av det regionala sjukvårdssystemet.

– För att förbättra både kösituationen och ekonomi borde regionen köpa ännu mer vård av privata vårdgivare. Det är betydligt mycket mer kostnadseffektivt än egen regi, vilket betyder att fler patienter kan få hjälp utan att kostnaderna ökar. Detta till samma höga kvalitet trots att vårdtyngden är densamma. I stället för att ta över i egen regi som kostar mer borde Stockholm konkurrensutsätta fler verksamheter. Det skulle både patienter och ekonomin vinna på, säger Lena Furmark till TN.