DE SVENSKA LÖNERNA
Ny forskning: Facken har större makt över ingångslönen än företagen
Kostnaden för att anställa måste minska om sysselsättningen ska öka, visar en ny studie från Handelns Forskningsinstitut. Samtidigt har facken en starkare förhandlingsposition än arbetsgivarna. "Det leder till onödigt hög arbetslöshet", säger forskaren Niklas Rudholm till TN.
I en ny rapport från Handelns Forskningsinstitut analyserar forskarna Niklas Rudholm, Niklas Elert och Hans Seerar Westerberg vilka sysselsättningseffekter förändrade kostnader för att anställa har, och om svenska ingångslöner bör höjas eller sänkas för att nå full sysselsättning på arbetsmarknaden.
Handelns Forskningsinstitut har analyserat sysselsättningseffekter av förändrade anställningskostnader.
Niklas Rudholm och kollegor menar att fackföreningarna har mest makt över ingångslönerna.
Rapporten visar att svenska ingångslöner är för höga för full sysselsättning.
Internationell forskning indikerar att sänkta anställningskostnader ökar sysselsättningen.
Teorin om monopson motbevisas; facken har större marknadsmakt än företagen.
Frågan som ställs är vem som har störst makt över lönebildningen, facken eller företagen? Svaret är facken, enligt studien.
– Det empiriska underlaget stödjer väldigt tydligt att det är fackföreningarna som har makten över ingångslönerna, och att de ligger för högt för att man ska kunna nå full sysselsättning, säger Niklas Rudholm, nationalekonom och en av rapportförfattarna.
Så påverkar sänkta arbetsgivaravgifter
Rapportförfattarna har dels gjort en litteraturstudie över internationell forskning som tittat på effekterna av höjda och sänkta anställningskostnader, dels gjort en egen empirisk undersökning av effekterna av den sänkta arbetsgivaravgiften för unga som infördes 2007 i Sverige.
Genomgången av den internationella vetenskapliga litteraturen visade att höjda anställningskostnader oftast leder till minskad sysselsättning, medan sänkta anställningskostnader oftast leder oftast till ökad sysselsättning.
Dessutom visade studien av den sänkta arbetsgivaravgiften att effekterna var större än tidigare studier visat, eftersom det ökade antalet arbetade timmar för redan anställd personal nu också räknades med. När alla reformens effekter på sysselsättning summeras finner forskarna att reformen skapade motsvarande 3,6 nya heltidstjänster, en ökning av sysselsättningen med 6,7 procent, medan de tidigare studierna som bortser från det ökade antalet timmar för redan anställd personal fann ökningar motsvarande 4,3 procent.
– Utifrån vår studie är det tydligt att kostnaden för att anställa måste sänkas om man vill öka sysselsättningen i samhället. Hur man vill göra detta är en rent politisk fråga, men om man inte vill lägga sig i lönebildningen ligger sänkta arbetsgivaravgifter närmast till hands, säger Niklas Rudholm.
Facken har större makt
En populär teori bland vissa ekonomer och fackliga företrädare är att det råder monopson på arbetsmarknaden, alltså att det är företagen som har marknadsmakt. Rapporten visar att det snarare är facken som har marknadsmakt.
– Vi kunde inte hitta någon nordisk studie som bevisar att det är företagarna som har lönesättningsmakten, säger Niklas Rudholm.
Han ser två huvudsakliga anledningar till att monopsonteorin är populär. Dels att det är tilltalande med en teori som säger att höjda löner också leder till ökad sysselsättning, och att man därför lätt bortser från analyser som motbevisar detta. Dels menar han att många studier i ämnet missar en viktig pusselbit.
– De flesta studier som har gjorts visar att arbetsgivarna har potentiell makt över lönebildningen eftersom små lönesänkningar inte gör att hela personalen väljer att lämna företaget, och det är vi helt med på. Men nästan alla tidigare studier bortser från att även facken har potentiell makt över lönebildningen, säger Niklas Rudholm och fortsätter:
– Och då blir ju frågan bara vem som i praktiken har makten över ingångslönerna? Vi menar, utifrån den här rapporten, att facken i nuläget har en starkare förhandlingsposition än arbetsgivarna gällande ingångslönerna, och att det leder till onödigt hög arbetslöshet i utsatta grupper, säger Niklas Rudholm.
