KOMPETENSKRISEN
Varningen: Välfärden klarar sig inte när invandringen minskar
I takt med att regeringen arbetar för att minska invandringen kommer det att skapa stora problem för välfärden, konstaterar SKR. Kayhan Utkutug, vd för hemtjänstföretaget Eveo, är bekymrad. ”Ofta har politiker och styrande en bild av hur de vill att det ska vara i en perfekt värld – utan att tänka på konsekvenserna”, säger han.
Fram till år 2033 väntas antalet personer som är 85 år och äldre, de som har störst behov av särskilt boende eller hemtjänst, öka med 60 procent. Det visar en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Det betyder att det om tio år behöver arbeta 65 600 fler inom äldreomsorgen – 32 procent fler än idag.
– Kompetensförsörjningen är verkligen en av de största utmaningarna för kommuner och regioner. Och framöver blir det ännu svårare att möta bristen på personal med att nyrekrytera eftersom det inte kommer att finnas tillräckligt många att rekrytera, säger Bodil Umegård, chef på SKR:s sektion för data och analys.
Det som ytterligare spär på problemet är stora pensionsavgångar. 340 000 personer som arbetar inom välfärden väntas pensionera sig under de kommande tio åren, varav 57 000 jobbar i äldreomsorgen.
Var femte är utrikesfödd
En grupp som har blivit allt viktigare för välfärdens kompetensförsörjning är utrikes födda. De senaste tio åren har andelen utrikes födda anställda i kommuner och regioner ökat kraftigt. Från 13 till 22 procent i kommunerna och från 14 till 19 procent i regionerna.
”Vi har en minskad invandring och därmed blir det svårare att rekrytera personal till välfärden.”
Inom äldreomsorgen är idag en tredjedel av undersköterskorna, hälften av vårdbiträdena och 40 procent av läkarna utrikesfödda.
– Hittills har invandringen varit ganska stor och det har varit viktigt för att klara kompetensen i välfärden. I kommunerna har andelen unga utrikes födda män ökat kraftigt inom äldreomsorgen. Över hälften av de unga utrikes födda männen som anställdes i kommunerna 2019 var kvar 2023.
SKR tror att ökningen av utrikesfödda bland anställda visserligen kommer att fortsätta men inte lika kraftigt eftersom regeringen har minskat invandringen till Sverige.
– Vi konstatera redan nu att vi har en minskad invandring och därmed blir det svårare att rekrytera personal till välfärden, säger Bodil Umegård.
Nya regler ökar bristen
Lönegolvet vid arbetskraftsinvandring, som motsvarar 80 procent av svensk medianlön och som infördes hösten 2023 påverkar äldreomsorgen särskilt mycket eftersom lönerna inte ligger på dessa nivåer, enligt Bodil Umegård.
Det i sin tur försvårar arbetskraftsbristen ytterligare, även om behovet varierar i olika delar av landet. Att regeringen nu vill höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen kommer att försvåra kompetensförsörjningen ännu mer.
– Man måste ha respekt för att kommunerna har väldigt olika förutsättningar. Särskilt de som har mest ont om arbetskraft kan få problem – och de skulle behöva möjligheten att anställa personer från länder utanför EU, säger Bodil Umegård.
Samtidigt är kompetensförsörjningen en fråga som många kommuner och regioner arbetar aktivt med, betonar hon. Det satsas mycket på arbetsmiljö, nya arbetssätt och digitala lösningar, men också på friskfaktorer som bland annat handlar om ledarskap, organisation, delaktighet och kommunikation.
Mycket går att göra för att ta tillvara befintlig personal och se till att fler kan och vill arbeta heltid och arbeta längre upp i åren, enligt Bodil Umegård.
– I dag arbetar en tredjedel inom välfärden deltid. I snitt arbetar de 29 timmar per vecka och om de jobbade bara tre timmar mer skulle det få stora effekter. Eller om möjligheten att ta ut allmän pension höjdes från 64 till 66, till exempel.
En arbetstidsförkortning skulle däremot ha rakt motsatt effekt och öka behovet av personal än mer, menar Bodil Umegård.
– Skulle arbetsveckan kortas till 35 timmar inom äldreomsorgen motsvarar minskningen i tid all äldreomsorg i Malmö, Göteborg och Jönköping, så det får ju väldigt stora effekter, säger hon.
Stannar länge i hemtjänsten
Hemtjänstföretaget Eveo har drygt 300 anställda och verksamhet i Strängnäs och fem kommuner i Stockholms län.
Det är redan idag svårt att hitta medarbetare till hemtjänsten, och det kommer inte att bli lättare framöver, betonar Kayhan Utkutug, vd på Eveo.
– Hemtjänsten behöver jättemycket folk men det är för få som söker sig hit. En faktor är att äldreomsorgen ofta beskrivs så negativt. Många får en bild av yrket som jobbigt, svårt eller stressigt och hemskt på olika sätt, säger han.
”Hemtjänsten behöver jättemycket folk men det är för få som söker sig hit.”
För många är ett jobb i hemtjänsten det första steget in på arbetsmarknaden, och verkligheten är att många trivs och stannar länge, enligt Kayhan Utkutug.
– Det är en fin väg framåt i yrkeslivet oavsett vilka val man gör. Vissa trivs bra med yrket och jobbar på medan andra utbildar sig på akademisk nivå för att bli chefer. Även en del av de som byter för att jobba på ett äldreboende eller på sjukhus kommer tillbaka efter ett tag.
”Kontraproduktiva krav”
Jakten på kompetens försvåras ytterligare när kommuner ställer nya krav på hur privata utförare ska bemanna sina verksamheter.
– Ofta har politiker och styrande en bild av hur de vill att det ska vara i en perfekt värld – utan att tänka på konsekvenserna. De kommer med krav som i verkligheten kanske inte ens är relevanta eller som får andra effekter som inte alls efterfrågas.
Det är något som oroar Kayhan Utkutug.
– Skulle vi få jobba på med att göra vår arbetsplats och vårt yrke mer attraktivt skulle jag inte vara överdrivet bekymrad. Men eftersom vi blir reglerade på ett så kontraproduktivt sätt vet jag inte riktigt hur vi ska lösa det, säger han.
Även om det skulle vara bekymmersamt om SKR:s prognoser slår in om fem till tio år så kan han inte tänka på det nu, påpekar han.
– Jag har för många problem i närtid för att oroa mig för det nu – det får komma sedan. Vi lever väldigt mycket här och nu. Jag tänker på hur vi 2025 ska få ihop det med att rekrytera och behålla personal samtidigt som vi måste lägga om hela vårt schema efter en mall som ingen vill ha.
Respekt och tillit sammanför
Rekryteringen sker främst via Arbetsförmedlingen, sociala medier och rekommendationer från anställda. Ända sedan starten 2009 har de flesta som anställts på Eveo varit utrikes födda. Eftersom personalen kommer från så många olika länder är det ett krav att kunna prata hyfsad svenska.
– Den som inte kan tillräckligt med svenska måste lära sig det, annars fungerar det inte. Även om de har nytta av sitt modersmål när de är hos kunder från samma land så måste vi kunna prata med varandra på svenska. Annars blir det ingen bra sammanhållning, säger Kayhan Utkutug.
Bästa sättet att få in alla i gemenskapen på arbetsplatsen är att trycka på att alla behandlas lika, oavsett ursprung, anser han.
– Det som sammanför människor i Sverige är att det fungerar på ett visst sätt i vårt samhälle, att vi i hög utsträckning respekterar och litar på varandra.
Hade ni kunnat driva företaget utan att rekrytera utrikesfödda?
– Jag har svårt att tänka mig hur det skulle fungera eftersom så många av våra anställda är utrikesfödda. Men det hade nog inte gått så bra, säger Kayhan Utkutug.
