DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Svenskarna: Skatt på arbete får aldrig överstiga 50 procent – ”Bör alltid tjäna mer än staten”

Alla, även höginkomsttagare, bör ha rätt att behålla minst hälften av en löneökning. Det anser en klar majoritet av svenskarna enligt en ny undersökning. ”Det är viktigt att stå för principen att arbete ska löna sig”, säger Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, till TN.

En majoritet av svenskarna tycker att skatt på arbete aldrig ska överstiga 50 procent och att alla, även höginkomsttagare, ska ha rätt att behålla minst hälften av en löneökning, enligt en ny undersökning från Demoskop, som gjorts på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

– Principen att man ska få behålla 50 procent av sin inkomst har stark förankring bland medborgarna.

– Det är viktigt att stå för principen att arbete ska löna sig. Den som jobbar bör alltid tjäna mer än staten på att öka arbetsinsatsen och inkomsten, säger Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv.

”Höga marginalskatter är skadligt för ekonomin då det minskar incitamenten att arbeta mer eller utbilda sig vidare.”

I undersökningen ställs bland annat frågor om marginalskatt. Under 2024 betalade arbetstagare som har en lön över 51 200 kronor per månad 50 procent i marginalskatt. Kritiker menar att arbetstagare betalar för mycket skatt på den sist intjänade hundralappen, och därmed också på en eventuellt ökad inkomst. Det är 41 procent som uppger i undersökningen att marginalskatten bör sänkas, 33 procent menar att den bör stanna på samma nivå och 16 procent tycker att den bör höjas.

– Vi vet att riktigt höga marginalskatter är skadligt för ekonomin då det minskar incitamenten att arbeta mer eller utbilda sig vidare.

Dessutom konstaterar han att låga marginalskatter är avgörande för Sveriges konkurrenskraft.

– För att attrahera och behålla spetskompetens måste vi erbjuda skatter som kan locka hit spetskompetens från andra länder.

Han menar att en hög marginalskatt är ineffektivt och bör sänkas i flera steg.

– Om man kunde halvera den statliga inkomstskatten så skulle vi se flera positiva effekter.

– Både internationell och svensk forskning visar att sänkta marginalskatter inte bara ökar incitamenten till arbete och utbildning, utan också leder till högre skatteintäkter. Efter att värnskatten avskaffades 2020 fick staten tillbaka betydligt mer än vad skattesänkningen kostat.

Steg i rätt riktning

Nu har marginalskatten sänkts en del, vilket är ett steg i rätt riktning, menar Johan Fall.

– Efter att avtrappningen av jobbskatteavdraget togs bort vid årsskiftet får nu alla invånare med en lägre kommunalskatt än 30 procent behålla minst hälften av en inkomstökning, vilket är väldigt positivt. Det är nu angeläget att gå vidare med fler och mer kraftfulla sänkningar.

– Jobbskatteavdraget har varit lyckat. Sedan det infördes för första gången 2007 har sysselsättningen höjts med mer än 100 000 personer, jämfört med om vi inte hade haft de här avdragen.

”Ytterst en demokratifråga.”

I undersökningen lyfts även frågan om arbetsgivaravgifterna fram. Arbetsgivaravgiften är en kostnad på drygt 31 procent som arbetsgivaren betalar på den anställdes lön. I undersökningen uppger 41 procent att de har ganska eller mycket god kunskap om arbetsgivaravgiften samtidigt som 42 procent uppger att de har ganska dålig eller mycket dålig kunskap om arbetsgivaravgifterna. Tidigare undersökningar från Svenskt Näringsliv har visat att det finns en stor okunskap om vad svenskarna betalar i skatt. I en undersökning som släpptes 2023 framkom att närmare hälften av svenskarna underskattar hur hög den lagstadgade avgiften är.

– Det är ytterst en demokratifråga då medborgarna borde ges alla möjligheter att kunna fatta välinformerade beslut om sin ekonomi.

– Även om vi drivit frågan om att synliggöra arbetsgivaravgifterna länge så måste vi tyvärr konstatera att det uppenbarligen fortfarande finns mycket kvar att göra.