ARBETSMILJÖ
Ny forskning: Framgångsrika chefer låter bra medarbetare vara i fred
Produktiva företag drivs av ledare som inte omorganiserar för sakens skull utan låter erfarna medarbetare fortsätta att göra det som de är bra på, visar en ny studie från IFN. ”Det är extremt viktigt att hitta bra chefer”, säger forskaren Joacim Tåg till TN.
Vad är det som gör ett företag produktivt? Det har Institutet för näringslivsforskning, IFN, genomfört en bred studie om, och flera av resultaten förvånade forskarna.
Produktiviteten skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika företag, även inom samma storleksklass och samma industri. Det konstaterar Joacim Tåg, en av forskarna bakom studien, och chef för forskningsprogrammet Företagens Konkurrenskraft på IFN.
– Ytterligheterna ligger extremt långt ifrån varandra, säger han.
I den senaste studien har forskarna med hjälp av maskininlärning utvecklat en teknik för att bearbeta stora mängder anonymiserade data från SCB om alla företag i Sverige och alla som jobbar där.
Duktigare med tiden
Resultatet visar hur bra företag i Sverige är på att matcha sina anställdas utbildning och arbetslivserfarenhet med arbetsuppgifterna som de utför. Det jämförs sedan med hur produktivt företaget är.
– En konkret slutsats är att det är viktigt att se till att anställda jobbar med rätt uppgifter och att de har rätt utbildning för det de gör. Exempelvis är en viktig aspekt är hur länge någon har varit på sin tjänst. Ju längre du är på en tjänst desto bättre blir du på ditt jobb och då blir matchkvaliteten högre.
”De bra cheferna låter de flesta bra matchningar vara i fred.”
Forskningen ger empiriskt stöd för att det verkligen är angeläget att tänka på hur anställda allokeras till olika typer av jobb, påpekar Joacim Tåg. Eftersom modellen jobbar på företagsnivå och individnivå visar den även visar hur långt ifrån de mest produktiva företagen som andra företag befinner sig.
– Med hjälp av måttet ser vi att kvaliteten på matchningen av de anställda är högre i mer produktiva företag. När vi har förstått det kan vi ge rätt råd till företagen och designa strategier för att öka produktiviteten i näringslivet och samhället.
Mindre bra chefer förstör
Studien pekar på att chefer har extra stor betydelse för kvaliteten på matchningen eftersom en chef som är bättre matchad till sin uppgift hjälper till att allokera de anställda bättre.
– Jag tror att det är enormt betydelsefullt att inse att det är extremt viktigt att hitta bra chefer. Det påverkar hela företagets struktur längre ner och kan leda till sänkt produktivitet om det inte chefen är bra.
Studien lyfter fram att bra chefer som kommer in ofta låter medarbetare som fungerar väl och som har varit längre på företaget vara kvar på sina tjänster. Mindre bra chefer går i stället in och förstör bra matchningar genom att omorganisera och flytta om anställda för mycket.
– Det här är ett tydligt mönster som faktiskt förvånade oss. Vi trodde snarare att de bra cheferna skulle gå in och fixa till dåliga matchningar. Men så är det inte. De bra cheferna låter de flesta bra matchningar vara i fred, säger Joacim Tåg.
Höjer produktiviteten
Eftersom forskarna har fått tillgång till dessa data enbart för samhällsforskning kan måttet inte användas direkt av andra. Och än har de inte räknat på hur mycket företag kan sänka sina kostnader genom att allokera personal bättre.
– Exakt hur mycket som går att spara är väldigt svårt att säga. Men vi kan med säkerhet säga är att vårt mått på matchkvalitet är ekonomiskt relevant. Måttet är kring hälften så viktigt som managementkvalitetsmått som mäter hur väl företag implementerar bästa praxis inom produktionsstyrning och målstyrning för att förbättra effektivitet och resultat – något som typiskt lyfts fram som ett centralt mått för att öka produktiviteten.
”Vi hoppas att det här blir ett mått som används även av andra forskare.”
Det ger insikter om vad som är viktigt i det svenska näringslivet och i nästa steg ser han fler möjliga tillämpningar. Det kan till exempel vara att studera vad rörelser på arbetsmarknaden har för effekt på produktiviteten, eller hur förändringar i skatter och arbetsmarknadslagstiftning påverkar kvaliteten på matchningen av anställda.
– Med det här måttet kan vi undersöka vilka reformer som skulle vara relevanta för att få till en bättre allokering i näringslivet och därmed en högre produktivitet. Det är den stora grejen.
Bara början
Joacim Tåg nämner även en annan intressant frågeställning som kan få svar. Det talas ofta om att det i lågkonjunktur är de sämst matchade som får lämna när företag tvingas säga upp personal. Samtidigt leder det ofta till att de då hittar jobb som de är bättre matchade mot. Under pandemin fungerade det väldigt olika i olika delar av världen, konstaterar han.
– Då var det många i USA som förlorade jobbet medan det i Europa var förhållandevis många som behöll sina jobb. Det vore spännande att använda det här måttet för att undersöka vad det hade för påverkan på ekonomin att man hjälpte företag att behålla anställda under pandemin, säger han.
Den här studien ser han samtidigt bara som den första i en serie. Planen är att ta fram modellen för fler länder i Europa, tillgängliggöra det för andra forskare och visa dem hur användbart den kan vara.
– Vi hoppas att det här blir ett mått som används även av andra forskare. På så sätt kan betydelsen av att ha rätt matchade personer inom företaget bli ett större forskningsfält, säger Joacim Tåg.