ARBETSKRAFTSINVANDRING

Saco-kritik mot nya lagen: Regeringen måste lyssna på parterna

Många högkvalificerade jobb har löner som ligger lägre än det lönegolv som regeringen har infört för arbetskraftsinvandring. Det konstaterar Sacos ordförande Göran Arrius. ”Vi tjänar på att vara en öppen ekonomi”, säger han till TN.

Nyligen öppnade arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) för att gå emot Tidöpartiernas överenskommelse om arbetskraftsinvandring genom att inte bara stoppa höjningen av lönegolvet utan till och med sänka det befintliga. Det är ett besked som gläder Sacos ordförande Göran Arrius.

− Vi tjänar på att vara en öppen ekonomi och vi behöver ha in arbetskraft till Sverige, säger han till TN.

”Den här typen av lönetrösklar bidrar till att Sverige blir mindre attraktivt.”

Regeringen har under en längre tid haft som ambition att de arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige ska vara så kallat högkvalificerade. Det menar Göran Arrius är fel väg att gå. Här behövs kompetens på alla olika nivåer.

− Antingen så uppfattas vi som ett land dit människor vill komma och jobba – eller så uppfattas vi inte som det. Den här typen av lönetrösklar bidrar till att Sverige blir mindre attraktivt, säger han.

Han konstaterar att arbetskraften kommer att behövas av flera olika skäl. Dels finns det luckor redan idag när företagen skriker efter kompetens. Dels har Sverige just nu låga födelsetal, vilket innebär att befolkningen kommer att minska.

Långt över lönerna i många bristyrken

Men lönegolvet är också problematiskt ur andra perspektiv. Inte minst handlar det om att redan det befintliga golvet på 80 procent av medianlönen, i dagsläget 28 480 kronor i månaden, ligger över vad många tjänar i bristyrken i ett flertal branscher. Än värre blir det om golvet höjs till 100 procent av medianlönen, 35 600 kronor.

− Man kan konstatera att det finns akademikeryrken som jag företräder som inte har löner över de här gränserna. Det finns många kvalificerade arbetsuppgifter som idag utförs av personer som har löner som ligger lägre än medianlönen, säger Göran Arrius.

”Politikerna behöver lyssna på arbetsmarknadens parter. Vi vet bäst hur det här fungerar.”

Han är också kritisk till att politikerna över huvud taget lägger sig i lönebildningen. Det, menar han liksom många andra, är ett ansvar som ligger på arbetsmarknadens parter. Han poängterar att samtliga partier i Sverige engagerade sig i motståndet mot EU:s minimilöner, med argumentationen att politiken inte ska lägga sig i lönebildningen. Nyligen fick Sverige också delvis rätt, när EU-domstolens generaladvokat konstaterade att hela EU-direktivet om minimilöner måste ogiltigförklaras.

− Sverige har varit väldigt drivande i att vi inte ska ha den här typen av regleringar – och samtidigt inför vi det själva till en viss grupp. Jag tycker att det rimmar illa.

Göran Arrius menar dessutom att lönegolvet påverkar den svenska lönerörelsen. Han betonar att hälften av alla på svensk arbetsmarknad tjänar mindre än medianlönen.

− Det blir en konstig utgångspunkt för vår svenska lönerörelse.

Förespråkar kollektivavtalade löner

Utgångspunkten för lönegolvet är att det ska vara ”god försörjning”. Samtidigt är många av de kollektivavtalade lägstalönerna på den svenska arbetsmarknaden lägre än det befintliga lönegolvet på 80 procent av medianlönen. Göran Arrius tycker att det är motsägelsefullt.

− De kollektivavtalade lönerna måste man rimligen ha enats om utifrån att det ska gå att försörja sig på dem. Annars har vi ju misslyckats radikalt, säger han.

Nu finns ett överhängande hot om att lönegolvet ska höjas till 100 procent av medianlönen. Hur orolig är du för det?

− Jag är mycket orolig för det. Jag tror inte att det kommer att vara bra för Sveriges konkurrenskraft i Europa. Vårt lilla land långt norrut och långt bort i världen ska konkurrera med andra länder där folk kan tänka sig att söka sin utkomst. Vi måste se oss själva med realistiska ögon, säger Göran Arrius.

Tycker du att politiken ser oss med realistiska ögon?

− Nej, jag tycker att politikerna skjuter snett här.

− Politikerna behöver lyssna på arbetsmarknadens parter. Vi vet bäst hur det här fungerar, säger Göran Arrius.