ARBETSKRAFTSINVANDRING
Larmsiffran: Sverige förlorar 30 miljarder på regeringens nya lag
Om regeringen höjer lönegolvet vid arbetskraftsinvandring minskar svensk BNP drastiskt, enligt nya beräkningar. "Det är stora värden på spel", säger Amelie Berg på Svenskt Näringsliv och beskriver hur regeringen har underskattat omfattningen.
Om regeringen höjer lönegolvet vid arbetskraftsinvandring från 80 till 100 procent av medianlönen kommer Sveriges BNP att minska med 30 miljarder kronor per år. Det visar nya siffror som Strategirådet har tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
− Det är stora värden på spel. Våra nya beräkningar visar på större förluster än tidigare. Återigen får vi bekräftelse på hur viktig arbetskraftsinvandringen är för svensk ekonomi, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
”Regeringen sänder dubbla signaler.”
Uträkningen är baserad på en jämförelse mellan hur mycket arbetskraftsinvandringen bidrog till BNP under 2023 med hur mycket den beräknas bidra med om lönegolvet höjs enligt regeringens förslag.
− Vi ser redan nu att arbetskraftsinvandringen minskar kraftigt, på grund av det lönegolv som infördes hösten 2023. Det är oroväckande för flera branscher, säger Amelie Berg.
– Att ytterligare höja lönegolvet försämrar svensk tillväxt ännu mer och drabbar vår konkurrenskraft. Är det verkligen vad regeringen vill?
I själva verket minskade antalet arbetstillstånd med 8 400 från helåret precis innan lönegolvet på 80 procent infördes till helåret direkt efter.
− Det är redan svårt för företag i nästan alla branscher att hitta kompetens. En höjning av lönegolvet riskerar att innebära att ännu fler företag måste tacka nej till uppdrag eller i värsta fall behöva stänga ner helt. Då kan många människor förlora sina anställningar.
− Regeringen sänder dubbla signaler. Samtidigt som den vill locka hit fler tredjelandsmedborgare till högkvalificerade yrken skärper den kraven och begränsar möjligheten för företagen att kunna anställa dem. Regeringen tycks inte ha gjort någon analys av konsekvenserna, säger Amelie Berg.
Många högkvalificerade drabbas
Ett av regeringens argument med att höja lönegolvet är att det framför allt är högkvalificerad arbetskraft som ska få komma till Sverige. Men precis som tidigare beräkningar visar nu de nya beräkningarna att en stor del av dem som drabbas vid en höjning är just högkvalificerade.
− Ungefär en tredjedel har en högskoleutbildning. Ytterligare 17 procent har ett yrke inom maskinell tillverkning som kan anses vara högkvalificerat, säger Amelie Berg.
− Politikernas argumentation håller inte.
”Bevisligen tillför de här människorna viktiga bidrag till svensk kompetensförsörjning och i förlängningen svensk välfärd.”
Den grupp som beräknas drabbas allra mest vid en höjning är process- och maskinoperatörer. Bara den yrkesgruppen står för närmare en miljard kronor i förlorade BNP-intäkter vid en höjning av lönegolvet. Och att rekrytera från Sverige är det närmaste omöjligt.
− Vi vet att det inom svensk industri behövs många fler processoperatörer än vad vi utbildar i Sverige.
Saknas 3 100 – per år
Enligt siffror baserade på en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av Industriarbetsgivarna behövs 3 500 nya processoperatörer inom svensk industri varje år de närmaste åren. Men det utbildas bara runt 400 – vilket ger ett underskott på 3 100 personer.
− Om möjligheten att anställa från tredje land skulle minska ännu mer blir det en avsevärd försämring för industrins kompetensförsörjning, säger Amelie Berg.
Många av de som varnar för lönegolvet menar att regeringen lägger sig i lönebildningen och att politikerna skadar den svenska modellen. Bland annat skriver juridiska fakulteten på Lunds universitet i sitt remissvar på utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15) att ”De nu aktuella förslagen innebär att den svenska arbetsmarknadsmodellen urholkas” och kallar förslagen för ett ”oacceptabelt ingrepp”.
Det är dock något som migrationsminister Johan Forssell (M) inte håller med om, vilket han nyligen gav uttryck för i en intervju med TN.
– Om det skulle rubba den svenska modellen så borde det ju vara det faktum att det finns ett försörjningskrav som gör det snarare än nivån. Jag ser inte det och jag tycker att det är överord givet att det handlar om en väldigt liten grupp. Det rör sig om några tusen, sa Johan Forssell.
Men Amelie Berg värjer sig mot migrationsministerns påstående om att det bara rör sig om några tusen personer. I själva verket fanns det i Sverige i februari 2024 drygt 48 000 aktiva arbetstillstånd.
− Ministern underskattar omfattningen. Det är mer än ”några tusen”. Och bevisligen tillför de här människorna viktiga bidrag till svensk kompetensförsörjning och i förlängningen svensk välfärd, säger hon.
Läs rapporten.
