DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Generaldirektören: Då beviljar vi fler yrkesutbildningar

En övervägande majoritet av dem som går yrkeshögskola får jobb och arbetsmarknaden skriker efter deras kompetens. Ändå beviljades i år bara en fjärdedel av alla utbildningsansökningar. ”Vi använder de pengar vi får”, säger Magnus Wallerå, generaldirektör på Myndigheten för Yrkeshögskolan, till TN.

När Myndigheten för Yrkeshögskolan för några veckor sedan presenterade vilka ansökningar som beviljats för 2025 mottogs beskedet med besvikelse från många håll. Bara 27 procent av ansökningarna beviljades.

– Vi är i en tid av lågkonjunktur och det finns ett stort intresse för att studera. Då är det olyckligt att inte yrkeshögskolan växer mer, sa Maria Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv och kallade 2025 för ett ”förlorat år”.

”Mer än hälften av av alla dem som tar examen får jobb på de företag där de gjorde sin praktik.”

Magnus Wallerå är generaldirektör för Myndigheten för Yrkeshögskolan. Han menar att 2025 snarare ska ses som ett mellanår.

– Under 2024 fattade vi ett historiskt stort beslut. Konsekvensen av det är att många fler har börjat studera än vi trodde. Vi har mycket färre tomma platser och mycket färre inställda omgångar, säger han till TN.

– Det gör att vi har historiskt många som studerar på yrkeshögskolan nu och att vi har med ett underskott in i 2025. Givet förutsättningarna är det en väl avvägd nivå i år. Vi använder de pengar vi får till att bevilja utbildningar och vi har inte hållit tillbaka något.

Meningen är att yrkeshögskolan ska expandera, men samtidigt har regeringen aviserat att nästa höjning av anslaget till myndigheten kommer först med 2026 års budget.

– Allt detta i kombination gör att vi fattar ett lite mindre beslut, men det är fortfarande så att det kommer att vara fler som studerar på yrkeshögskolan i höst än det har varit tidigare, säger Magnus Wallerå.

Många bra utbildningar fick nej

Samtidigt var det bara 27 procent av ansökningarna som blev beviljade. Myndigheten för Yrkeshögskolan har medgett att det många utbildningar som bedömdes som bra trots det inte blev beviljade i år.

– Jag lever i förvissningen att konkurrens är bra. Men med mer pengar hade vi sannolikt beviljat fler ansökningar, säger Magnus Wallerå.

”Från dag ett vet du vilken yrkesroll du ska ha när du är färdig.”

Han är väldigt stolt över vad yrkeshögskolan åstadkommer. Utbildningsformen har som enda uppdrag att utgå från marknadens behov av kompetens och anordna utbildningar därefter.

– Vi är en unik myndighet med ett unikt uppdrag och jag tycker att vi lyckas med vårt uppdrag, säger han och fortsätter:

– Mer än hälften av av alla dem som tar examen får jobb på de företag där de gjorde sin praktik. De visar att det finns en väldigt välfungerande matchning.

Under de senaste tio åren har yrkeshögskolan dubblerats. Snart passeras antalet 100 000 studerande per år. Utbildningarna är olika långa – några bara några veckor, medan andra är upp till tre år. Vanligast är ett till två år. Och spannet av yrken är brett.

– Trafiklärare, tandsköterskor, hovslagare, programmerare, medicinska vårdadministratörer och lokförare, exemplifierar Magnus Wallerå.

– Det är över hela arbetsmarknaden. Men vi ska inte vara där högskolan är.

Utbildningarna i sig är dock inte breda. Den som går en utbildning på yrkeshögskolan utbildas till ett visst yrke.

– Från dag ett vet du vilken yrkesroll du ska ha när du är färdig, säger Magnus Wallerå.

Tydlig nedgång för data/it

De flesta som går yrkeshögskolan får jobb ganska direkt efter utbildningen. Men den senaste tiden har ändå andelen minskat från 89 till 84 procent. Tydligast är nedgången bland dem som har läst data/it, enligt Magnus Wallerå.

– Det gör att vi har beviljat färre ansökningar. Vi beviljade väldigt många förra året och har många it-utbildningar som rullar, säger han.

Ett problem som delvis begränsar möjligheten till utbildningar är antalet så kallade LIA-platser. LIA står för lärande i arbetslivet och är alltså motsvarande praktik – en mycket viktig del av yrkeshögskolan. Men det är inte alltid lätt att få företag att erbjuda LIA-platser.

– Ska yrkeshögskolan växa så måste antalet LIA-platser öka. Här behöver företagen ta ett större ansvar. De tar redan ett stort ansvar, men ska vi växa ytterligare behöver fler göra det. Det är det som kommer att sätta gränserna, säger Magnus Wallerå.

”Vi vill ha engagerade företag bakom varje ansökan.”

Han påtalar att de som erbjuder LIA-platser samtidigt får en unik möjlighet att påverka utbildningarna.

– Det är ledningsgrupperna på utbildningarna som bestämmer kursplaner. Det är ett utmärkt sätt för företagen att säkra sin kompetensförsörjning, säger han.

För att utbildningarna ska bli ännu mer anpassade efter företagens behov – och för att säkerställa antalet LIA-platser kommer ansökningsförfarandet delvis att göras om framöver. Tidigare har det varit utbildningsanordnarna som har skrivit avsiktsförklaringar, men nu blir det företagen. På så sätt kan Myndigheten för Yrkeshögskolan försäkra sig om att det är företag med ett verkligt engagemang som kan erbjuda ett riktigt arbetsliv som står bakom ansökan.

– Vi vill ha engagerade företag bakom varje ansökan, säger Magnus Wallerå.

Ni har blivit utlovade mer pengar inför nästa år. Vad händer om den ökningen uteblir?

– Vi känner oss väldigt trygga med att regeringen ger oss de pengarna.