AVTALSRÖRELSE

Ekonomer: Så pressade är landets företag – sågar förenklade analyser

Vinstandelen i näringslivet har ökat och borde därför ge utrymme för högre löner, hävdar vissa ekonomer. Men det behövs fler lönsamhetsmått för att få en komplett bild av företagens verkliga situation, menar Pontus Liljefors, ekonom vid Svenskt Näringsliv.

Under avtalsrörelsen menar vissa ekonomer, att bruttovinstandelen, även kallat vinstandelen, hos företagen har växt sig större med åren och därför ger utrymme att höja lönerna. Men att enbart titta på ett lönsamhetsmått riskerar till leda till en förenklad och missvisande bild av företagens situation, menar Pontus Liljefors, ekonom vid Svenskt Näringsliv.

– Det är ofta bäst att utgå från flera indikatorer. Det gäller ekonomisk statistik generellt. Det blir särskilt problematiskt under de senaste åren som varit mycket speciella, säger Pontus Liljefors.

”Inte ren vinst”

Vinstandelen bygger på nationalräkenskaperna och visar hur stor del av näringslivets förädlingsvärde som går till företagen efter att lönekostnader dragits av. Trots namnet speglar den inte enbart företagens vinster, menar Pontus Liljefors.

– Det är inte ren vinst utan det ska också täcka exempelvis företagens räntekostnader och ersätta förslitet kapital, säger han.

I rapporten Ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2025 har Pontus Liljefors, tillsammans med kollegorna Petter Danielsson och Torbjörn Halldin, tagit ett bredare grepp genom att komplettera vinstandelen med andra lönsamhetsmått från olika källor.

Ett mått är nettovinstandel (NR), som likt bruttovinstandelen hämtas från Konjunkturinstitutet, och som ger en mer nyanserad bild, menar Pontus Liljefors.

– Nettovinstandelen tar hänsyn till företagens kapitalförslitningar, något som bruttovinstandelsmåttet (vinstandelen reds. anm.) inte fångar upp. När denna justering görs minskar nettovinstandelen avsevärt. Det är en första indikation på att det finns problem med att enbart fokusera på bruttovinstandelen, säger han.

Tydlig trend

Bilden blir ännu klarare när lönsamhetsmåtten kompletteras med ytterligare indikatorer från SCB, såsom Rörelsemarginal (FEK), Nettomarginal (FEK) och Rörelsemarginal (ESK).

Jämför man alla dessa lönsamhetsmått framträder en tydlig trend: efter pandemin 2021 visade samtliga mått, inklusive vinstandelen, en tillfällig uppgång. Men sen föll de flesta tillbaka under det historiska genomsnittet – med undantag för vinstandelen, som fortsatt ligger på en hög nivå.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat kraftigt för många företag, vilket gjort att dessa andra lönsamhetsmått avvikit tydligt från vinstandelsmåttet. Dessutom visar Konjunkturinstitutets enkätundersökningar att fler företag upplever lönsamheten som dålig, jämfört med de som anser att den är god säger Pontus Liljefors.

Krig och inflation påverkar

Bakom de andra lönsamhetsmåtten döljer sig effekter av krig, inflation och geopolitisk oro, berättar han.

– Vi har sett stigande räntor och finansieringskostnader, men även ökade kostnader för insatsvaror och löner. Höga energipriser har också påverkat företagen. Samtidigt har hushållen drabbats av kostnadskrisen med höjda räntor, vilket lett till minskad konsumtion och ett tydligt svagare konjunkturläge. Under 2024 gick över 10 000 företag i konkurs i Sverige, en nivå som inte setts sedan 90-talskrisen.

Enligt Svenskt Näringsliv ligger visserligen det värsta av lågkonjunkturen bakom oss, men arbetsmarknaden är fortfarande svag, vilket gör det svårt att dra slutsatser om en återhämtning i företagens lönsamhet.

– Det råder stor osäkerhet i omvärlden, särskilt vad gäller tullar och geopolitisk instabilitet. Det kan leda till att både hushåll och företag blir mer avvaktande inför framtiden. Detta kan i sin tur innebära att vi inte får den kraftfulla återhämtning som vanligtvis följer när konjunkturen stärks, utan att det i stället förblir dämpat framöver. Det riskerar naturligtvis att fortsatt påverka företagens lönsamhet negativt, säger Pontus Liljefors.