DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Arbetslösheten historiskt hög – i alla grupper: ”Ingen ser en vändning”

Arbetslösheten ökar kraftigt i Sverige och ligger på finanskrisnivåer. Samtidigt växer den grupp som står allra längst från arbetsmarknaden, till att utgöra hela 70 procent. Nu växer kritiken mot att viktiga insatser uteblivit. ”Det går spikrätt nedåt, samtidigt som arbetslösheten går uppåt”, säger experten Jonas Jegers till TN.

Den svenska arbetslösheten är uppe på rekordnivåer. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning uppgick den i februari till 9,4 procent. Säsongsrensat och utjämnat uppgick arbetslösheten till 9,0 procent, vilket är något högre än föregående månad.

Bortsett från pandemiåren har den inte varit så hög sedan början av 2010, i samband med finanskrisen.

Att arbetslösheten är hög nu beror på att vi har gått igenom en lågkonjunktur, och som vid tidigare arbetslöshetstoppar är ungdomar och utrikes födda mest drabbade.

– Det finns flera förklarande faktorer till detta. Jag skulle lyfta utbildningsnivå som en viktig faktor till varför arbetslösheten är högre i de här två grupperna, säger Katarina Wagman, chef för Ekonomifakta.

Statistiken visar att risken för arbetslöshet är betydligt högre för de som saknar gymnasial utbildning.

Av dem som inte har en examen från gymnasiet är 28,1 procent arbetslösa medan arbetslösheten ligger på 7,4 procent för de som har en gymnasieutbildning.

– Det är ett stort glapp som tydligt visar att utbildning är en avgörande faktor för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden, säger Katarina Wagman.

Färre har fullständig grundskola

Bland utrikes födda är arbetslösheten 16,2 procent och utbildningsnivån är generellt lägre än hos inrikes födda.

När det gäller ungdomar i åldrarna 15–24 år har arbetslösheten nästintill fördubblats sedan millennieskiftet. I februari låg den säsongsrensade och utjämnade arbetslösheten på 25,1 procent, medan EU-genomsnittet enligt den senaste siffran i januari låg på 14,6 procent, med reservation för att det finns strukturella skillnader som försvårar jämförelser mellan medlemsländerna.

Här finns fler förklarande faktorer, varav utbildningsnivån är en viktig, enligt Katarina Wagman.

– Allt färre av dem som slutar årskurs nio har fullständiga betyg. Våren 2024 saknade 28,1 procent av de cirka 130 000 som gick ut grundskolan fullständiga betyg, vilket var fyra procentenheter högre än bara tre år tidigare.

Av dem som hade fullständiga betyg från grundskolan våren 2024 saknade 16 procent behörighet till något av gymnasieskolans nationella program, vilket var en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med våren 2023. Därtill visar statistiken att omkring var femte gymnasieelev inte slutför sina studier eller går ut med ofullständiga betyg, säger Katarina Wagman.

– Givet att risken för arbetslöshet är högre i gruppen som saknar gymnasial utbildning är det såklart oroväckande att en så stor andel lämnar grundskola och gymnasiet med ofullständiga betyg.

Strukturell arbetslöshet ökar

Samtidigt är olika typer av arbetslöshet problematiska på olika sätt, menar hon.

Den konjunkturella arbetslösheten, som stiger i en lågkonjunktur, fungerar lite som en krockkudde i ekonomin. I dåliga tider har företag möjlighet att skära ner för att hantera en stressad situation. Under bra tider kan de sedan växla upp och anställa fler igen.

Mer problematisk är den strukturella långtidsarbetslösheten, som också ökar. Den omfattar dem som har varit arbetslösa en längre tid, i minst 27 veckor. Risken är att de halkar efter kompetensmässigt och får allt svårare att komma in på arbetsmarknaden igen.

– Långtidsarbetslösheten är på historiskt höga nivåer och för den grupp som inte kommer tillbaka till arbete löser inte konjunkturen problemet. Där måste matchningen mellan kompetens och efterfrågad kompetens bli bättre, säger Katarina Wagman.

”Den kompetens eller erfarenhet som de långtidsarbetslösa har idag matchar allt sämre de behov som företagen har.”

I februari låg långtidsarbetslösheten på 3,1 procent av arbetskraften vilket innebär att den närmar sig pandeminivån på 3,3 procent. På de nivåerna har den inte legat sedan finanskrisen, då den var 3,2 procent.

Att långtidsarbetslösheten ökar samtidigt som företag i alla branscher uppger att de inte hittar rätt kompetens är ett tydligt tecken på att matchningsproblematiken växer, enligt Katarina Wagman.

– Den kompetens eller erfarenhet som de långtidsarbetslösa har idag matchar allt sämre de behov som företagen har. Hur det utvecklas beror på hur väl vi lyckas med åtgärder som ger nya karriärmöjligheter och kompetens som bättre matchar företagens behov, säger hon.

Kan bli kvar på ny nivå

Det som oroar även på längre sikt är att arbetslöshet som uppstår på grund av ett dåligt konjunkturläge trots allt riskerar att bita sig fast. Det vill säga att arbetslösheten när konjunkturen har återhämtat sig hamnar på en högre nivå än innan lågkonjunkturen.

– Än så länge är det för tidigt att säga att den har bitit sig fast, men läget är oroväckande eftersom vi har sett att så har blivit fallet tidigare, säger Katarina Wagman.

2001 låg den trendjusterade arbetslösheten på 5,9 procent. Efter finanskrisen var den uppe på 9,1 procent för att sedan sakta sjunka. Men det var först 2018 som den bottnade på en nivå som närmade sig den innan finanskrisen, 6,4 procent.

Under pandemin ökade den igen för att bottna på 7,3 procent hösten 2022 och sedan öka till dagens höga nivå.

– För varje större händelse blir arbetslösheten lite högre och biter sig fast så det blir allt svårare att komma tillbaka till tidigare arbetslöshetsnivåer, säger Katarina Wagman.

Sju av tio svaga på arbetsmarknaden

Finanskrisen, flyktingvågen och pandemin har förändrat den svenska arbetsmarknaden. Bland annat har sammansättningen av dem som är arbetslösa ändrat karaktär, konstaterar Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega.

De som Arbetsförmedlingen bedömer har en svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden har gått från att utgöra runt hälften av de arbetssökande till att utgöra över 70 procent. Det kan till exempel vara att de är utomeuropeiskt födda, saknar gymnasieexamen, är över 55 år, eller att de har en funktionsnedsättning som påverkar deras arbetsförmåga.

En bidragande orsak är att Sverige i större utsträckning än tidigare har tagit emot flyktingar från andra länder, och att de genomsnittligt har en lägre utbildning än svenskfödda.

En annan är att allt färre elever lämnar grundskolan med fullständiga betyg och därmed inte kan gå vidare till gymnasiet.

– Till slut får det effekt – och nu ser vi även att ungdomsarbetslösheten ökar som den har gjort i tidigare lågkonjunkturer. Vi har förflyttat oss som kunskapsnation. Betydligt fler än för 30–40 år har en eftergymnasial utbildning. En gymnasieutbildning är fortfarande en bra biljett in på arbetsmarknaden, men den ger inte längre samma skydd, säger Jonas Jegers.

Nått nya grupper

Det höga antalet konkurser och varsel drivna av inflation, höga räntor och att skatteanstånden från pandemin nu ska betalas, har lett till att arbetslösheten även har nått grupper som vanligtvis brukar klara sig bättre vid en ekonomisk kris. Bland annat rapporterar Akademikernas a-kassa den högsta arbetslösheten på 20 år bland sina medlemmar.

– Eftersom det ändå finns en hel del lediga jobb kommer en del ganska fort att kunna flytta över till nya jobb där det råder brist. Men många har svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden och riskerar att fastna i en långtidsarbetslöshet, säger Jonas Jegers.

”Situationen är jätteallvarlig och ingen ser en vändning i ekonomin än.”

Vid tidigare kriser ökade antalet platser i arbetsmarknadspolitiska program kraftigt. Men de senaste två åren, efter pandemin, har antalet deltagare inte följt med. Det har gjorts alldeles för få insatser för att höja anställningsbarheten hos de som är arbetslösa, anser han.

– Just nu är andelen inskrivna arbetssökande som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program nere på rekordlåg nivå – under 45 procent. Det går spikrätt nedåt, samtidigt som arbetslösheten går uppåt. Risken är överhängande för ett växande utanförskap som blir svårt att bryta.

Om arbetslösa inte rustas för att kunna ta de jobb som finns blir det ett hinder för företag som behöver rekrytera.

– Situationen är jätteallvarlig och ingen ser en vändning i ekonomin än. Samtidigt som det är lågkonjunktur och arbetslösheten är rekordhög, har vi företag i Sverige som tackar nej till affärer och tillväxt för att de inte hittar rätt kompetens. Det är en besk cocktail.

Han är orolig över att inte mer sker från politiskt håll för att möta den arbetslöshet som nu är på historiskt höga nivåer.

– Det viktigaste nu är att regeringen och Arbetsförmedlingen blir mer handlingskraftiga och vågar använda en aktiv arbetsmarknadspolitik. Annars riskerar vi en fortsatt ökande arbetslöshet och det vore förödande. Det skapar ett utanförskap och en maktlöshet hos individen som kostar hela samhället resurser och pengar, säger Jonas Jegers.

Ökar brett

Arbetsmarknaden var stark när Sverige gick in i lågkonjunkturen och höll emot länge, men efter sommaren 2023 började den försvagas. Sedan dess har den fortsatt att göra det, konstaterar Eva Samakovlis, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Först drabbades främst branscherna bygg, transport och handel, men vart efter konjunkturen blev längre och djupare spred det sig till fler branscher.

– Nu ser vi en bred ökning av arbetslösheten. Bland kvinnor och män, yngre och äldre, inrikes och utrikes födda. Situationen är såklart allvarlig i och med att arbetslösheten är hög. Vi måste göra vad vi kan för att minska arbetslösheten. Det är viktigt för den enskilde individen men också för Sveriges ekonomi och för välfärden.

Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten slutar att öka i vår för att sedan börja minska.

– Vi tror inte att på någon snabb återhämtning men att arbetslösheten successivt kommer att minska under hösten, och sedan fortsätter att minska under 2026, säger Eva Samakovlis.

Vilka insatser behövs för att få stopp på den stigande arbetslösheten?

– Jag ser framför allt ett behov av att fler tar del av reguljär utbildning, eftersom så många arbetsgivare vill ha personer med gymnasieexamen, och det saknas hos så många som 120 000 av de inskrivna. Det är till och med 17 000 som saknar formell utbildning helt och hållet hos oss, och då är vägen till arbetsmarknaden väldigt lång.

– Men även arbetsnära insatser som arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och subventionerade anställningar är effektiva för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Vad har ni gjort för att anpassa era insatser?

– Vi har inte har gjort tillräckligt för arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Sedan drygt ett år tillbaka har vi dock styrt om verksamheten och arbetar med förstärkta förmedlingsinsatser enligt ett regeringsuppdrag. Där prioriterar vi grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden och jobbar nära både arbetssökande och arbetsgivare för att matcha ihop dem. Det är ett arbetssätt som har visat sig ge effekt men det tar tid innan det ger resultat, säger Eva Samakovlis.