DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Beskedet: Då försvinner utmattning som diagnos – ”Klokt”

Utmattningssyndrom som diagnos försvinner när WHO:s nya regelverk införs i Sverige. Nu tvingas vi bli bättre på att undersöka vad det verkligen handlar om, menar experter. ”Allmänt känt att det har blivit en missanvändning av diagnosen i Sverige”, säger psykologen Elin Lindsäter till TN.

Diagnosen utmattningssyndrom finns inte med när Världshälsoorganisationen WHO:s uppdatering av diagnossystemet ICD, International Classification of Diseases, införs i den svenska vården om knappt tre år.

Just nu arbetar Socialstyrelsen med att översätta den nya versionen, ICD-11, till svenska. Planen är att en färdig svensk översättning ska finnas i maj 2026. Den 1 januari 2028 ska den börja tillämpas inom hela den svenska vården.

”Vi måste lyfta blicken från vårt svenska system. Jag tror att vi kan göra bättre.”

ICD-standarden används över hela världen och WHO som ansvarar för den har beslutat att det i nästa version inte ska finnas nationsspecifika tillägg.

– WHO vill begränsa antalet diagnoser för det är inte hjälpsamt att det hela tiden tillkommer nya diagnoser. Har vi ett enhetligt system, där det krävs gedigen forskning och vetenskapligt underlag för en avgränsad sjukdomsbild, kan vi mycket bättre forska på att ta fram effektiva behandlingar.

Det säger Elin Lindsäter som är forskare och psykolog vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral, och docent i psykologi vid Karolinska Institutet.

”Vården blir bättre”

Eftersom Sverige är enda landet som har diagnosen utmattningssyndrom försvinner den i och med införandet av ICD-11. Även om det kan bli en tuff övergångsperiod tror Elin Lindsäter att det kan leda till att vården blir bättre på att ge rätt behandling.

– Diagnosen utmattningssyndrom kanske var en bra tanke från början, men den har inte utvecklats på ett sätt som har varit gynnsamt för människor. När den försvinner tvingas vi att bli bättre på att undersöka vad det verkligen handlar om och ta hjälp internationellt. Vi måste lyfta blicken från vårt svenska system. Jag tror att vi kan göra bättre.

Enligt Försäkringskassan har det aldrig tidigare varit så många sjukskrivna på grund av stress som under 2024, majoriteten av dem med diagnosen utmattningssyndrom. Våren 2019 var antalet personer som var sjukfrånvarande med en stressrelaterad diagnos 34 700. I slutet av december 2024, drygt fem år senare, var det drygt 46 600 – en ökning med 34 procent.

För kvinnor beror 45 procent av de längre sjukfallen på psykisk ohälsa och för män är det 32 procent.

Efterlängtad förändring

Vilken eller vilka diagnoskoder som kommer att ersätta diagnosen utmattningssyndrom är ännu oklart. Mycket styrs av hur Socialstyrelsen reviderar riktlinjerna för sjukskrivning.

Magdalena Fresk, chef för enheten för klassifikationer och terminologi på Socialstyrelsen, menar att ICD-11 är "en efterlängtad, medicinskt uppdaterad version".

– Det är förändringar i den klassifikationen och vi vet att utmattningssyndrom inte finns med som en egen kategori. Vi vet om det och vi behöver titta särskilt på det, säger hon till TT.

– Vi har ett antal frågor som vi vet att här kommer vi att behöva jobba för att det inte ska bli några problem för patienter och för att det ska fungera så bra som möjligt framöver.

Utmattade inte enhetlig grupp

Enligt Elin Lindsäter kommer det sannolikt att behövas flera olika alternativ till diagnoskoder. Hon förklarar att de som idag får diagnosen utmattningssyndrom inte är en enhetlig grupp och de kan ha olika sorters besvär som sannolikt kan komma att kodas på olika sätt.

– Någon kan får en depressionsdiagnos, medan någon annan ska behandla sin ADHD. Någon kanske har somatiska besvär som bidrar till utmattningen och som behöver uppmärksammas. Ytterligare en annan påverkas av klimakteriebesvär. Och så är det så klart en stor grupp vars hälsa av naturliga skäl påverkas först och främst av en oerhört utmanande livssituation.

– Internationellt är det också mycket uppmärksammat att personer med diabetes ofta kan vara väldigt trötta och ha svårt att koncentrera sig. Med andra ord kan det komma många olika förklaringar till varför människor blir utmattade.

Även om vi troligen får se fler sjukskrivna i andra diagnoser, tror och hoppas Elin Lindsäter att långtidssjukskrivningarna minskar när det nya diagnossystemet börjar gälla.

”Jag tycker att det är klokt att avskaffa denna hemsnickrade diagnos som är unik för Sverige.”

Även Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, är positiv till beskedet att utmattningssyndrom försvinner som diagnos.

– Jag tycker att det är klokt att avskaffa denna hemsnickrade diagnos som är unik för Sverige. Den står nu för merparten av sjukskrivning vid psykisk ohälsa. Men kunskapen om vilka behandlingar som fungerar vid utmattningssyndrom saknas, vilket innebär att de kan variera stort.

Eftersom det inte finns någon tydlig och effektiv behandling att erbjuda för diagnosen får arbetsgivare också väldigt liten vägledning i läkarintyget, konstaterar hon.

– Diffusa symptom gör det svårt för arbetsgivare eftersom det skapar osäkerhet om vilka insatser och åtgärder på arbetsplatsen som kan vara till hjälp och vilka som bör undvikas. Det riskerar att leda till att viktiga insatser försenas eller uteblir.

Hon hoppas att tydligare och mer koncisa diagnoser där det finns bättre kunskap också kan förbättra möjligheterna att ta tillvara arbetsförmåga.

– Det är ju det viktiga. Att inte gömma och glömma människor på det sätt som görs nu, säger Catharina Bäck.

”Funnits i hundratals år”

Elin Lindsäter har inget klart svar på varför stressrelaterade sjukfall har ökat så snabbt och kraftigt.

– Jag är inte ens helt säker på att utmattningssyndrom är ett specifikt problem som ökar. Det kan vara många olika typer av ohälsa som ligger bakom att personer upplever att de faktiskt inte klarar av att arbeta, och att då används ofta diagnosen utmattningssyndrom.

När diagnosen utmattningssyndrom kom blev det möjligt att sjukskriva längre än för andra psykiatriska diagnoser – upp till ett år.

”Det är allmänt känt att det har blivit en missanvändning av diagnosen i Sverige.”

Men även om Sverige är ensamt om diagnosen utmattningssyndrom så är vi inte ensamma om problemet. Den typen av lidande finns globalt men olika länder har olika förklaringsmodeller och kallar det för olika saker, konstaterar Elin Lindsäter.

Hon är inte ens säker på att det har ökat.

– Symptom och besvär som är kopplade till utmattning har funnits i hundratals år. Men nu sjukskriver vi mer och mer för det i Sverige, eftersom diagnosen som vi tog fram för 20 år sedan gör det möjligt.

Från vårdens sida betonas att det är ett arbetsmiljöproblem för läkare, att de inte har förutsättningar för att göra ordentliga bedömningar. Primärvården är pressad och då är det lätt att diagnosen används förhastat, utan en ordentlig somatisk undersökning eller utan att verkligen ha kartlagt problemen, menar Elin Lindsäter.

– Det är allmänt känt att det har blivit en missanvändning av diagnosen i Sverige, och det syns i de här sjukskrivningstalen.

Risken är att det finns annan sjuklighet som inte enbart har med yttre stressbelastning att göra som då inte upptäcks och behandlas.

– Det finns komplexa fall där det finns behov av sjukskrivning men där utmattningssyndrom är fel diagnos. Där hade vi behövt förstå den problematiken mycket bättre för att ge rätt behandling.

Här riskerar utmattningssyndromsdiagnosen att skymma sikten för vad det egentligen handlar om, och vilken behandling som är bäst, påpekar Elin Lindsäter.

Lättare för arbetsgivare

Elin Lindsäter tror också att det kommer att bli lättare för arbetsgivare att agera när det blir tydligare vad som ligger bakom en sjukskrivning.

– När vi bli bättre på att specificera faktorer som påverkar ohälsa hos en enskild individ kan arbetsgivaren, om det är relaterat till arbetsplatsen, vara mer aktiv och jobba nära företagshälsovården för att få hjälp med situationen, och samtidigt få stöd för den psykiska hälsan. Eller så älskar personen sin arbetsplats men har andra problem och behöver andra interventioner.

Att problem med utmattning uteslutande handlar om bristande arbetsmiljö tror hon är en förenklad förklaringsmodell.

– Med en stressdiagnos är det lätt att rikta uppmärksamheten helt och hållet mot arbetssituationen, säger Elin Lindsäter. Arbetsplatsen är en viktig pusselbit för hälsa men vi får inte missa andra viktiga faktorer som kan spela in.