KOMPETENSKRISEN

Nya siffror: Akut brist på yrkesutbildade trots lågkonjunktur – ”Tillväxten hämmas”

Trots lågkonjunkturen brottas svenska företag med akut brist på yrkesutbildad arbetskraft, särskilt inom bygg, industri och transport. Sju av tio företag har svårt att rekrytera, visar nya siffror från Svenskt Näringsliv.

Byggbranschen och industrin har det tuffast när det gäller att hitta kompetenta medarbetare. Tre av fyra företag inom bygg, 75 procent, och 72 procent av företagen inom industrin tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera, visar nya siffror från Svenskt Näringsliv. Företagen inom transportnäringen gör flest konkreta rekryteringsförsök, tätt följda av företagen inom handel och besöksnäring. Även där ligger siffrorna över eller runt 70 procent. Merparten av företagen har alltså velat anställa nya medarbetare, men det är inte alla som lyckas.

– Det här understryker vad vi vet sedan tidigare undersökningar: I genomsnitt sju av tio företag har svårt eller mycket svårt att rekrytera. Vart fjärde försök misslyckas helt.

Det säger Mia Bernhardsen, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Svårigheten att hitta nya kompetenta medarbetare innebär att stora delar av näringslivet står och stampar. Lågkonjunkturen till trots finns en betydande växtkraft hos många företag.

– Åtta av tio företag vill växa. Kompetensförsörjningen är det största hindret för den utvecklingen, säger Mia Bernhardsen.

– Vi vet att när företagen inte hittar medarbetare, får de en sämre lönsamhet då de drabbas av minskad försäljning eller tvingas tacka nej till beställningar eller uppdrag.

Bristen på utbildning största hindret

Orsakerna till rekryteringsproblemen varierar, men det största hindret är bristen på rätt utbildning och yrkeserfarenhet hos de tilltänkta medarbetarna. Det företagen framför allt behöver är gymnasial yrkeskompetens. De problemen har funnits i tio år och stadigt blivit värre– och allt pekar på att efterfrågan fortsätter att öka kommande år.

– Det märks tydligt i vår undersökning. Inom industri och transport anser över 70 procent av företagen på att det behövs bättre och fler yrkesutbildningar. De flesta branscher håller med – alla är de eniga om att yrkesutbildningarna måste matcha efterfrågan och verkligheten på arbetsmarknaden, säger Mia Bernhardsen.

”Åtta av tio företag vill växa. Kompetensförsörjningen är det största hindret för den utvecklingen.”

En del av problemen kan bli avhjälpta med planerings- och dimensioneringsreformen som trädde i kraft den 1 januari i år. Den omsätts nu i skarpt läge bland de elever som under våren väljer gymnasieutbildning. Tidigare har det uteslutande varit elevernas val som har styrt utbildningarna på gymnasienivå, vilket bland annat gått ut över yrkesprogrammen. Till exempel kan antalet platser på teoretiska utbildningar minskas till förmån för fler platser på yrkesprogrammen. Även inom de olika yrkesprogrammen kan en viss inriktning ge plats för fler elever på bekostnad av ett annat program.

Enligt Svenskt Näringslivs egna beräkningar saknas upp till 20 000 elever varje år för att de yrkesinriktade programmen ska hålla jämna steg med efterfrågan från arbetsmarknaden. Målsättningen nu är att öka arbetslivets inflytande.

Men det finns fortsatt en myt om att ett yrkesprogram är en återvändsgränd som omöjliggör fortsatt karriär i arbetslivet, menar Mia Bernhardsen.

– Den återvändsgränden, om den ens har funnits, är borta i och med att alla yrkesprogram på gymnasiet nu ger högskolebehörigheten, säger hon och fortsätter:

– Tyvärr är det inte alla som känner till det, så vi måste uppdatera såväl unga i grundskolan som deras föräldrar på hur bred en yrkesutbildning i själva verket är. Den kan ge jobb direkt, välbetalda jobb, och den öppnar också för att läsa vidare senare i livet.

Arbetsmarknadens behov ska styra

Just utbildning är den viktigaste punkten när företagen rangordnar vad som kan förbättra kompetensförsörjningen och möjligheten att hitta rätt medarbetare. Och det gäller på alla plan, från grundskola och gymnasium till högskola och universitet. Men det gäller också möjligheten att bygga kompetenser genom arbetsmarknadsinsatser och fortbildning för redan yrkesverksamma. Målsättningen är att utbildningarna i högre utsträckning ska svara mot arbetsmarknadens behov, förklarar Mia Bernhardsen.

”När företag inte hittar medarbetare med rätt kompetens får det konsekvenser för hela samhället.”

Inte minst handlar det om att företag som arbetar med elförsörjning, infrastruktur och annat samhällsbyggande måste hitta medarbetare. Och samtidigt som Sverige ska genomgå en grön omställning och ha målsättningen att vara ledande inom digitalisering behöver försvaret rekrytera. Behoven är med andra ord enorma på många håll.

– När företag inte hittar medarbetare med rätt kompetens får det konsekvenser för hela samhället. Tillväxten hämmas, och möjligheterna att finansiera välfärd och infrastruktur försämras, säger Mia Bernhardsen.

Läs undersökningen.