DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Så ska ideellt initiativ rädda Northvolt-anställda – gör succé direkt

När Northvolt tvingas säga upp tusentals medarbetare rycker ideella näringslivsorganisationen Beredskapslyftet ut för att snabbt hjälpa dem vidare till nya jobb. Redan efter ett par veckor har 67 arbetsgivare hört av sig. Målet är tydligt: att rädda kompetensen kvar i Sverige. ”Vi vill bara vara en positiv kraft”, säger grundaren Fredrik Hillelson till TN.

Beredskapslyftet är en ideell näringslivsorganisation som vill göra gott i samhället, beskriver grundaren Fredrik Hillelson för TN.

– Vi började under pandemin 2020. Vi bråkar inte med politiken, myndigheter eller vem det nu kan vara. Vi vill bara vara en positiv kraft när det händer grejer i samhället, säger han.

Uppdraget: Få Northvolt-anställda i jobb

I det arbetet drog de för några veckor sedan igång aktionen rädda Northvoltanställda, som helt enkelt går ut på att matcha friställda medarbetare med nya jobb.

– Vi fick frågan från kommundirektören i Skellefteå om vi kunde engagera oss. Vi hade ju visat att vi kunde rekrytera över 700 ukrainare i Sverige efter invasionen. Vi antog utmaningen att få de som tvingats lämna Northvolt i nya jobb, säger Fredrik Hillelson.

Tre dagar efter samtalet med kommundirektören träffade Beredskapslyftet kommunen, Arbetsförmedlingen, TechSverige, Teknikföretagen, Northvolt och några till för att diskutera hur de kunde bidra på bästa sätt. Dagen efter satte arbetet i gång och dagen därpå hade de satt upp ett digitalt jobbcenter. Parallellt med det har de fått in finansiering på ett par miljoner kronor till projektet.

– Det är pengar från näringslivet, arbetsgivarorganisationer och även regeringen via Tillväxtverket, säger Fredrik Hillelson.

”För oss finns det inga vi och dem. Vi vill bara att människorna faktiskt får jobb.”

Trots att initiativet precis har kommit igång har det redan kommit in drygt 1 200 CV:n i systemet och 178 lediga jobb, där 67 arbetsgivare har sagt att de är intresserade av att rekrytera. Beredskapslyftet har redan tagit fram ett flertal kandidater.

– Detta har vi åstadkommit på någon vecka. Vi har gett oss till juni i år att matcha så många vi bara kan.

Det finns en unik kraft i näringslivet, menar Fredrik Hillelson. Som inte alltid finns hos staten.

– Det är omöjligt för myndigheter att agera på samma sätt som vi gör. Men det som är fint är att vi gör detta tillsammans med myndigheterna. Jag har pratat med generaldirektörerna på Arbetsförmedlingen och Migrationsverket och med flera statssekreterare och ministrar, så vi gör ju det här i samspel. Vi är inte aktivister som bråkar med politiken. För oss finns det inga vi och dem. Vi vill bara att människorna faktiskt får jobb, säger han och lägger till:

– För att lyckas är det en förutsättning att vi säkerställer att vi förankrar till höger och vänster och att vi uppfattas som en progressiv samarbetsinriktad kraft.

Vill rädda kvar kompetensen

Enligt Fredrik Hillelson handlar det om att fånga upp kompetensen från dem som har jobbat på Northvolt och som annars riskerar att lämna Sverige. I dagsläget är det omkring 1 700 personer som redan har lämnat batteriföretaget och för de övriga runt 2 500 anställda är situationen högst osäker, förklarar han.

– Ungefär 1 400 kommer från tredje land och har redan börjat söka jobb i Sverige. Flera av dem har höga kvalifikationer men pratar inte svenska, utan har klarat sig med engelska. Så det är en utmaning för dem, säger han.

Speedar på processer

Beredskapslyftet har knutit till sig både medelstora och små arbetsgivare som är redo att anställa, och som då får hjälp att sålla bland kandidater som passar just dem.

– En liten arbetsgivare i Småland kan höra av sig till oss. Vi gör screeningen och presenterar profilen. Så vi sänker tröskeln för arbetsgivaren, säger Fredrik Hillelson.

När det gäller arbetsvisum har medarbetare på Beredskapslyftet nyligen gått en utbildning hos Migrationsverket för att förstå processen och de har haft liknande samtal med Arbetsförmedlingen. Allt för att speeda på processerna.

– En person som har anställs kan till exempel få hjälp av Arbetsförmedlingen att kunna lära sig svenska. Vi är en hubb som sänker trösklarna för små och medelstora företag att anställa. Det är framför allt så vi gör en insats.

Vad är målet till sommaren då? Med tanke på vad ni åstadkommit på någon vecka.

– Jag är alltid optimist. Redan nästan vecka tror jag att vi har fått ut de första i jobb, alltså att vi har gjort de första matchningarna. Och jag vet ju från när vi fick många ukrainare i jobb att när det börjar lossna så lossnar det ordentligt. Vi har fått finansiering att ratta det här fram till juni och vi ska få så många vi bara kan i jobb. Men jag vill inte säga en siffra, för mig är varje individ som vi får ut en vinst för Sverige.

Stort intresse

Responsen från företagen har varit väldigt god. Redan nu har alltså 67 arbetsgivare hört av sig och initiativet är bara i startgroparna.

– Vi har människorna och vi har arbetsgivarna. Nu ska vi bara lyckas matcha dem.

”Ska bli win-win för företagen, de friställda och Sverige.”

Den främsta lärdomen från tidigare insatser är att det måste gå snabbt att göra ett urval som kan presenteras för företaget.

– Vi tar snabbt fram säg sex kandidater och företagen måste också våga se kompetensen. Detta är ju kostnadsfritt, vi tar inte betalt, men vi vill att de ser bortom att en person till exempel inte kommer från Sverige och inte kan språket. Mycket handlar om mod, vi garanterar att kompetensen finns.

– När vi rekryterade ukrainare i Sverige efter krigets utbrott lärde de sig svenska efter tre, sex eller nio månader. Unga välutbildade människor lär sig snabbt. Tanken är att detta ska bli win-win för företagen, de friställda och Sverige, säger Fredrik Hillelson.