AVTALSRÖRELSE

Forskare: Så mycket kostar fackens hot – tappar affärer även utan strejk

Att facken varslar om konflikt kan orsaka företagen stora kostnader – redan innan konflikten har brutit ut. Samtidigt är de danska reglerna kring sympatiåtgärder striktare än de svenska. ”Det begränsar användningen och skapar en tillit till systemet”, säger forskaren Johanna Grönbäck till TN.

Den senaste veckan har Unionen, tillsammans med bland andra Sveriges Ingenjörer och Journalistförbundet, varslat om strejk på fem avtalsområden inom Almega. Samtidigt har Kommunal varslat om strejk på Liseberg. Att fackförbunden varslar innebär inte säkert att någon konflikt bryter ut, men bara ett hot om konflikt innebär kostnader för företagen som utsätts, menar många experter.

Medlingsinstitutet konstaterar att i vissa fall kan enbart ett varsel, som inte blir en verkställd stridsåtgärd, få liknande ekonomiska konsekvenser som om stridsåtgärden faktiskt bryter ut. ”Så är exempelvis ofta fallet med varsel om arbetsnedläggelse inom flyget och sjöfarten, där avbeställningar och ombokningar regelmässigt sker så snart varslet har blivit känt. Även inom exempelvis entreprenadbranschen kan sådana effekter uppstå. Kunderna väljer andra företag än de som är varslade om stridsåtgärder”, skriver myndigheten i sin årsrapport för 2023.

”Varsel är en kostnad och en risk för företagen, men det kostar väldigt lite för facken att lägga ett varsel.”

Och att varsel påverkar företagen som blir utsatta, konstaterar även Johanna Grönbäck, doktorand på Soetech vid Lunds universitet och associerad forskare hos Ratio, som bland annat har arbetat med att undersöka konflikter på arbetsmarknaden.

− Först och främst är det en omställning i arbetet, som innebär att företagen måste lägga om sin planering när det är färre medarbetare som jobbar under en period. Redan det kan betyda kostnader, säger hon.

Hotet kan göra att leverantörer ser sig om efter alternativ

Ett exempel på ökade kostnader inför en strejk redovisas i en undersökning som Ratio publicerade efter en konflikt i byggsektorn 2016. Undersökningen visar att drygt 40 procent av de tillfrågade drabbade företagen menade att kostnaderna för övertid och konsulter hade varit betydande eller mycket betydande inför strejken. Utöver det tillkom även kostnader för försämrade relationer med anställda och fack, belastning på chefer, kommunikationskostnader och försämrat anseende hos kunder och allmänhet.

− Hotet om att en strejk är på gång kan ju göra att det finns leverantörer och kunder som ser sig om efter alternativ på marknaden. De väljer att göra sina affärer på annat håll. Bara hotet om att det kommer att hända något hos ett företag skrämmer bort en del, säger Johanna Grönbäck.

Menar du att företagen kan tappa affärer bara genom ett varsel?

− Ja.

Är det affärer som de kan få tillbaka?

− Ja, det är klart. Marknaden är ju dynamisk. Men bara att en affär pausas ett tag innebär kostnader för företaget.

Johanna Grönback poängterar också att varsel kan få relationella konsekvenser. Både internt inom företaget, alltså mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt mellan företaget och dess kunder och leverantörer.

− Sådana relationer behöver ju arbetas upp igen, säger hon.

Vilken typ av konsekvenser som företagen drabbas av beror också till stor del på vilken typ av företag som är drabbat av varslet. En industri drabbas kanske av större ekonomiska konsekvenser än ett hotell, menar Johanna Grönbäck.

− Men ett hotell har kanske å andra sidan mindre att röra sig med från början, säger hon.

Förlorade dagar otillräckligt mått

Sverige har ett relativt litet antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt. Men många arbetsgivare menar att det är ett dåligt, eller åtminstone inte tillräckligt, mått på hur arbetsmarknaden fungerar. Även konsekvenserna av varsel bör användas för att mäta exakt hur starkt fackens konfliktvapen faktiskt är.

Är förlorade arbetsdagar ett bra mått på hur arbetsmarknaden fungerar?

− Delvis, för det är väldigt konkret. Man förstår precis vad det handlar om. Men det är inte så heltäckande. Det finns ju varselstatistik som borde inkluderas i diskussionerna kring konflikter på arbetsmarknaden, säger Johanna Grönbäck.

Många företagare menar att konfliktvapnet är oproportionerligt. Hur ser du på det?

− De har en poäng. Varsel är en kostnad och en risk för företagen, men det kostar väldigt lite för facken att lägga ett varsel.

− Det finns många fack som använder konfliktvapnet på ett proportionerligt sätt och det finns fack som inte gör det. Det är ganska lätt att göra konflikterna oproportionerliga, säger Johanna Grönbäck.

Hon förklarar att vissa fackförbund tenderar att rikta in sig mot nyckelpersoner på arbetsplatsen och hon poängterar att i vissa fall kan en hel arbetsplats tvingas stänga om en enda medarbetare tas ut i strejk.

− Att till exempel ta ut en kranförare på en byggarbetsplats är en relativt enkel åtgärd för facket, men en tung kostsam åtgärd för företaget, säger hon.

Sympatiåtgärder oproportionerliga

I det svenska systemet finns också möjligheten för alla fackförbund att varsla om sympatiåtgärder. Även den möjligheten menar många arbetsgivarrepresentanter är oproportionerlig.

− De har en poäng, säger Johanna Grönbäck.

Under år 2023, det vill säga förra gången som det var avtalsrörelse, varslades det om 41 så kallade primärkonflikter, varav arbetsgivarna stod för tre. Utöver det varslades det om 63 sympatiåtgärder – samtliga från fackförbund, enligt siffror från Medlingsinstitutet.

”Det är mer känsligt för arbetsgivare med lockouter och konflikter nu än det var förr. Därför finns det en oproportionalitet mellan fack och arbetsgivare nu.”

Johanna Grönbäck konstaterar att regelverket i Sverige är annorlunda jämfört med andra länder.

− I exempelvis Danmark så har man krav på att sympatiåtgärderna ska ha en koppling till den primära konflikten. Det tycker jag är en god ordning som ger en förståelse för varför man går ut i sympatistrejk. Det begränsar användningen och skapar en tillit till systemet, säger hon.

Tycker du att det svenska systemet bör förändras?

− Det finns skäl att se över det.

Samtidigt som facken har möjligheten att ta till strejkvapnet, så finns också arbetsgivarnas möjlighet till lockout. Johanna Grönbäck tycker dock inte att de riktigt står i proportion till varandra.

− Det här får man se ur ett historiskt perspektiv. För 60–70 år sedan såg arbetsmarknaden helt annorlunda ut. Då fanns det inte så många arbetsgivare och företag som idag, säger hon.

Då var konkurrensen och marknaden en annan. Företagen var inte lika globalt ihopkopplade och det var inte lika stor risk att förlora kunder och leverantörer vid ett avbräck i arbetet.

− Det är mer känsligt för arbetsgivare med lockouter och konflikter nu än det var förr. Därför finns det en oproportionalitet mellan fack och arbetsgivare nu. Lockoutvapnet är för dyrt för arbetsgivare att använda, säger Johanna Grönbäck.