DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Befarad sjuksköterskeflykt har hittills uteblivit

Trots extrem belastning, tuffa scheman och risk för uteblivna semestrar – sjuksköterskorna har inte lämnat sina jobb under pandemin. Bara en mindre ökning syns bland dem som jobbat med covidpatienter.

Sverige har gått igenom tre allvarliga smittovågor under loppet av 15 månader. Över en miljon svenskar har testats positivt för covid-19, 7 500 har intensivvårdats och 14 500 har avlidit. Timme efter timme har vårdpersonal stått i obekväm skyddsutrustning och gjort vad de kunnat för att rädda liv och lindra. Vårdförbundet har varnat för att pressen kan få sjuksköterskor att lämna vården. Men har de gjort det?

TT har frågat alla regioner och vart och ett av akutsjukhusen i Region Stockholm om hur många sjuksköterskor som slutade under en period före pandemin respektive under pandemin. Drygt hälften har svarat och trots den tunga tiden med många svårt sjuka i covid-19 ser majoriteten inte att fler sjuksköterskor har sagt upp sig under pandemin, än tidigare.

För tidigt att säga

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro förklarar den uteblivna flykten med att det är för tidigt att undersöka effekterna av pandemin.

– Man stannar kvar för att man tar det professionella ansvaret, man är orolig både för patienter, personal och kollegor. Forskning visar också att först efter det att man har fått återhämtning och vila, börjar man fundera över hur man vill ha det. Så jag tycker det är tidigt, säger Sineva Ribeiro.

Vissa regioner redovisar siffror som visar att lika många har slutat under pandemin som före. Andra att fler har slutat under pandemin, och vissa att färre har slutat under pandemin.

Fler slutade före

Akademiska sjukhuset i Uppsala hade fler anställda sjuksköterskor första månaderna 2021, än åren innan. Antalet som har slutat är oförändrat under pandemin jämfört med innan.

I Region Skåne har färre valt att sluta under pandemin, än perioden före.

Västra Götaland har totalt sett haft något färre sjuksköterskor på sina sjukhus under pandemin, än perioden före. Antalet som slutade var generellt sett fler före pandemin, än under. I grupper som har dragit ett tungt lass i covidvården syns dock tendensen att fler har slutat under pandemin.

“För specialistinriktningarna anestesi-, ambulans- och operationssjuksköterskor ses en liten ökning”, skriver de i sitt enkätsvar.

I enstaka regioner slutade fler sjuksköterskor under pandemin än innan. I Blekinge slutade 70 sjuksköterskor under perioden juni 2018 till maj 2019. Ett år senare, juni 2020 till maj 2021 slutade 100 personer.

– Den yrkesgrupp där flest medarbetare har valt att lämna regionen är grundutbildade sjuksköterskor på vårdavdelningar. Vi kan se en ökning på de enheter där omställningen till covidvård påverkade allra mest, säger Anna Jansson, tillförordnad HR-chef i hälso- och sjukvården i Region Blekinge.

Även i Gävleborg är det fler som har slutat under pandemin än före.

Iva sticker ut

Region Örebro kan på grund av brister i systemet inte ta fram siffror på hur många som har slutat, men har själva frågat sjuksköterskorna som slutat varför de har valt att göra det.

– I avgångsintervjuer och enkäter ser vi ingen enskild specifik orsak till att man lämnar vården, säger Ingeborg Gunnarsson, på HR-enheten i regionen.

En granskning från Sveriges Radio har visat att intensivvården inte har förlorat mer personal under pandemin än vanligt, generellt sett, men att enskilda sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm till exempel, har förlorat många sjuksköterskor.

Ingen nationell bild

TT: Kan förklaringen ligga i att enskilda arbetsplatser har stora problem med att sjuksköterskor slutar?

– Det ser väldigt olika ut i Sverige. Vi får signaler om att många har slutat på enskilda arbetsplatser som har en viktig roll i hälso- och sjukvårdskedjan, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kan inte se fler uppsägningar än vanligt på nationell nivå, men har också uppfattningen att det förekommer på vissa sjukhus.

– Det finns en viss eftersläpning i statistiken så vi har inte en heltäckande bild ännu. Om det skulle ske uppsägningar i stor skala, eller där det sker, måste man titta på bakomliggande orsaker och följa upp på individnivå, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR.

Enligt Jeanette Hedberg pågår uppföljningar just nu både på nationell och regional nivå.

Helena Björk/TT