ARBETSKRAFTSINVANDRING

Varningen: Nödvändig arbetskraftsinvandring kan leda till fängelse

Regeringen vill förbättra reglerna för arbetskraftsinvandring, men resultatet kan bli det motsatta, varnar tunga experter och företagare. Arbetsgivare kan i värsta fall straffas med fängelse vid misstag i pappersarbetet. ”Visar på att de som jobbar med de här frågorna inte har kontakt med verkligheten”, säger företagaren Kent Ly.

IT-arkitekter och systemutvecklare men också bärplockare och personal till snabbmatsrestaurangerna. Sverige behöver rekrytera arbetskraft till en rad olika branscher där företagen ropar efter arbetskraft. Om de lever inom EU och EES är det inga problem, där råder fri rörlighet på arbetsmarknaden, men för personer från länderna utanför det området krävs ett arbetstillstånd. Förutsättningen för att det ska beviljas är att den arbetssökande dels har ett erbjudande om jobb klart vid ankomsten till Sverige, dels att lönen ligger i nivå med kollektivavtalen i den bransch det gäller och en inkomst på lägst 13 000 kronor per månad innan skatt. Dessutom ska arbetsgivaren ha annonserat ut jobbet på den europeiska arbetsmarknaden utan att få napp, först därefter kan personer utanför EU/EES söka. Det är alltså en tidsödande och – för arbetsgivarna – krånglig process att rekrytera den kompetens som behövs i snart sagt de flesta näringar i Sverige.

I princip är det samma regler som har gällt för arbetskraftsinvandring sedan 2008 och just nu pågår därför en utredning som ska komma med förslag på hur reglerna kan bli enklare och bättre. Det är en efterlängtad process men efter att ett första delbetänkande har presenterats, ökar farhågorna för att det tvärtom kan bli än mer krångligt. Svenskt Näringsliv är en av de organisationer som har lämnat in remissvar och som ser positivt på en del av förslagen, bland annat de som har till uppgift att stoppa de så kallade kompetensutvisningarna.

– Men det finns också mörka moln vid horisonten. Om en del av de olika förslagen går igenom kan det om ett par år bli betydligt sämre möjligheter att rekrytera utanför EU, säger Amelie Berg, expert på arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv som sitter med i utredningen.

Höjt försörjningskrav

Bland orosmolnen finns bland annat förslaget om ett höjt försörjningskrav. Idag ligger det alltså på 13 000 kronor i månaden, i nivå med officiellt existensminimum för en persons försörjning. Nu diskuterar dock utredningen en rejäl höjning, upp mot 32 000 – 35 000 kronor i månaden för att täcka också eventuella medföljande familjemedlemmar. Det är lönenivåer som många branscher, trots ett stort rekryteringsbehov, inte kommer att kunna möta.

Anna Wallén är näringspolitisk chef på Visita. Hon pekar på ett växande behov av specialister, till exempel sushikockar som till största delen måste rekryteras utanför EU.

– Det skulle få allvarliga konsekvenser eftersom kockar är en nyckelkompetens hos många av våra medlemsföretag och en förutsättning för hela restaurangen och alla andra jobb på den, fortsätter hon.

Kent Ly driver restaurangen JungleThai i Jönköping som är ett av de företag som det nya försörjningskravet skulle slå mot.

– Mycket oroande. Vi är helt hänvisade till att rekrytera de kockar vi behöver från Thailand. Den kompetens som vi efterfrågar finns helt enkelt inte här. Ett sånt försörjningskrav som nu är på förslag är omöjligt för oss att möta med mindre än att vi måste höja priserna drastiskt, mer än vad kunderna tål, för det är ju de som i slutänden måste betala. Det här visar bara på att de som jobbar med de här frågorna inte har kontakt med verkligheten, säger han.

Ökad administration

Men det är inte bara ett eventuellt förhöjt försörjningskrav som oroar. Redan idag finns ett betydande administrativt arbete vid en utlandsrekrytering med tillhörande pappershantering. I ambitionen att minska riskerna för människosmuggling och arbetskraftskriminalitet, kan den administrativa bördan komma att öka än mer. Vid sidan av att dokument om anställningsvillkor ska ha skickats in till Migrationsverket i samband med rekryteringen, föreslås nu att varje gång någonting i de villkoren förändras, till exempel förändring av arbetsuppgifterna, ska även det anmälas. I större företag med många anställda med hemvist utanför Europa innebär det en kraftig ökning av administrationen.

– Vad vi behöver är inte ännu mer regelkrångel med risk för att göra fel. Vi behöver ett system som är lätt, smidigt och enkelt. Och som sätter stopp för de kompetensutvisningar som dyker upp med jämna mellanrum, säger Carl-Johan Hamilton, vd på ANTS, som är specialiserade på att rekrytera och matcha nya medarbetare inom tech-sektorn.

Böter och fängelse

Än mer märkligt blir utredningens förslag av att de arbetsgivare som inte fullföljer den utökade informationsskyldigheten riskera både böter och i värsta fall – fängelse.

– Det är en helt oproportionerlig åtgärd för en utebliven eller sent inkommen anmälan om förändring av arbetsvillkoren, säger Amelie Berg.

Anna Wallén menar att bara det faktum att ett sådant förslag ens kommit på tal, visar på en brist på förståelse för hur företagen arbetar.

– Det gör att vi måste bli än bättre på att beskriva vår verksamhet. Regelbördan är stor nog redan som den är och i och med att många av våra medlemsföretag inte klarar av att kompetensförsörja verksamheten utan rekryteringar utanför EU, så kommer den att öka än mer, säger hon.

Långa handläggningstider

Samtidigt som administrationen riskerar att öka hos arbetsgivarna, finns motsvarande problem hos Migrationsverket såväl som Skatteverket. Handläggningstiderna blir allt längre parallellt med en tilltagande osäkerhet om hur utslaget från myndigheten till slut blir. Både Carl-Johan Hamilton och Kent Ly oroas över att om rekryteringsmöjligheterna försämras så kommer de efterfrågade specialisterna istället att välja andra länder.

– Det sker redan nu. Sveriges varumärke utomlands, som ett bra land att arbeta i, försämras stadigt. Problemet är inte att det kommer för många hit som vill arbeta utan att det kommer för få. Inom tech-sektorn är efterfrågan på kvalificerade medarbetare idag i nivå med hur det var innan pandemin. Och då finns det flera branscher som bara är i början av sin återhämtning, resor och restaurang för att ta två exempel. Rekryteringsproblemen kommer att bli gigantiska de närmaste åren och vi klarar inte det utan medarbetare från olika håll i världen, säger Carl-Johan Hamilton.

Han menar också att utredningen även måste ta höjd för att det av allt att döma blir mer distansarbete i framtiden, inte bara inom Sveriges gränser. Frågan är alltså hur en ”arbetskraftsinvandring på distans” kan ske.

Amelie Berg igen:

– Det viktiga är att det är företagens behov, inte reglerna, som styr arbetskraftinvandringen. Hur det nya regelverket än blir får det inte påverka att det är arbetsgivaren som avgör vilken kompetens som behövs på företagen.

– Att rekrytera nya medarbetare utifrån är alltid en ekonomisk risk för företagen. Regelverken kring arbetskraftsinvandring är dessutom komplexa så det viktiga måste vara att hjälpa företagen att göra rätt, inte krångla till det ytterligare.