DET NYA ARBETSLIVET
Forskning: Så mycket kommer du att jobba hemma efter krisen
Många av dem som nu arbetar på distans kommer inte att återvända till fem dagar på kontoret när pandemin är över. Den nyvunna friheten är alltför stor. Det ställer krav på helt nya strategier för arbetsgivarna för att behålla kompetenta medarbetare.
Distansarbetet har egentligen varit en framtidsfråga i många år. Men trots att teknikutvecklingen numera gör det möjligt att växla kontoret mot en annan arbetsplats, så har det gått förvånansvärt trögt. Innan pandemin hade bara cirka tre procent av arbetstagarna i Sverige merparten av arbetstiden på distans medan ungefär 30 procent arbetade hemifrån ibland. Men när covid-19 drabbade världen förändrades i ett slag vårt sätt att arbeta. Nu är nästa varannan arbetstagare, 43 procent, indragna i distansarbete.
Förändrade rörelsemönster
Vad händer då när pandemin klingar av? Kommer människor att direkt återvända till sina arbetsplatser och återuppta normen om att bostaden måste finnas på samma ort som arbetsplatsen?
– Det är inte säkert. Livsstilstrender och förändrade rörelsemönster kan komma att sitta i under lång tid framöver. Människor har i större utsträckning ställts inför frågan vad de värdesätter och vi ser att många uppger att de saknar närheten till natur och skulle kunna tänka sig att flytta från storstaden om de inte längre måste bo i närheten av arbetsplatsen.
Det säger Ann-Therése Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion, som i dagarna presenterade rapporten ”Flyttmönster i ett förändrat arbetsliv”, gjord av Remote Lab vid KTH i Stockholm. I rapporten är det tydligt att den kraftiga ökningen av distansarbete har fungerat förvånansvärt bra och bland annat gjort det lättare för många att få bättre kontroll på livs- och arbetspusslet. Av allt att döma har även produktiviteten ökat, till glädje för arbetsgivarna. I sin tur skapar ”detta gigantiska experiment på arbetsmarknaden”, som Ann-Therése Enarsson kallar det, en rad frågor och ett ifrågasättande av om bostadsort och arbetsort verkligen måste vara samma. Särskilt som arbetsplatsen inte sällan ligger i en större stad.
– Det kommer med all säkerhet att förändras. Vi ser allt fler som gärna väljer bostadsort före arbetsort. Fyra av tio svenskar säger sig vara beredda att flytta från storstaden. I USA är siffran fem av tio, säger rapportförfattaren Maria Svensson Wiklander på Remote Lab.
Andra värden viktiga
I en situation där arbetsuppgifterna går att utföra minst lika bra eller än mer effektivt utanför kontorets väggar, blir andra värden viktiga: möjligheten att hitta billigare bostäder, att bosätta sig nära vänner, komma nära natur och miljö, minska stressen och öka livskvaliteten.
– Faktum är att huspriserna i dagsläget ökar mer än bostadsrätterna. Åre är den kommun som växer allra snabbast i Sverige just nu, fortsätter Maria Svensson Wiklander.
Andra exempel på orter som lockar till sig inte bara temporära ”coronaflyktingar” utan utflyttare på en mer långsiktig basis, är bland andra Falkenberg, Örnsköldsvik och den lilla orten Kaxås i Offerdals kommun i Jämtland. Där har entreprenören Dan Olofsson satsat på att bygga 40 villor i akt och mening att locka barnfamiljer till ett helt annat boende och liv än det som finns att tillgå i de större städerna. En av dem som har nappat på det är Jarkko Sassi, som valt att flytta från Eskilstuna till Kaxås.
– Jag arbetar med systemfrågor åt olika IT-företag. Inget i arbetet har förändrats av att jag flyttat hit. Det är samma uppdragsgivare som tidigare även om jag sitter på ett annat ställe, säger han till SVT Jämtland.
Ny grön våg
Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier vid KTH och professor i entreprenörskap vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, menar att det kan liknas vid en ny grön våg, likt den som drog igenom Sverige på 1970-talet.
– Då var det industrisamhället som var i förändring samtidigt som dåvarande normer och samhällsutveckling ifrågasattes. Idag är det de nya digitala möjligheterna och pandemin som ligger bakom. Skillnaden är att förra gången skulle det vara gröna jobb och gröna liv. Nu är det urbana jobb och gröna liv, säger han.
Ännu vill ingen tala om en begynnande folkrörelse, en landsbygdens comeback, även om ett flertal kommuner runt om i landet har känt av utvecklingen och intensifierat marknadsföringen, utbyggnaden av skolor och den tekniska infrastrukturen för att locka till inflyttning och därmed utflyttning från de större städerna. Det handlar inte bara om att på kort sikt locka till sig välbehövliga skattebetalare utan också om att inspirera människor att stanna kvar med alla de resurser de representerar. Det kan till exempel handla om att bygga upp möjligheter till ”co-working”, en modernare version av det klassiska kontorshotellet, där människor från olika branscher arbetar tillsammans. Digitaliseringen i all ära men pandemin har också visat att det mänskliga mötet spelar stor roll.
Tackar nej till jobberbjudanen
Men redan nu står det klart att pandemins svallvågor på det här området kommer att förändra arbetsmarknaden och därmed ställa helt nya krav också på arbetsgivarna. Enligt Maria Svensson Wiklanders forskning blir det allt vanligare att människor tackar nej till jobberbjudanden om det inte finns möjlighet till distansarbete. Så många som var tionde person kan också tänka sig att ta en lönesänkning på tio procent för att ha möjlighet att jobba på distans.
– I dagsläget har bara 29 – 30 procent av arbetsgivarna en tydlig strategi för distansarbete. Det måste bli fler som tar ställning till det och formulera goda skäl om de fortsätter att kräva närvaro på kontoret varje dag, säger hon.
Hans Westerlund håller med:
– Vi har undersökningar som visar på en framtida, eftersträvad fördelning på 50/50 mellan arbeta på plats och på distans.
