DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Forskare: Därför kan jobbkriser leva kvar i 25 år

Personer som drabbades hårt av 90-talskrisen har fortfarande svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, visar en ny studie. Nu varnar forskare för hur hårt och hur länge coronakrisen kan slå mot redan utsatta grupper.

Lågkonjunkturers långsiktiga effekter bör inte underskattas, enligt forskarna Martin Nybom och Mattias Engdahl vid IFAU i Uppsala. I en ny rapport som presenterades under ett SNS-seminarium har de med hjälp av mikrodata följt personer över lång tid för att studera hur 90-talskrisen påverkade deras inkomster och sysselsättningsmöjligheter. Slutsatsen? Personer i de hårdast drabbade kommunerna är fortfarande påverkade. De hade lägre inkomster och sysselsättning även 25 år efter krisen.

– Ekonomiska chocker kan ge bestående effekter på lokala arbetsmarknader, som inte framgår av vanlig nationell statistik, säger Martin Nybom.

Negativa effekter 25 år senare

90-talskrisen slog olika hårt i olika delar av landet. I vissa kommuner föll sysselsättningen med 13-14 procent, i andra mindre drabbade kommuner med 5-6 procent, förklarar Martin Nybom och pekar på att negativa effekter av krisen lever kvar. Spolar vi fram till 2015, 25 år efter att krisen slog till, har personer i de kommuner som drabbades hårdast fortfarande signifikant sämre möjligheter till jobb.

– Vi har haft en svag återhämtning när det gäller sysselsättningschanser, säger Martin Nybom.

Dessutom hade personer på hårt drabbade lokala arbetsmarknader år 2015 uppåt tio procent sämre löneutveckling jämfört med personer som under krisen jobbade i mindre drabbade regioner.

– Det är ganska stora skillnader, säger han.

Kvinnor drabbades hårdare än män och personer födda utanför Norden hårdare än svenskfödda, visar studien. Dessutom slog krisen hårdare mot personer med låg utbildning.

Slår mot redan utsatta grupper

Även om coronakrisen skiljer sig från andra kriser kommer den sannolikt att få långsiktigt negativa effekter. En lågkonjunktur är ändå en lågkonjunktur, resonerar Martin Nybom.

– Det bör man ha i åtanke i krispolitiken, säger han.

Mattias Engdahl trycker på att tidigare studier av kriser visar att unga som inte kommer in på arbetsmarknaden kan uppleva negativa effekter på jobbchanser långt senare. Och i kriser är det oftast redan utsatta grupper som drabbas.

– Konjunkturnedgångar får långsiktiga effekter, det är det vi ser, säger han.

Martin Nybom fyller i.

– Mycket nu är osäkert och det är viktigt att ha möjlighet att sätta in motåtgärder. Vi gör tyvärr inga policyanalyser i den här rapporten, men generellt är rådet att se till så att lågkonjunkturer blir så korta och odramatiska som möjligt. För de får bestående effekter, säger han.

Enligt Erika Färnstrand Damsgaard, forskningschef vid Konjunkturinstitutet, finns det flera lärdomar att dra från 90-talskrisen för att tackla effekterna av den pågående covid-krisen, även om kriserna skiljer sig åt. Pandemin är resultatet av en extern chock och inte av obalanser i ekonomin, vilket hon menar har gjort det lättare att gå in med expansiv politik för att stötta företagen.

Långtidsarbetslöshet kan bita sig fast

Men även om företagens anställningsplaner har blivit mer optimistiska under våren ser hon stora orosmoln just kring vilka grupper som drabbas. Utrikes födda och personer som saknar gymnasieutbildning ser ut att drabbas hårt även denna gång och antalet långtidsarbetslösa närmar sig 200 000 personer, konstaterar hon under seminariet.

– Vi ser att skillnaderna ökar mellan grupper som redan innan krisen hade en svag konkurrensförmåga och de som inte hade det. Människor som står utanför länge förlorar kompetens och nätverk. Det finns en risk att långtidsarbetslösheten permanentas på en hög nivå, säger hon.

Sverige står inför en rejäl utmaning när det gäller arbetslösheten. Enligt färska beräkningar från Svenskt Näringslivs ekonomer är utanförskapet nu så stort att cirka 800 000 personer på heltid är borta från arbetsmarknaden. Den totala kostnaden för detta är drygt 270 miljarder kronor per år.

Krävs ökad kunskap

Mattias Engdahl menar att kunskapen om krisers långsiktiga effekter måste öka för att rätt insatser ska kunna sättas in. Åtskilliga år efter 90-talskrisen består problem och han gissar att även coronakrisen kommer att lämna ett bestående avtryck.

– Det behövs en ökad medvetenhet om att kriser slår olika hårt mot olika grupper och att effekterna kan leva kvar långt efter att ekonomin i stort återhämtat sig, säger han.