DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Kunskapstapp för miljarder under corona – ”Går inte att reparera”
Svenska ungdomar har förlorat kunskaper för miljarder under pandemin, visar ny forskning. Redan utsatta grupper drabbas hårdast av distansundervisning. Nu varnar flera experter för allvarliga följder för företagen, arbetsmarknaden och hela samhället.
Världsbankschefen David Malpass uttryckte nyligen oro för hur skolbarnen världen över har påverkats under pandemin.
– Det går inte att reparera det skolbarn förlorat under pandemin. Effekterna när det gäller barns förlorade skolgång är stora. Barn i världen backar i utvecklingen genom att glömma det de lärt sig och samtidigt förlora tiden i skolan för att gå framåt, sa David Malpass till Ekot.
Och mycket pekar på att skolgången har blivit lidande under pandemin, vilket kan få långtgående konsekvenser för hela ekonomin.
Ny forskning: ”Svaga elever drabbas mest”
IFAU kom tidigare i år ut med en antologi om pandemins effekter på barn och unga. Björn Öckert, professor vid IFAU, har undersökt hur frånvaron i skolan har sett ut under pandemin.
– Vi fann att frånvaron bland elever och lärare har ökat med 50-70 procent under perioden mars-december 2020. Det innebär en ytterligare veckas frånvaro per person jämfört med hur det sett ut tidigare. Det kanske inte låter så farligt, men det är inte jämnt fördelat, vissa har varit hemma mycket mer. Vi tror att de svaga eleverna har drabbats mest här.
Björn Öckert har även tittat på vad den ökade frånvaron kan tänkas få för konsekvenser.
– Vi har gjort en genomgång av den forskning som finns på området. Vi tittade på hur mycket barn i genomsnitt lär sig i skolan när man är där och utgått från att det är den kunskapen som går förlorad. Det vi sett är att elever i genomsnitt lär sig något nytt varje dag i skolan, och de lär sig mer ju yngre de är, och det är också de svagaste eleverna som lär sig mest i skolan. Så varje dag en elev inte går i skolan sker ett kunskapstapp.
”För varje enskild elev är det inte så farligt. Men vi har många elever i skolan”
Utifrån forskningsgenomgången har Öckert sedan räknat på de tänkbara konsekvenserna av pandemin.
– För varje enskild elev är det inte så farligt. Men vi har många elever i skolan. Enligt våra grova beräkningar gick 10 miljarder kronor förlorade i framtida inkomstbortfall och bortfall av inkomst under den perioden vi tittade på. Beräkningarna utgår från att det man lär sig i skolan värdesätts på arbetsmarknaden, det finns många studier som pekar på det.
Björn Öckert anser att de stora samhällsekonomiska kostnaderna av ökad frånvaro under pandemin visar att även relativt dyra satsningar för att motverka de negativa konsekvenserna, såsom exempelvis lovskola eller extra stöd till elever, kan vara kostnadseffektiva.
”De som har läst på distans lyckas sämre. De har helt enkelt lärt sig mindre”
Caroline Hall, docent vid IFAU, har undersökt hur hemundervisningen påverkat eleverna.
– Vi har gått igenom tidigare forskning om hur elever påverkas av distansundervisning. Det man ser är att de som har läst på distans lyckas sämre. De har helt enkelt lärt sig mindre, sedan är det lite olika hur stort tappet är i olika undersökningar.
De som har sämre betyg till att börja med tycks vara de som förlorar mest på distansundervisning.
– Det är tydligt att de elever som har sämre studieförutsättningar och sämre resultat sedan innan tappar mest. De starkaste eleverna har inte alls samma tapp.
Befarar ännu större tapp
Caroline Hall befarar att eleverna kan ha drabbats värre under pandemin än i de undersökningar som hon har studerat.
– Med pandemin tillkommer ytterligare komplikationer. Omställningen till distans behövde ske väldigt fort. Även praktiska ämnen som inte lämpar sig för distans har ibland behövt ske på distans, så jag misstänker att tappet här kan vara ännu större än vid de studier som vi har tittat på.
Hon förklarar att det är svårt att kvantifiera kunskapstappet i och med att det inte genomfördes nationella prov i Sverige under perioden.
– Det är svårt att säga hur stort kunskapstappet är. Vi kan titta på betyg och genomströmning på gymnasiet, men vi vet inte hur betygsättningen har påverkats under pandemin. Men utifrån tidigare forskning bör vi förvänta oss att ett kunskapstapp har skett och att det framförallt har drabbat de svagare elevgrupperna. De långsiktiga konsekvenserna av detta beror på i vilken utsträckning skolan kan kompensera eleverna. Om ingenting görs kan vi befara tappet blir stort för vissa elever.
I juni tog elever födda år 2002 studenten, många i årskursen har spenderat nästan halva gymnasietiden hemma. Ännu finns det inte någon sammanställning på hur betygen har påverkats för årskursen under distansundervisningen, men Caroline Hall befarar att vi kommer att få se tydliga effekter.
– För studenterna som gick ut förra året kunde man inte se någon tydlig effekt på betygen. Men de som går ut nu har varit hemma under en mycket längre tid vilket gör att effekten förmodligen är tydligare. Sedan kan det vara så att även om betygen ligger på samma nivå så finns det ett kunskapstapp om betygsättningen har varit lite mer generös under pandemin.
Stora skillnader
Per Engzell är forskare vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet och har undersökt hur barn påverkas av distansundervisning.
– Det vi har studerat är hur grundskolelevers inlärning påverkas av hemundervisning. I vår studie såg vi på hur nederländska grundskoleelever presterade omedelbart innan och efter åtta veckors skolstängning under perioden mars-maj 2020.
Av studien framgår att det var stor skillnad i hur stora framsteg de nederländska eleverna gjorde i sina studier under perioden som skolorna var stängda. Resultaten visar att eleverna hade tappat ungefär en femtedel i studieresultat jämfört med tidigare år under den period då skolan var stängd, vilket var en femtedel av skolåret.
”Det vi tydligt i studien ser är att stängda skolor har slagit extra hårt mot elever från studiesvaga hemmamiljöer”
Forskarna drog därför slutsatsen att eleverna i genomsnitt inte tillgodogjorde sig någon kunskap alls under nedstängningen.
Kunskapsförlusterna visade sig vara större hos barn från hem med föräldrar utan gymnasieutbildning. För den gruppen var förlusten upp till 60 procent större än hos andra.
– Det vi tydligt i studien ser är att stängda skolor har slagit extra hårt mot elever från studiesvaga hemmamiljöer med föräldrar med lägre utbildning och mindre resurser.
”Stort experiment vi genomlever”
De undersökningar som har gjorts på hemundervisning har alla varit under kortare perioder.
– Eleverna på svenska gymnasier och högskolor har varit hemma under en väldigt lång tid nu, det är en unik situation. De studier som tidigare har gjorts har studerat mer kortvariga nedstängningar. Det är ett stort experiment som vi genomlever nu. Vi har all anledning att ta det på allvar.
Det är inte nödvändigtvis lättare för äldre elever att ta till sig kunskap genom distansundervisning.
– Många av studierna som har gjorts tittar på yngre elever. I Sverige är det framförallt personer på gymnasier och högskolor som har varit hemma. Man tänker sig kanske att äldre elever klarar sig bättre. Men i vår studie ser vi ingen skillnad mellan de som är elva år och de som är sju år gamla, säger Per Engzell.
– Det finns även en studie från ett amerikanskt universitet som visar att elever som läste samma kurs online fick sämre undervisning än de som läste samma kurs på plats. Så det finns anledning att tro att även äldre barn och ungdomar kommer få se konsekvenser av det här, fortsätter han.
Hoppfull om effektiva åtgärder
Per Engzell är dock hoppfull om att kunskapstappet efter pandemin kan åtgärdas med rätt insatser.
– En del av studierna finner att det går att ta igen förlorad utbildning senare. Så här finns det utrymme för samhället att gå in och styra i rätt riktning. Nu gäller det att sätta in resurser där det krävs och rikta resurserna till de grupper som påverkats mest för att motverka effekterna. Jag skulle säga att prognosen är hoppfull om man tar problemet på allvar.
Även Skolverket har sett samma tendenser som forskarna.
– Vi har gjort en rad olika typer av undersökningar om vilka konsekvenserna av pandemin blir för eleverna. Det finns en risk för ett kunskapstapp, inte minst inom gymnasieskolan, men det är för tidigt att säga hur stort det blir, säger Anna Castberg som är enhetschef på Skolverket.
– Det man kan säga överlag är att vissa grupper har svårare att klara av distansundervisningen. Elever som har mindre studievana och elever i behov av stöd löper större risk för att inte få samma kunskap som de hade fått på plats i skolan, fortsätter hon.
Anna Castberg anser att skolan kommer att behöva mycket stöd framöver för att ta igen allt som har gått förlorat under pandemin.
– Det finns också en risk för minskad motivation och försämrat psykiskt mående. Det är problem som är viktiga att adressera i höst
”Lärare och elever har gjort fantastiska insatser för att ställa om. Distansundervisning är fortfarande bättre än ingen undervisning alls”
Magnus Wallerå, avdelningschef kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, anser att det finns en stor anledning till att vara bekymrad.
– Generellt har det varit svårt att nå samma nivå i distansskolan som vid vanlig undervisning, men man måste understryka att lärare och elever har gjort fantastiska insatser för att ställa om. Distansundervisning är fortfarande bättre än ingen undervisning alls. Sverige har haft de tekniska förutsättningarna för att bedriva distansundervisning och jag har svårt att se att eleverna har tappat jämfört med andra länder. Men förmodligen har de tappat om vi jämför med tidigare elever, säger Magnus Wallerå.
Det finns även anledning att tro att de praktiska utbildningarna har drabbats ännu hårdare, menar han.
– Många elever på yrkesförberedande program har gått miste om sin praktik, säger han.
Varnar för ökad utanförskap
Nu hoppas Magnus Wallerå att utbildningssystemet ger eleverna möjlighet att kompensera för kunskapsluckorna som har uppstått till följd av pandemin. I annat fall kan vi få se allvarliga konsekvenser på arbetsmarknaden.
– På den svenska arbetsmarknaden är en gymnasieexamen en förutsättning för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Om fler elever saknar gymnasieexamen efter pandemin, eller om de kommer ut med bristande kunskaper och inte är anställningsbara så kommer vi direkt att se ett ökat utanförskap på arbetsmarknaden. Kommer man ut på arbetsmarknaden med bristfälliga kunskaper är risken stor att man startar sitt arbetsliv utan arbete, och det vet vi ger stora konsekvenser för individen när det kommer till inkomstutvecklingen över tid, säger han.
”Risken är att kompetenskrisen förvärras om fler elever och studenter lämnar skolor och högskolor med bristfälliga kunskaper”
Rätt kompetens var en bristvara på den svenska arbetsmarknaden redan innan pandemin.
– Företagen upplevde en kompetenskris redan innan pandemin. Sju av tio företag hade svårt att rekrytera rätt kompetens i rätt tid. Risken är att kompetenskrisen förvärras om fler elever och studenter lämnar skolor och högskolor med bristfälliga kunskaper, säger han.
Följderna av kunskapstappet blir extra stora för individer som redan har det tufft på arbetsmarknaden, menar han.
– Om man ska ta sig in på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur så är det ännu viktigare att man har den utbildning och kunskaper som efterfrågas, säger han.
