DEBATTEN OM MINIMILÖNER

Massiv kritik mot EU:s nya hårdare lönekrav: ”Fördragsbrott”

Nu skärper EU förslaget om minimilöner. De nya beskeden skapar oro hos svenska fack, arbetsgivare och politiker. ”Skulle det se dagens ljus så är vi inne i en riktig utförslöpa”, säger LO:s Therese Guovelin.

Europaparlamentet lägger ett skarpare förslag om minimilöner än det som EU-kommissionen tidigare har lagt fram. Det rapporterar Sverige Radio Ekot. Bland annat vill förhandlingsgruppen, enligt Ekot, ha exakta nivåer för minimilöner på 60 procent av medianlönen och 50 procent av medellönen i respektive land. Förhandlingsgruppen vill också ha ett större krav än kommissionen på kollektivavtalens täckningsgrad, det vill säga hur många löntagare som omfattas av kollektivavtal, från 70 till 90 procent. Om medlemsländerna inte kan leva upp till detta vill förhandlingsgruppen att länderna ska kunna tvingas till åtgärder.

Beskedet upprör arbetsmarknadens parter och svenska politiker, som under lång tid har arbetat för att stoppa minimilönerna.

– Det här ett direkt ingrepp på den svenska modellen, säger Centerpartiets Europaparlamentariker Abir Al-Sahlani till Ekot.

Hon får medhåll från LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin, som redan tidigare har påtalat att EU:s förslag är ett brott mot EU:s grundlag, fördraget. Enligt det har EU inte rätt att lagstifta om löner. Men att förhandlingsgruppen nu går längre än kommissionen överraskar henne inte.

– Jag är inte speciellt förvånad att man klär på ännu mer på det dåliga förslaget än kommissionen, men om det stämmer att man både vill lägga en nivå på medellön och medianlön, så är det ett ännu tydligare brott mot fördraget, säger hon.

Även Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl är kritisk till de skarpare skrivningarna.

– Kommissionens förslag var dåligt redan från början och det här gör det ännu sämre, säger han.

Avtalen en benchmark

Therese Guovelin konstaterar att även om EU skulle ställa krav på kollektivavtalens täckningsgrad, så har de delar av den svenska arbetsmarknaden som inte har kollektivavtal generellt löner i nivå med avtalen eller högre.

– Vi vet att avtalen i Sverige fungerar som en benchmark. De stora sektorerna kan vara jurister, it och så vidare och där är det typiskt sett ganska höga löneförhållanden, säger hon och fortsätter:

– Vår modell fungerar. Parterna är överens om att den fungerar. Är det utmaningar så ska de svenska parterna ta sig an det, inte politiken.

Mattias Dahl menar att EU-kommissionen inte har kompetensen att bedöma vad som är rimligt för svensk arbetsmarknad och att det därför inte heller är rimligt att parlamentet ska sätta nivåer som ska gälla för Sverige.

– De är väldigt långt ifrån svensk arbetsmarknad, säger han och fortsätter:

– Europa har extremt många utmaningar som ligger på EU-kommissionens bord, som de har kompetensen att lösa och som de bör lösa. Lägg fokus på de sakerna istället, till exempel på hur vi ska göra den inre marknaden bättre och mer effektiv, hur löser vi frihandelsavtal med andra länder och hur tar vi bort handelshinder. Jobba med det istället, uppmanar han kommissionen och parlamentet.

EU-kommissionen kan stämmas

Therese Guovelin hoppas fortfarande på att förslagen inte ska bli verklighet.

– Jag kan svårligen se att det blir verklighet. Jag förutsätter att juristerna inom kommissionen sätter stopp. Men skulle det se dagens ljus så är vi inne i en riktig utförslöpa, säger hon.

Hon menar att om förslaget skulle bli verklighet så finns det stor risk att svenska löntagare och svenska företag tappar tilltron till EU och att benägenheten att gå med i fackliga organisationer eller arbetsgivarorganisationer skulle avta drastiskt.

– Det här är ett allvarligt hot mot den svenska modellen som vi känner den, så det får inte hända. Skulle det hända, så är vi inom arbetsmarknadens parter helt eniga om att det är ett fördragsbrott och då förutsätter vi att regeringen vidtar åtgärder och det är att stämma kommissionen inför EU-domstolen.

– Skulle förslaget bli verklighet, så lämnar vi den svenska modellen och får en europeisk löneprocess, konstaterar Mattias Dahl.

Goda intentioner

Therese Guovelin menar att intentionerna med minimilöner och den så kallade sociala pelaren är goda, men att EU-kommissionen och förhandlingsgruppen har hamnat snett i sina förslag till åtgärder.

– Jag tycker att det är flagrant att EU inte har bättre kunskap om hur vår modell fungerar, trots att vi har försökt utbilda dem. Vi har bland de lägsta antalet konfliktdagar i hela EU, vi har haft reallöneökningar de senaste 21 åren och vi upprätthåller en konkurrenskraftig produktivitet. Där borde de veta bättre.

Mattias Dahl säger att det är svårt att säga exakt vad det skulle innebära om förslaget blir verklighet, men att det är givet att parterna på den svenska arbetsmarknaden skulle behöva börja jobba på ett annat sätt.

– Det är ju långa processer, men den svenska lönebildningsmodellen som vi har idag vet vi vad den ger. Den har gett lugn och trygghet. Och den har gett en bra löneutveckling och hyggliga förutsättningar för företagen.

– Vi vill utveckla och behålla den. Vi vill inte lämna en modell som är framgångsrik, säger Mattias Dahl.