DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Höstbudget på 1000 miljarder kronor - ”Saknar effektiva åtgärder”
Budgetpropositionen för 2022 har presenterats, den innehåller reformer för sammanlagt 74 miljarder kronor. Men kritikerna saknar åtgärder för att sänka långtidsarbetslösheten.
Finansminister Magdalena Andersson har på morgonen presenterat regeringens budgetproposition.Budgeten innehåller utgifter på över 1 000 miljarder kronor med nya satsningar på omkring 74 miljarder.
Av de 74 miljarderna går nästan tio miljarder till coronarelaterade åtgärder, framförallt till vaccininköp och vaccinering. I budgeten ingår även den så kallade familjeveckan som föreslås införas från april 2022.
Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke saknar tillräckligt effektiva åtgärder för att underlätta företagens investeringar i klimatvänlig teknik och för att få fler i arbete, trots det stora reformutrymmet.
– Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen går vidare med parternas överenskommelse om LAS. Däremot saknas effektiva åtgärder som gör det lönsammare att gå från bidrag till arbete och som gör det enklare och billigare att anställa. Familjeveckan, kortare karens i a-kassan och höjd nivå i sjukförsäkringen är exempel på åtgärder som tvärtom minskar arbetskraftsutbudet och drivkrafterna att arbeta, säger Jan-Olof Jacke.
Enligt Jacke står Sverige inför en dubbel utmaning. Samtidigt som långtidsarbetslösheten är oacceptabelt hög har många företag mycket svårt att få tag på rätt kompetens. Tyvärr saknar budgeten ordentliga svar på dessa utmaningar, anser han.
– Det råder just nu stor osäkerhet om förutsättningarna för investeringar i en lång rad verksamheter som behövs för att klara klimatomställningen. Tyvärr visar regeringen lite förståelse för det i budgeten. Regeringen behöver vidta kraftfulla åtgärder för att säkerställa en fungerande elförsörjning och att underlätta tillståndsprocesserna, säger Jan-Olof Jacke.
Även Liberalerna är kritiska. Partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson hade velat se mer satsningar på skolan.
– Det är häpnadsväckande att man väljer att snåla på svenska skolan, säger han till TT.
Han är även bekymrad över långtidsarbetslösheten.
– Lösningen är inte höjda bidrag eller klassisk socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik utan att göra det mer lönsamt att arbeta och billigare för företag att anställa, säger Persson till TT.
Martin Linder, förbundsordförande i Unionen, saknar ytterligare insatser för att komma till rätta med kompetensbristen på arbetsmarknaden.
– Regeringen måste redan nu avsätta medel så att lärosätena kan utveckla utbildningar som riktar sig till yrkesverksammas behov. Fortfarande får man mer betalt för heltidsutbildning på plats än mer flexibla utbildningar som passar yrkesverksamma. Ett föråldrat system som regeringen måste se till att ändra, säger han i ett pressmeddelande.
Martin Linder understryker att dagens arbetsmarknad är tudelad. Samtidigt som bristen på kompetens växer ökar långtidsarbetslösheten och nästan 190 000 personer är nu långtidsarbetslösa.
– För att fler, som är långt ifrån arbetsmarknaden, ska anställas är det nödvändigt att regeringen inför etableringsjobben.
Patrick Joyce, chefekonom på Almega, är också inne på att det saknas åtgärder för att minska långtidsarbetslösheten.
Regeringens sista budgetproposition före valet är en splittrad produkt. Vissa förslag är bra men det saknas tillräckliga satsningar på att minska långtidsarbetslösheten och se till att företagens kompetensförsörjning tryggas, anser tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega.
Han välkomnar sänkningen av inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare och nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga, men kritiserar familjeveckan, höjd sjukpenning och sänkt skatt för sjukskrivna.
Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, varnar för en varselvåg om inte regeringen tar tag i cementkrisen. Hon saknar åtgärder i budgeten.
– Cementkrisen måste upp på högsta politiska nivå. Investeringsbortfallet vid ett byggstopp beräknas till 20 miljarder kronor per månad. Det slår direkt mot jobben, ekonomin och klimatomställningen, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Stockholms Handelskammare menar att budgeten som helhet innehåller positiva inslag, men att 74 miljarder i reformutrymme borde ge utrymme för starkare omstartsåtgärder. Kammaren hade också hellre sett bättre krisåtgärder riktade till branscher som fortfarande har det svårt under coronapandemin.
- Det är en väldigt stor budget som drar åt flera olika håll samtidigt, men man kan på goda grunder ifrågasätta om en familjevecka är det som behövs för att stärka återhämtningen och minska arbetslösheten här och nu, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Svenskt Näringsliv: Regeringens budget missar målet
