KOMPETENSKRISEN

Ingenjörsbasen: Därför lönar sig inte utbildning i Sverige

Fem års utbildning och höga studieskulder på det. Ska fler lockas att välja ingenjörsyrket måste det bli mer lönsamt, menar Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand. Men istället föreslår nu regeringen en höjning av räntan på studielånen.

Ulrika Lindstrand har varit ordförande för Sveriges Ingenjörer i fem år. Hon är själv civilingenjör i kemiteknik och jobbar fortfarande deltid på ett läkemedelsbolag. Men i sin roll som förbundsordförande har hon stor makt, inte bara i sitt eget fackförbund utan inte minst som en del av kärnan i facken inom industrin. Där är hon en viktig spelare när det så kallade märket, lönenormeringen på svensk arbetsmarknad, sätts i inledningen av varje avtalsrörelse. Så i sin roll har Ulrika Lindstrand inte bara inflytande över sina egna 160 000 medlemmars liv utan över alla svenska löntagare.

Det skulle inte vara fel att kalla Ulrika Lindstrand för en fackpamp. Men den som gör det ska inte låta sig luras. Hon är knappast mallen för en sådan. TN hade möjligheten att sitta ner med henne under en längre stund för att känna på hennes pulsen.

Svårt med motivationen

Under coronapandemin har nio av tio av de svenska ingenjörerna jobbat hemma. Enligt Sveriges Ingenjörers senaste medlemsundersökning har det påverkat balansen i medlemmarnas liv positivt. Men en åldersgrupp sticker ut. Yngre medlemmar är inte lika positiva till hemmakontoret som de i till exempel familjebildande ålder.

– De känner att det har varit svårt med motivationen. Nyanställda har haft svårt att komma in i ett sammanhang och känna av vad det är för ställe de har hamnat på och vilka som är deras kollegor, säger Ulrika Lindstrand.

Hur ser du framför dig att arbetslivet kommer att se ut för dina medlemmar nu när vi är på väg tillbaka till något slags normalitet?

– Det är jättesvårt att veta. Det finns företag som aviserar att alla ska in utan undantag och de som säger att de inte ska ha kontor utan att alla ska jobba hemma. Vi ser att våra medlemmar gärna vill fortsätta jobba hemma ett par dagar i veckan och ha den flexibiliteten.

Hon menar att det är svårt att veta hur pandemin kan påverka på längre sikt. Många företag har under krisen levt på det som redan fanns i orderböckerna.

Vi ser att våra medlemmar gärna vill fortsätta jobba hemma ett par dagar i veckan.

– Men ingenjörer är ju kreativa och ska komma med de nya lösningarna och innovationerna. Vi är ju beroende av att träffas och stöta och blöta. Jag är lite bekymrad över kreativiteten och Sveriges innovationsförmåga framåt.

Efterlyser vägledning från myndighet

Ulrika Lindstrand efterlyser bra och tydlig vägledning från Arbetsmiljöverket om hur det ska gå att jobba säkert framöver. Hon menar att arbetstagare måste veta vad som är rimligt att ställa upp med hemma och vad som är rimligt att ställa för krav på arbetsgivarna, vad gäller olika hjälpmedel på hemmakontoret.

Just Arbetsmiljöverket är en av de myndigheter som har fått stark kritik, såväl under pandemin som innan. Nyligen gjorde myndigheten en översyn av sitt regelverk, men Ulrika Lindstrand är kritisk till att verket inte har tagit höjd för distansarbete.

– De menar att man ska ha en dialog med sin chef, och det är ju gott så, men att ha en dialog behöver ju inte innebära att man kommer överens eller att det ens blir särskilt tydligt. Jag tror att vi behöver tydliga riktlinjer att hålla oss till.

Samtidigt menar hon att mycket samverkan kan göras lokalt, mellan arbetsgivare och fackförbund, samt mellan chef och medarbetare.

– Vi har alla olika behov och förutsättningar, konstaterar hon.

Besviken på regeringen

Under coronakrisen har arbetslösheten ökat dramatiskt. Samtidigt har Sverige en tämligen svår kompetenskris och i takt med att livet börjar återgå till det normala blir problemen alltmer påtagliga för företagen. Det är helt enkelt svårt att anställa de medarbetare som behövs för att företagen ska kunna utvecklas och för att Sveriges konkurrenskraft ska bibehållas och stärkas. Det är ett problem som inte minst Sveriges Ingenjörer har uppmärksammat, tillsammans med bland annat IF Metall och ett par svenska universitet.

– Jag är besviken på att regeringen inte tidigare tog till sig utvärderingar från tidigare kriser, där vi tryckte på hur viktigt det är att få till möjligheten att kunna utbilda sig under tiden som man är korttidspermitterad.

Hon berättar att det redan för flera år sedan genomfördes partsgemensamma möten med Arbetsmarknadsdepartementet om att just få till stånd lösningar kring kompetensutveckling i kris.

– Redan då fanns det stora förhoppningar om att få det i snurr, så att vi var väl förberedda inför nästa kris.

Missat ett fönster

Men ingenting hände och regeringen levererade inte på parternas önskemål. Och det, menar Ulrika Lindstrand, har fått konsekvenser under coronakrisen.

– Jag tror att vi har missat ett stort fönster att kunna vidareutveckla korttidspermitterade medarbetare hos företagen. Vi hade kunnat utnyttja det bättre.

– Vissa arbetsgivare har varit jätteduktiga och tagit egna initiativ, men våra lärosäten har inte varit rustade.

Vad tror du är den enskilt viktigaste åtgärden för att lösa kompetenskrisen?

– Det handlar om att just rusta våra lärosäten så att de både kan fort- och vidareutbilda. Det är det absolut snabbaste sättet som gör att vi kan hålla oss konkurrenskraftiga.

Tar tid att få fram nya ingenjörer

Ulrika Lindstrand poängterar att det tar lång tid att få fram helt nya ingenjörer och att det därför är viktigt att de ingenjörer som redan finns får möjligheten att utbilda sig i ny teknik. Samtidigt är det viktigt att den typen av utbildning inte resursmässigt konkurrerar med utbildningen för studenter som kommer direkt från gymnasiet och andra som är helt nya och på väg in i ingenjörslivet.

Hon vill flera olika åtgärder. Dels behövs nya utbildningar, dels behövs öronmärkta medel att sätta upp korta digitala kurser, dels behövs nya incitament för att lärosäten ska få ersättning för att utbilda dem som redan är yrkesverksamma, dels behövs ett nytt antagningssystem, menar Ulrika Lindstrand.

– I Sverige har vi en antagning till alla högskolor en gång per halvår och det fungerar ju inte om jag är yrkesverksam, säger hon och fortsätter:

– Det möjliggör också för företagen att släppa iväg personer på utbildning, så att det går att ta höjd för eventuella vakanser eller omdirigera om arbetet.

”Lön är inte allt”

När Sveriges Ingenjörer debatterar kompetenskrisen kommer ofta frågan om löner upp. För att öka yrkets attraktionskraft krävs högre löner, menar förbundet. En inte helt ovanlig åsikt bland i stort sett alla fackförbund.

Men är löner allt? Finns det annat som kan göra att fler ska kunna lockas till att bli ingenjörer?

– Lön är inte allt, men man ska inte underskatta det heller. Vi kan tydligt se att ingenjörer inte fått samma löneutveckling som flera andra yrkesgrupper, trots en stor efterfrågan.

Har du inte presterat, så tycker vi att det kan vara rimligt att du något år inte får ett påslag.

Hon poängterar att just ingenjörer, eller akademiker i stort, har en längre studietid, kanske fem år eller mer, än de som inte har en akademisk examen.

– Då tappar vi så klart de fem åren eller mer samtidigt som vi har höga studieskulder.

Men hur tänker du dig att lönerna skulle öka generellt, givet att vi har en svensk modell med ett märke, en lönenormering att hålla oss till? Hur skulle ökningen rent tekniskt gå till utan att förstöra den svenska modellen?

– Det handlar om att förstå vad märket egentligen är. Det är inte ett golv och inte ett tak. Det är tänkt att det ska vara ett riktmärke. Några måste få lite mer och några måste få lite mindre.

– Har du inte presterat, så tycker vi att det kan vara rimligt att du något år inte får ett påslag, men har du presterat bra och har du varit med och bidragit, tagit på dig mer ansvar så ska du kunna få mycket mer.

Hon menar alltså att hon vill att företagen ska bli bättre på att använda den möjlighet de har till att sätta individuella löner.

– Vi måste helt enkelt bli bättre på att tillämpa avtalen som det är tänkt och det ska ju ske främst på lokal nivå.

Ni har ju tidigare kritiserat marginalskatterna. Är inte en sänkning av dem ett sätt att locka fler ingenjörer att arbeta i Sverige?

– Det är en komplex fråga, men där jobbar vi genom Saco för att utbildning ska löna sig. Vi vänder och vrider på skattebegreppen. Men också arbetsgivaravgiften innehåller ganska många dolda skatter och det hade säkert gått att göra en del kring det, säger Ulrika Lindstrand.

Ulrika Lindstrand konstaterar att det är viktigt att premiera utbildning för att unga ska vilja våga satsa på ingenjörsyrket.

– De måste känna att det värde som de är med och skapar genom att de utbildar sig kan de också få del av senare.

Avstår lön och pensionsavsättningar

Hon poängterar att den som utbildar sig avstår lön och pensionsavsättningar i fem år.

– Det är tufft i slutändan. Vi har kortare tid på oss att tjäna in det som andra kanske tjänar in från 18 års ålder. Det är så lätt att bara titta på ingenjörer som högavlönade.

– Tittar man på statistiken, så har vi en mycket högre medellön än andra grupper, men då ska man komma ihåg att medellönen inte är den vanligaste lönen. Vi har medlemmar som är vd:ar som drar upp medellönen något enormt. I praktiken kan man jobba inom något av LO:s områden och få skifttillägg och OB och tjäna lika mycket som våra medlemmar.

Det känns ju jättemärkligt att de som är unga och pluggar nu ska finansiera omställningen för dem som är äldre.

Ulrika Lindstrand är skarpt kritisk till att regeringen nu vill höja räntan på studielånen för att delvis finansiera kompetensväxlingsinitiativet som är en del av LAS-överenskommelsen.

– Det känns ju jättemärkligt att de som är unga och pluggar nu ska finansiera omställningen för dem som är äldre. Det borde hanteras genom andra lösningar.

– Vi behöver en skattereform som gör om allt från början. Det har varit ett lappande och lagande som har hållit på länge. Det behövs en anpassning efter dagens läge.

Klimatarbete kan attrahera

Men för att locka fler unga att välja ingenjörsyrket krävs mer än bara högre löner och sänkta skatter, menar Ulrika Lindstrand. Då gäller det att också attrahera genom att visa hur ingenjörsyrket till exempel bidrar till den gröna utvecklingen, där fordonsflottan ställs om, hus byggs mer i trä och industrin blir koldioxidneutral.

– Vi ser att unga brinner för miljö. De vill göra skillnad och de vill kunna påverka och lämna något bättre efter sig. Det vi försöker göra är att få det att bli tydligt för dem att en av de allra största möjligheterna du har att påverka är att bli ingenjör, säger hon.

Samtidigt skickar Ulrika Lindstrand med en uppmaning till företagen om att lägga upp strategier för kompetensutveckling givet den teknikutveckling som pågår och som kommer kräva nya kunskaper hos medarbetarna.

– Det är omöjligt att driva ett företag om du inte har en strategisk plan.

– Det handlar om att vara modig, ha gott ledarskap, rätt ordförande, bra styrelse och rätt vd, som kan ha de här strategiska visionerna, säger hon, men poängterar samtidigt att mindre företag kan behöva hjälp i det arbetet.

Hoppas på omställningspaketet

Nyligen presenterade regeringen ett omställningspaket, så att fler ska kunna utbilda sig mitt i arbetslivet. Paketet är en del av LAS-överenskommelsen, som nu blir verklighet.

Är det början på lösningen på kompetenskrisen?

– Vi hoppas ju det. Här är det viktigt att regeringen håller i så att det verkligen blir av, givet det instabila politiska läget, säger Ulrika Lindstrand.

– Men får vi inte finansieringen på plats för lärosätena, så att de kan göra kurserna som vi behöver, på plats, så vet jag inte om vi kan komma ända fram.

Akut att lösa arbetsmiljöfrågor

Bland parterna har Ulrika Lindstrand ett gott rykte. Hon anses vara insiktsfull och många påtalar att hon verkligen förstår hur viktigt det är att fack och arbetsgivare samarbetar för att skapa det bästa för svenska företag och svenska löntagare.

Många som inte är en del av arbetsmarknadens parter kan säkert få för sig att den svenska modellen mest bygger på bråk mellan fack och arbetsgivare, för att det är oftast det som framkommer i media. Men så är det ju inte. Vad tror du är den viktigaste samarbetsfrågan mellan fack och arbetsgivare i dagsläget?

– Just nu, mer akut, är att vi får till en bra arbetsmiljö i samband med återgången. Vi behöver få till bra arbetsmiljömöjligheter på såväl den fysiska arbetsplatsen som hemma och att vi hittar ett bra sätt att komma tillbaka. Vi behöver göra det på ett sätt som främjar kreativitet och innovation, så att vi fortfarande är konkurrenskraftiga, säger Ulrika Lindstrand.

Hon nämner återigen kompetensutveckling och grön omställning som viktiga samarbetsområden.

– Det känns som att vi har ett förlorat år. Sverige ligger i framkant, men vi kan också se att vi börjar tappa och det är viktigt att vi tar tillbaka det tappet innan vi har förlorat mer. Vi är så otroligt exportberoende och så otroligt små i den stora världen, så vi måste jobba med det vi har och göra det på ett smart sätt.

– Fack och arbetsgivare är absolut inte alltid överens, men i de stora frågorna där vi samarbetar för att driva våra verksamheter och industrin framåt är vi oerhört överens. För mig personligen är det viktigt att vara pragmatisk och att se möjligheterna. Jag är själv civilingenjör och skolad i att lösa problem. Jag vill hellre titta på möjligheterna och det vi kan enas om än att fokusera på det som vi inte är överens om, säger Ulrika Lindstrand.