REGELKRÅNGLET

Arbetsmiljöverket får hård kritik: ”Vi får inga vettiga svar”

En ineffektiv myndighet som inte ger besked om hur lagstiftningen ska tolkas. Kritiken mot Arbetsmiljöverket växer. Det bekräftas av företag som TN har pratat med. ”Efter ett tag ger man upp”, säger arbetsmiljöingenjören Erica Permeklev.

– Vi har slutat fråga Arbetsmiljöverket om råd och stöd. Det är lite synd men vi får ju inga vettiga svar – efter ett tag ger man upp. Det är först om det hamnar i domstol som vi får svar på om vi gjorde rätt eller fel, säger Erica Permeklev, arbetsmiljöingenjör på ett tillverkande företag.

Hon efterfrågar en mer löpande dialog med Arbetsmiljöverket, AV, kring lagstiftningen och hur den kan tolkas. När hon frågar om företaget tolkar lagen rätt får hon aldrig några svar – men tror hon inte att det handlar om att AV-inspektörerna inte har svaren.

– De vill inte riskera att hamna i kläm om vi agerar efter hur de säger att lagen ska tolkas och det sedan visar sig vara fel. Därför är deras budskap att det inte är de som avgör hur lagen ska tolkas utan domstolen.

Som exempel berättar Erica Permeklev om en tidigare arbetsgivare som inte ens vid de tillfällen då Arbetsmiljöverket hade synpunkter på företagets arbetsmiljöarbete fick besked om hur företaget borde göra i stället för att göra rätt.

– Vi får bara veta att det inte är bra och att det är upp till oss att följa lagstiftningen, men vi trodde ju att vi hade gjort en riktig tolkning – vad ska vi göra då? Svaret vi får är att de inte kan tala om hur vi ska göra. Det är verkligen ett problem.

Vägledning kommer försent

Ett annat problem är att den vägledande dokumentationen med anledning av ny lagstiftning kommer sent från Arbetsmiljöverket, ofta först ett par månader efter att lagen har trätt i kraft, påpekar hon.

– För ett stort företag är det för sent. Vi måste börja jobba med förändringen så fort vi får reda på den. Ibland kan det medföra ganska stora omställningar. Det handlar återigen om att AV behöver vara mer proaktivt och förbereda företagen genom att förklara och förtydliga.

Det är bara i samband med olyckor och tillbud som företaget har haft bra kontakter med Arbetsmiljöverket, enligt Erica Permeklev.

– Arbetsmiljöverket arbetar väldigt reaktivt vilket innebär att vi bara har kontakt när det har hänt något. Jag skulle vilja att de arbetade mer proaktivt – att de var ute mer på företagen. Det tror jag dessutom skulle utveckla inspektörerna.

Bättre samarbete med länsstyrelsen

Erica Permeklev önskar att Arbetsmiljöverket skulle jobba mer som länsstyrelser och kommuner arbetar med anmälningspliktiga verksamheter.

– Där har vi ett bra samarbete. De kommer på besök med några års mellanrum och då går vi igenom hur företaget jobbar och hur lagar och villkor efterlevs. Vi sitter ner och diskuterar oss fram till tolkningar gemensamt.

Om länsstyrelserna och kommunerna vid sina periodiska undersökningar hittar något som inte stämmer resonerar de tillsammans kring vad företaget behöver göra och vad de anser fungerar enligt reglerna.

– Varför Arbetsmiljöverket fungerar så annorlunda vet jag inte. Jag skulle absolut vilja ha den typen av besök och resonemang med AV om möjliga åtgärder som fungerar.

En konsekvens av att inte veta vad som gäller är att det uppstår interna oenigheter mellan skyddsombud och ansvariga chefer när de gör olika tolkningar av lagen och det inte går att få någon guidning från Arbetsmiljöverket om vad som gäller.

– Vi får själva försöka utreda hur vi ska hantera det och under tiden har ju faktiskt skyddsorganisationen rätt att kräva att arbetet utreds, åtgärdas eller stoppas, säger Erica Permeklev.

Svarstjänsten ger inte svar

Åsa Dahlfors, arbetsmiljöexpert på Industriarbetsgivarna, berättar att en del av kritiken från medlemsföretagen handlar om kontakten med Arbetsmiljöverkets svarstjänst. När företag ringer dit för att de har problem med hur en paragraf eller föreskrift ska tolkas får de sällan någon hjälp. I stället hänvisas de till att läsa själva i regelverket, i myndighetens broschyrer eller på webbplatsen.

– Men det har de i regel redan gjort. Våra medlemsföretag upplever det som mycket frustrerande att inte få svar. De kontaktar ju Arbetsmiljöverket för att de inte förstår hur de ska tolka det som står där. Jag skulle önska att AV var mer tillgängligt, att det gick att få kontakt med sakexperter om det behövs, säger hon.

Ett annat problem som Åsa Dahlfors lyfter fram är att handläggare och inspektörer på Arbetsmiljöverket verkar ha så olika förhållningssätt till hur deras arbete ska utföras, vilket leder till att åtgärderna för samma typ av ärende kan variera kraftigt.

Inspektörer gör olika

Vissa företag vittnar om inspektörer som ger ett inspektionsmeddelande men som också hjälper till och förklarar vad som behöver göras för att lösa ett problem som har uppstått eller en brist som upptäckts. Andra berättar om inspektörer som är betydligt hårdare och skarpare och gör en åtalsanmälan på en gång.

– Grejen är att ingen av dem gör fel. En inspektör som kommer till en arbetsplats där det har hänt något har olika vägar att gå. Även om det finns en enhetlighet kring hur en inspektion ska gå till kan det ändå handla om vem som är inspektör – det upplevs ibland som ett lotteri.

Eftersom det är obehagligt att få en åtalsanmälan på sig är risken att företaget nästa gång inte gör någon anmälning, konstaterar hon.

– Det blir kontraproduktivt. Inspektörerna borde vara mer samkörda och ge råd och hjälp att ställa till rätta i stället för att döma i första hand. Är målet en god arbetsmiljö kanske inte straff är bästa sättet. Iallafall inte på företag som sköter sitt arbetsmiljöarbete.

Åsa Dahlfors betonar att det också finns goda exempel och bra erfarenheter i kontakten med Arbetsmiljöverket men önskar att de som i högre grad genomsyrade hela myndighetens verksamhet och inte bara var små öar.

– Konsekvensen av tvetydigheten, att det varierar så vid inspektioner och i kontakten med handläggare, gör tyvärr att förtroendet för myndigheten riskerar att minska.

”Utgår från ett juridiskt perspektiv”

Enligt Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på PTK, har Arbetsmiljöverket på senare tid visat en god vilja att skapa en bättre dialog, men det är en bit kvar, anser han. Det finns fortfarande ett stort behov av bättre samråd och en stärkt dialog kring nya regler.

– Framför allt handlar det om att Arbetsmiljöverket ofta utgår från ett juridiskt perspektiv när reglerna tas fram medan vi önskar att tydligare kunna utgå från begripligheten för de lokala parterna ute på arbetsplatserna – hur det ska fungera i vardagen.

Han har förståelse för att regelverket måste fungera för inspektioner men anser ändå att det borde gå att komplettera med fler aspekter. PTK har bland annat efterfrågat mer allmänna råd som förtydligar, exemplifierar och gör regelverket begripligt för personer som inte är jurister.

– Som parter representerar vi en stor del av svensk arbetsmarknad och har input som jag tror kan vara bra för helheten, säger Daniel Gullstrand.